HOFFIS

Borde jag skriva något här kanske?

Ja, självklart borde jag det...

Så jag gör väl det.

 

Hur står det till?

Jo tack, just exakt nu står det till helt okej. Det var värre igår eftersom jag sov extremt dåligt, men idag var okej. Eller i alla fall bättre. Det är ju lite svårt att "sova ikapp", speciellt på vardagar, och dessutom är jag av åsikten att det inte går.

 

Våren är typ på väg, vilket känns sådär. Men i Falun snöar där och där har vi tagit guldmedaljer i dagarna två nu, trevligt trevligt.

Där jag befinner mig nu, dvs hemma, är det mestadels grått och trist. Och då menar jag inte att inte solen tittar fram, idag har det till exempel varit soligt med blå och fin himmel. Marken däremot ska vi inte tala om. Den är grå. Brun. Lite blöt. Det är kopiösa mängder grus på gator och torg.

Och på söndag är det vår. Eller ja, vårmånad i alla fall.

 

Jag har lagat två par skor på sistone. Det är bra med skomakare, har fixat klackarna och en dragkedja på mina stövlar, och sedan ny sula och någon typ av förstärkning på mina kängor som såg ut som att... ja, sulan/klacken höll på med någon typ av sönderfall. Nu ser de finfina ut.

Och en annan väldigt bra sak när man har lämnat något för lagning: när jag får tillbaka dem är de inte bara hela, utan ofta renare än vad de var när jag köpte dem!

 

Visst är det torsdag imorgon? Jag tror det.

Det kan bli en intressant dag.

Vi behöver prata om det här med att fuskläsa böcker.

På högskola och universitet finns det en teknik som går ut på att man läser boksidorna diagonalt, det vill säga, men läser bara några få ord på varje rad, snett nedåt. På det sättet går det fortare att läsa stora mängder litteratur där man "bara" behöver få en överblick. Samma teknik kan man förvisso använda sig av i vanliga böcker, om man till exempel anar tendensen av en väldigt beskrivande boksida som man inte är intresserad av. En användbar teknik även om man läser en bok för andra gången, som jag gör ibland, och vet vad som står på sidan (och man har tillräckligt med "läsmoral" för att inte hoppa över hela sidor, vare sig man vet vad som står på dem eller ej).

Så är jag emot den här typen av läsning?

Absolut inte.

 

Jag är inget grammatiskt geni, långt ifrån. Jag kan vet vad substantiv, verb, adjektiv, presens och imperfekt är. När det kommer till sådana där märkliga saker som satsdelar är jag helt lost, och om man skulle behöva förklara nödvändigheten av detta för en skolelev skulle jag vara helt fel person.

Det betyder dock inte att jag inte klarar av det svenska språket. Tvärtom faktiskt, jag skulle vilja påstå att jag är väldigt bra på att skriva.

Förvånansvärt många idag är det inte.

Själv tillskriver jag min kärlek till böcker en del. Jag har läst otroligt mycket ända sen jag kunde få ihop bokstäver till ord, och undersökningarna säger ju att nivån sjunker på båda läs- och skrivfronten.

 

Och vad gör vi åt det här?

Jo, vi skriver ännu mer på datorn (Word, som så gärna vill särskriva ord...), och börjar lyssna på böcker istället för att läsa dom!

Och här kommer ljudet in. Ljudböcker. Hör bara på det.

Vi lyssnar på böcker.

Ljudbok, ett ord som borde förbjudas.

Så här säger Wikipedia (inte den pålitligaste av källor, men vi delar åsikt här): " En bok är en produkt som består av flera sammanhäftade eller ihoplimmade blad (ark),[...]".

Inga ljud lämnar dessa sidor, utöver kanske fladdrandet av boksidor.

Och här har vi fusket.

Ljudbok.

Någon läser upp boken åt dig.

Höjden av lathet, och endast okej med barn, eller om man på något vis har problem med synen och inte kan se orden.

Annars, nej.

"Ljudbok" är ett ord som inte borde finnas.

 

Oj, vad långt det här blev...

 

 

Det här när det är en massa snö ute. Alla mina tre väderappar på telefonen säger att det ska vara cirka -2 ute. Min termometer visar 0.8. Plusgrader, alltså. Men visst är det väl alldeles för mycket för att det ska kunna smälta bort nu? Så är det väl, eller hur? Jag vill liksom åka skidor, och det behövs bara en skidtur till för att jag ska slå antalet från förra vintern. Vilket var....1.

Borde gå.

 

Det blev en lite körig dag på jobbet idag, men sjuka och lediga människor. Jag fastslog dock, efter ett antal liknande händelser, att när stressen ökar, eller jag måste fokusera ordentligt, så har jag en liten egenhet.

Jag sätter alltid upp håret. Av någon anledning känner jag mig piggare då, men jag har ingen aning om varför.

Var också på väg att ta med datorn hem för att jobba lite, men jag kände att näe, fixar det ändå... hoppas jag.

För imorgon blir också lite körigt. Ska på något så udda som ett frukostmöte, har aldrig varit på ett sådant. Misstänker dock att det låter roligare än det är. Hur kul är ett möte där frukost ingår? Jämfört med frukost hemma? Jämfört med ett möte utan frukost? Ett möte med fika?

Någon skillnad?

 

Hemma laddade jag för att se alpina VM. Det gick inte så bra, eftersom det vart inställt. För mycket snö och blåst, tydligen. Så kan det gå.

 

Men imorgon är det torsdag. Jag brukar gilla torsdagar. Jag hoppas att det fortsätter, det borde det väl kunna göra tycker jag?

 

 

 

Ja, det blir ju så ibland.

Det säger vips, och så har det gått en vecka eller mer.

Jag är inte riktigt i synk just nu, och skulle vilja ha ytterligare en jul- och nyårsledighet. Jag öppnar kylskåpet för att ta fram te och blåser på min fil på morgonen för att den ska svalna...

 

Men jag är, just nu, happy happy med vädret. Jag vill ju åka skidor, och då behövs snö. Och helgen som var, den var ju bara extremt plaskig. Om det hade varit normalsnö hade vi haft MASSOR av snö nu.

Vi får väl dock jobba med den vi har, och det går väl hyfsat just nu. Väldigt många runt omkring mig (på jobbet) gnäller, men vad fan, vi har årstider i Sverige, och har man passerat 50 så bör man ha lärt sig att gilla läget vid det här laget. Jag tycker det är lite trevligt att knata fram i snöandet. Mössa och vantar så är det inga problem, det är ju inte ens kallt nog för termobyxor (vilket i min värld är ungefär runt -5 och kallare...)!

 

Idag satt jag dock och drömde mig bort. Antagligen för att jag är trött och vintern verkligen tagit tid på sig att skaka fram snön. Den här tiden på året brukar jag dock tänka att vore det inte skönt att åka till värmen ett par dagar..? Jo, det vore det nog kanske faktiskt. Och typ bara ligga på stranden och läsa böcker och lösa korsord. Ta en dopp kanske. Någon enstaka liten utflykt. Det skulle kanske faktiskt kunna vara en plan för min födelsedag nästa år. Herregud, jag fyller ju jämt då. Har en stark känsla av att 30 (!) inte kommer kännas som att fylla 20...

Men det är ett år och lite till dit, gott om tid att fundera.

 

Vi har dock detta 2015 raskt passerat januari, och det är ju redan februari. Bara sådär. Precis som förra året. Märkligt det där, hur tiden bara går och går.