HOFFIS

Jag stirrar ner i väskan och tänker, borde jag inte packa ner något mer?

Jo, det borde jag, för det finns plats för det. Haken är att jag nog inte behöver något mer.

Lite svårt att vänja mig vid den tanken, det erkänner jag. Bara necessären ska ner imorgon. Så då får jag tänka såhär:

Det finns gott om plats för te och chokladpraliner från Kränku!

 

Imorgon efter jobbet åker jag ju till ön, och det ska blir så himla roligt!

Älskade Ö, så ses vi igen. Förhoppningsvis blåser det mindre imorgon än vad det gjorde idag, för idag har det blåst ordentligt. Jag var ut på lunchen, och shit vad det blåste. Det var sådär så att man aktivt fick flytta fötterna framåt. Och då menar jag alltså att vinden liksom bjöd på motstånd, inte att mina ben och fötter brukar gå iväg utan att jag sagt åt dom.

Hur som så har det lett till att jag haft en ganska effektiv kväll sen jag kom hem från jobbet. Jag har packat, städat lite, ätit lite och hunnit måla naglarna. Så nu kommer det inte hända något mer ikväll, jag vill ju inte förstöra naglarna. 

(och nu när jag läser igenom det här stycket är det upplagt som om det är en tydlig röd tråd igenom det, men vid en närmare titt är det i så fall en ytterst fransig tråd...)

 

Jobbet idag var annars ytterligare en sådan där dag då det helt enkelt flöt på rätt bra. Det är lite ovanligt, men trevligt när det händer. Lite trög kändes dagen efter lunch, men förmiddagen bara liksom flöt iväg.

Imorgon måste jag försöka komma iväg lite tidigare, så att jag hinner hem och vända innan det bär iväg till Nynäshamn. Men det borde inte vara några problem.

 

Det innebär dock att jag nog inte kommer att skriva något förrän tidigast på måndag, för jag planerar inte att ta med mig någon dator, utan det är paddan som får följa med. Och jag gillar inte att skriva för mycket på den. Max 140 tecken åt gången är lagom...

 

Så på återseende, om jag inte kommer på något mer ikväll!

Ungefär kl 14:00 idag fick helt plötsligt och helt utan anledning för mig att det var torsdag idag.

Det var det inte.

Det var inte heller särskilt länge sen som jag, på en annan onsdag, plötsligt fick för mig att det var torsdag.

Enligt den hoffianska läran bör jag då dra slutsatsen att... jag gillar torsdagar (eller att veckan har en dag för mycket?)? Ja, kanske. De är ju i alla fall (oftast) betydligt trevligare än måndagar.

Och nu när jag skriver det här känns det som att veckodagar får alldeles för mycket uppmärksamhet av mig.

så, låt oss lämna just det kanske?

 

Hade tänkt ägna hela dagen idag en specifik arbetsuppgift. Jag höll senast på med denna i juni, så det var ganska länge sedan. Har varit lite stressad över det här, men det visade sig gå alldeles strålande (tror jag iaf). Tydligen fungerar saker bättre när man får göra saker i lugn och ro och inte behöver lära sig helt nya saker under extrem stress. Och det är ju positivt. Så allt som allt blev det en ganska trevlig förmiddag.

Jag fick också nytt, riktigt, headset till min jobbtelefon. Ett sådan där som sitter ordentligt på huvudet med en riktig lur över ena örat och en liten mikrofon som sticker fram. Funkade jättebra, även om jag kände lite deja vu... "Hej och välkommen till McDonalds det går bra att beställa!". (inte för att jag någonsin sa exakt så, men det är ungefär så man ska säga). Det var både lite roligt och lite obehagligt...

 

Det jag håller på med just nu däremot, förutom att skriva, är att planera vad jag ska packa. Jag är inte jättebra på att packa (har en tendens att pressa ner betydligt mer än jag har användning för), och hur mycket behöver man egentligen för att vara borta i två dagar? Inte särskilt mycket, faktiskt.

Jag ska bara försöka få mina hjärnceller att begripa det...

Ja, den här måndagen har inte varit som så många andra måndagar.

Den gick nämligen relativt fort, vilket är ytterst ovanligt för måndagar i min värld.

Det är möjligt att det delvis berodde på lite annorlunda arbetsuppgifter jag var tvungen att ta tag i, samt en lite brandsläckning jag fick rycka ut på (ofrivilligt, vill jag tillägga). Har under dagen också konstaterat hur sjukt störande det kan vara med ineffektivitet.

Jag fattar grejen, att vara involverad för att lära sig. Känner dock att någonstans måste man dra en gräns. Jag vet till exempel hur man skickar e-post, och känner därför inte att det är något jag behöver öva på.

Och att skriva 35 ord i Word tar ungefär lika lång tid som att läsa de 35 orden. Det gör att det känns oerhört onödigt att kontakta mig och be mig skriva ner dessa 35 ord. Jag hittar liksom ingen logik här. Men eftersom dagen ändå flutit på rätt bra så tänker jag vara optimistisk och helt enkelt utgå ifrån att det finns någon logik i denna ineffektivitet någonstans... Jag kan bara inte se den.

 

Annars är det ju så att det kommit ett par snöflingor idag!

Då jag längtar efter snön tycker jag det här är toppen, men det tycks finnas väldigt många som tycker att det är hemskt... Lite småkyligt under dagen, tror det hade varit mycket trevligare om det inte blåst så mycket. Nu ska det ju dock blir lite varmare mot mitten av veckan innan det åter blir lite kallare, så får vi se hur det blir.

På fredag åker jag ju dessutom till Ön, och där är det ju faktiskt ett par grader varmare än här.

Tänka sig, så hade ytterligare en vecka gått! 

Det innebär alltså att det om exakt en vecka slår över i... december!

Vem hade kunnat tro det?

Börjar med att läsa i Aftonbladet att det är något snöstormsliknande i västra USA. De plogar snö i Arizona, till exempel. Samtidigt startar Vinterstudion och tänka sig, snö och blåst även i Bruksvallarna!

Förresten, undrar om man kan flytta in i Vinterstudion, tycker att det ser så himla mysigt ut... Vilket givetvis får mig att tänka på kommande OS, som Vinterstudion INTE kommer ha hand om. Ser framför mig någon typ av high-tech studio, opersonlig och stel. Skulle för övrigt vara lite intressant att höra vad idrottarna tycker och tänker om det här...

 

Men idag är jag på landet och ska tydligen vara behjälplig i ett lussebullsbak. Eventuellt kommer det ett bildbevis lite senare på att bullar faktiskt bakats. Degen jäser just nu. 

 

Så imorgon har vi måndag igen, och jag vet exakt vad jag har att göra på jobbet. Det är ju verkligen jättebra, men i kombination med noll inspiration så känns det lite, lite jobbigt. 

Men eftersom jag åker till Ön på fredag kväll så känns det ändå som om den här veckan kommer bli helt okej. Jag hoppas det i alla fall.

Ja, inte bara kom vi förbi, utan hela veckan försvann i den numera vanliga ordningen ganska fort.

Imorgon är det liksom redan fredag.

Förhoppningsvis överlever jag fredagens lite annorlunda arbetsuppgifter, och sen kan man helt enkelt ta helg.

Och i helgen... Då börjar Vinterstudion! Som jag har väntat...

Det skulle dock inte skada med några snöflingor, bara för att få till stämningen liksom.

Så i helgen blir det Vinterstudio, julkortstillverkning (tänkte börja i tid...) och antagligen en promenad eller två.

En alldeles lagom helg helt enkelt.

 

Men första är det alltså fredag imorgon.

Och för övrigt anser jag att Vikings är en väldigt märklig serie...

Med förbi menar jag att måndag snart är slut.

Jag blir mer och mer avigt inställd till måndagar för varje måndag som går.

 

Som tur är så är det tisdag imorgon, och det innebär att det bara är en dag kvar till onsdag och vips har halva arbetsveckan gått.

Men först tisdag imorgon. Då är det någon typ av besiktningsnissar som ska titta på lägenheterna här i mitt hus. Någon typ av tvåårskontroll. Hyresvärden har glatt meddelat att de skulle vilja ha tillträde till lägenheterna mellan kl 9 och 15, och att de går in med huvudnyckel om vi inte kan vara hemma. Well, det kan väl  inte bara vara jag som jobbar på dagarna? Dessutom skrev de nyss också att de inte kommer kontrollera ALLA lägenheter, så om man vill vara hemma så får man ta ledig ifall att de kanske kommer förbi... Skulle inte tro det.

 

Appropå min lägenhet. Jag var in på Eniro och kikade på kartor idag. Och flygfoton.

Eniro behöver uppdatera sina flygfoton. Där min lägenhet ligger finns bara en byggarbetsplats. Det är en stenhög där min bil står parkerad.

Och då har jag bott här i två år nu.

 

Imorgon kväll ska jag tvätta.

Och försöka hitta mitt träningskort. Det ligger någonstans, lite oklart var.

Skulle tro att det ligger i min träningsväska, som i sin tur ligger i förrådet..

Tror jag.

Märkligt, imorgon är det måndag igen!

 

Det är en helt fantastisk måne ute idag, undrar om det inte till och med hunnit bli fullmåne?

Det sägs ju att man har svårare att sova när det är fullmåne.

Eller ja, överlag så sägs det (någonstans) att ju mer av månen som syns desto sämre sover man. Har väl antagligen någon typ av gravitationsförklaring.

Till saken hör då alltså att personligen har jag sovit jäkligt gott två nätter i rad nu!

Alltså är det här en bluff (för mig).

Precis som så mycket andra saker så kanske vår hjärna är den stora boven. Någon har vid något tillfälle kommit på att man kan sova sämre vid fullmåne, om man har någon extrem, speciell, känslighet. Sedan tar folk det som en allmän förklaring. Och sedan blir det "fan, det är fullmåne, då kommer jag sova dåligt". Då sover man givetvis dåligt, eftersom man redan bestämt sig för att man kommer sova dåligt.

Enkel psykologi, eller hur?

 

Men okej, måndag imorgon.

Något speciellt som händer i veckan?

Det vete tusan, inget som jag kan komma på i alla fall.

Det kommer väl nu långsamt bli lite kallare tror jag.

Vintern är ju trots allt på ingång.

Jag har tagit fram mina låga vinterkängor från garderoben, får se om de kan börja användas.

Kanske dags för raggsockor och tofflor på jobbet...

 

 

 

Det är så himla trevligt att vakna och upptäcka att solen skiner. Man känner sig liksom mer positiv redan från början. Givetvis har jag tagit promenad idag och njutit av fantastiskt väder. Lite blåsigt var det förstås, men det gjorde inte så mycket.

Nu har klockan dock passerat 14, vilket innebär att det mer eller mindre har börjat skymma. Känns ju onekligen som i tidigaste laget, men så är det ju nu under den mörkare perioden av året.

 

Och appropå mörkare, jag har helt plötsligt upptäckt att jag just nu dras till ljusare kläder. Måste vara någon typ av försvarsmekanism, blir det mörkt så behövs ljus. Inte helt enkelt, eftersom hösten liksom för med sig mörkare kläder... Sommarkläder nu liksom. Är dock mer eller mindre allergisk mot pastellfärger, så det går inte. Men säg, en tjock, ljus kofta är inte helt enkel att få tag i.

Kanske får bli ett projekt!

 

Ett annat projket är att virka klart en mormorsruta modell lite större. Det ska bli ett kuddfodral, men jag måste ju liksom virka klart först. Kanske lyckas med det idag?

Ja hörrni, då var vi halvvägs genom november också då!

Imorse kändes det sådär väldigt mörkt igen, sådär så att man kände direkt att idag kommer det aldrig bli riktigt ljust. Och det blev det inte heller, utan det som hände framåt eftermiddagen var att det var skymde runt klockan 15, började blåsa lite runt kl 16, regna klockan 17, och därefter var det mer eller mindre storm.

Vad hände? Skulle det bli sådant väder denna eftermiddag?

Jag har inget som helst minne av det...

 

Men äntligen är det fredag och arbetsveckan är slut.

Jag hela året tyckt att många dagar går extremt långsamt, men att veckorna i sig går ganska fort.

Helt enligt plan så påminde den här veckan om så många andra det här året.

Och nu är det alltså fredagkväll igen.

Portugal-Sverige befinner sig i skrivande stund i minut...60.

Jag har druckit varm choklad med vispgrädde.

Känns som en ganska trevlig fredagskväll.

... och främst då eftersom det är ganska vanligt att hela alfabetet följer därpå.

Jisses liksom, hur svårt kan det vara att bara klämma ur sig allt på en gång?

Att be folk vara positiva när de enda de ser är ett berg av jobb framför sig känns inte helt rättvist alla gånger.

Ungefär såhär känns det:

 

 

Nej, dags för en mental uppryckning tror jag, för såhär kan det inte fortsätta.

Mycket sitter i huvudet, och nog fasen har man känt sig väldigt less på sistone.

Kanske är det då dags att börja bli lite positiv igen. Det sitter ju också i huvudet, right?

Vi kan börja idag. En dag med två knepiga besök på jobbet som visade sig bli inte särskilt knepiga. Det måste ju vara en bra början (vändning), eller hur?

Så nu ska jag bara försöka lista ut hur jag ska ta tag i det här positiva och ösa på.

 

Så, då återstår bara att försöka lista ut vad jag ska ösa ur, för nog fasen finns ingen energi till det!

Om man blundar och mental försöker inbilla sig att saker är bättre än vad de är...

Solen skiner... (alltid trevligare än det här grå trista)

Lite snö på marken... (måste ju årstidsanpassa det)

Massor av högtider... (så att man får vara ledig)

Att man kunde överleva på enbart muffins... (ja, okej, det är inte troligt men vad fan)

 

Ja, eller så kommer det inte att fungera, så det är väl bara att göra på det gamla beprövade sättet.

Gilla läget, helt enkelt.

 

Måndag igen. Hela veckan är kvar, och närmast nu ligger en sketen tisdag.

Men alldeles bortsett från den.

 

Tog bilen till jobbet eftersom jag skulle handla. Fick skrapa rutor!

Sen fick jag skrapa dom igen innan jag kunde åka från jobbet.

Ett tecken på att det i alla fall tillfälligt blivit kyligare ute.

 

Nä, jag orkar faktiskt inte just nu...

Jo, jag hade ju tänkt sova, men... Jag känner inte riktigt för det ännu.

För det är äntligen fredag! Nu brukar inte jag en massa saker för mig på fredagkvällar, men det betyder inte att jag vill sova samma tid som resten av veckan... Även om det kanske skulle behövas. Jag gick ju trots allt upp i vanlig (dvs tidig) tid i morse. Fredagar är ju trots allt vardagar (är det någon som bestämt).

Jag gillar verkligen fredagar, på samma sätt som jag verkligen inte gillar måndagar. När måndagar är asjobbiga för att man har hela arbetsveckan framför sig, så är fredagar betydligt trevligare eftersom man har hela arbetsveckan bakom sig. Trots detta undrade jag vad i hela världen jag gett mig in på när jag satte mig i bilen efter jobbet för att åka till Uppsala och möta min mor på IKEA... Men det gick bra, även om vägen dit verkligen inte är så mycket att hänga i julgranen.

 

När jag kom hem igen såg jag Idol, och jag försöker verkligen förstå varför. Jag har inget bra svar, för jag tycker verkligen att programmet tappat greppet nu. Det känns platt, själlöst och har jurytrio som man bara inte orkar lyssna på. Någon som vet hur det går för Amanda Fondell? För visst var det hon som vann förra året?

 

Har idag också åter igen förfasat mig över att Viasat har sändningsrättigheterna till OS. Läst en intervju med sportchefen angående skidorna och blev ännu lite räddare. "Under femmilen kommer vi antagligen ha ett antal pauser på en minut". Är han medveten om vad dessa pauser innebär? Någon som försökt se skidskytte på tv4? Det är galet svårt att hänga med när det slängs in reklam mitt i loppen, för man tappar fokus och koll på vart skidåkarna befinner sig. Vidare hette det att i det kortare distanserna kommer det inte behövas reklamavbrott, eftersom "Sprinten känns nästan som att den är gjord för reklam. Där kan man lägga in reklam mellan de olika heaten". Well, great, det kommer alltså bli mer reklam än skidor?

Och då har vi även alla andra sporter på det här. Och jag resonerar som så att det inte är mängden reklamavbrott som stör, det är reklamavbrotten i sig. Att de ens förekommer.

Ja, det och Carolina Klüft i studion, det stör mig också...

 

Nej, men nu kanske man kan sova lite då...?

Imorgon ska jag till Blomsterland och titta på hönor!

 

Skrattar lite för mig själv.

Satt på jobbet och grejade lite när chefen ringer och undrar om jag kan komma upp.

Jo, självklart.

Vad är det den här gången?

Jo, det här dokumentet, jag skulle vilja utnyttja dokumentet på ett bättre sätt...

Dvs, just nu är dokumentet på 24 sidor, och 23 av dom är det bara en spalt  på (borde vara fyra).

Okej... Så då vill vi alltså att det mitt på första sidan blir ett bryt och vi därefter får fyra spalter i dokumentet, med början mitt på sidan?

Ja, faktiskt ungefär exakt så...

 

Nu gillar jag Word. Jag är ganska bra på Word. Men jag samarbetar inte sådär jättebra med olika typer av avsnitts- och sidbrytningar. Men, Google fixar allt!

Alltså löste vi problemet med dokumentet finfint och alla blev glada.

 

Men ett helt annat problem.

Några kollegor har bestämt sig för att ha luciatåg på jobbet.

Jättefin idé, så jag sa snabbt att "INTE sjunga samma låt när man kommer som när man går!".

Det är tjatigt.

Det finns en låt som passar jättebra i slutet som sistalåt, innehållande "Farväl farväl Lucia det blir jul i dina spår...".

Nu kommer problemet.

Det tycks bara vara jag som hört talas om den här låten.

Min vänner har gåt bet på det här.

En musiklärare har gått bet.

Och det får mig att undra vad i hela världen det var för låt vi egentligen sjöng i sjätteklass...

Kom igen nu, tänkt tänk tänk!

I det här fallet är saken en text.

Det var faktiskt så att jag skrev ett inlägg igår också, men det bestämde sig för att helt enkelt försvinna istället för att publiceras. Jag blev måttligt road, och det var lite för många ord för att jag skulle orka skriva om det.

Alltså gör jag ett nytt försök idag och hoppas att inte denna dags text också försvinner spårlöst.

 

Igår var en väldigt regnig dag. Så pass regnig att jag tog bilen till jobbet, trots att jag hade tänkt gå. (Jag känner mig alltid lite fånig när jag tar bilen, eftersom det tar ungefär tre minuter att åka bil till jobbet, och då passerar jag två rödljus på vägen). Men så fick det hur som helst bli.

Idag däremot var det uppehåll så då kunde jag promenera.

Uppehåll till trots, det har varit vansinnigt grått och trist idag.

Jag är inte riktigt med på när folk blir höstdeprimerade redan i september-oktober, men om man blir det nu i november... Det kan jag begripa, för visst är denna månad inte mycket att hänga i julgranen.

 

För övrigt var igår dagen då snön kom förra året och sedan låg kvar tills... ja, tills den smälte bort.

Det kom ingen snö igår, men om det kommit det istället för regn, ja då hade vi nog haft ett litet snökaos på halsen. Även om kommun och entreprenör glatt meddelar att det är bättre förberedda i år än förra året (vilket väl egentligen inte säger så mycket med tanke på att det inte verkade vara någon förberedelse alls förra året...).

Faktiskt, det känns tidigt men jag skulle kunna uppskatta om det kom lite snö och gjorde världen lite ljusare.

Det blir så jäkla mörkt nu.

 

Försöker finna den inspiration som flytt...

 

 

Måndagar är verkligen inte en veckodag jag gillar.

Jag avskyr måndagar, för den betyder att det är så jäkla många dagar fram till fredag.

Kanske att man skulle börja med någon skojig aktivitet på måndagar, bara så att man har något att se fram emot denna trista dag? Vet inte riktigt vad det skulle vara, men något kanske man kan hitta... Eller bara bestämma att på måndagar, då gör jag det här efter jobbet. Fast, jag måste ju ändå komma på något...

 

Men solen sken i alla fall idag, som jag hoppades. Blev nästan bländad ute på lunchen. Men det är också jäkligt fuktigt ute. När solen gått ner och det var dags att sätta sig i bilen och åka hem... Ja, jag blev sittandes i bilen. Jag såg varken framåt eller bakåt eller åt sidorna. Massor av fukt var det på rutorna. Och jag brukar inte ha handdukar i bilen... Men jag lyckades gräva fram en tygkasse ur väskan efter en liten stund, så att jag kunde torka av framrutan och åka därifrån. Nu ligger det en sådan där microfiberduk och väntar i hallen, den ska få följa med ner till bilen och sedan stanna där.

 

Annars känns det som sagt trögt just nu. Extra trögt på jobbet. Inte för att jag verkligen avskyr mina arbetsuppgifter, för det gör jag inte. Faktum är att det egentligen inte är några fel alls på mina arbetsuppgifter, jag brukar tycka de är helt okej. Men allt är så himla tråkigt just nu! Jag kommer till jobbet och är sugen på godis efter 20 minuter, och godissugen är jag bara när jag är riktigt less. Så just nu handlar det om att hålla sig borta från ÖoB och Coop på lunchen... Lättare sagt än gjort, det är ju ett så lagom utflyktsmål liksom.

 

Sen kommer man hem och måste fixa med middag och man är inte sugen på att äta någonting alls.

Shit, vilket positivt inlägg det här känns som....

 

Okej, imorgon är det 5 november. Om ryktet stämmer, och det hoppas jag eftersom jag fört det vidare, så är det då exakt ett år sedan som snön kom. Ja, snön kom redan 5 november förra året, och sen låg den kvar till... ja, tills den smälte bort på våren helt enkelt. Något säger mig att snön definitivt inte kommer att börja falla över oss här imorgon. Och den främsta anledningen till det är att det är för många plusgrader.

Däremot såg jag att det ska vräka ner regn hela förmiddagen imorgon...

Söndag kväll.

Helt plötsligt.

När ska de som bestämmer sådana här saker (saker som arbetstider och så) förstå att helgerna är för korta? Folk hinner helt enkelt inte med de som man vill och behöver hinna med.

Det vore toppen om någon kunde ta tag i det här...

 

Som jag nämnde igår (tror jag), så hinner jag inte riktigt med månaderna. Oktober bara försvann, och för sakens skulle vill jag påpeka att vi redan är tre, snart fyra, dagar in i november...

 

Men denna söndag ägnades åt... Ja, först shoppade jag och mor min plastbackar. Ett nytt skåp är inhandlat hemma hos föräldrarna, och nu skulle det organiseras. Jag tror att det blev ganska bra, även om mor min kom fram till att de har väldigt mycket lampor och batterier hemma. Men så får det vara!

 

Jag var också tvungen att akutjustera ett nyhetsbrev jag skrev igår då jag upptäckte ett litet fel. Ett nyhetsbrev jag för övrigt svurit över i ett par månader (det är ju lite halvklurigt att skriva om nyheter som man saknar information om). Men det är i alla fall gjort och det känns bra.

 

En promenad hanns med, även om det var mycket, mycket motigt. Är så galet less och har verkligen noll inspiration. Positivt alltså att man ens kommer iväg, för denna årstid bör man utnyttja dygnets ljusa timmar (även om det även på dagen idag var ganska mörkt). Jag är ju en vän av hösten, men inte denna vansinnigt trista novemberhöst. Det är mulet, regnet hänger i luften, nästan alla löv har fallit och luften känns rå och kall trots att det är 10 grader ute. Allt är bara grått och trist.

Förhoppningsvis kommer någon dag med sol i veckan så kan man åtminstone gå ut på lunchen och få lite D-vitamin (är det va?).

 

 

Sitter här och befinner mig i ett litet chocktillstånd.

Det är inget särskilt som har hänt, men igår blev det ju november. Det konstateras ju samtidigt som jag fortfarande är lite förvirrad över att jag inte riktigt känner att jag hann med september. Och då har alltså oktober passerat här mellan dessa månader...

 

Jag har tänkt lite på det här och även diskuterat det med en kollega. Tiden flyger verkligen nu.

Samtidigt har jag börjat känna mig så himla trött och less på allt. Jag hade verkligen velat ha lite långledigt över jul och nyår, men det gick ju inte, utan jag måste in och jobba 27:e och 30:e dec och ledigheten blir därmed uppbruten. Jag har nu jobbat heltid (som man ju alltså gör när man är vuxen har jag hört), stabilt, i ca två och ett halvt år. Under denna period är min längsta sammanhängande ledighet 16 dagar. Verkar dock inte vara så många som greppar detta. Vadå, det fixar väl jag, för jag är ju ung?

Svaret är ja, jag är ung, eller åtminstone yngre än vissa andra. Men vi kan se det såhär också:

Tempot på jobbet och i samhället i stort är betydligt högre nu än vad det var förr. Arbetet ställer också helt andra krav.

Jag tänker att det måste ju liksom ha någon typ av påverkan.

 

Jag är i ärlighetens namn lite trött på allt man förväntas veta, kunna göra och ordna, bara för att man är "ung".

Ja, men här kommer lite nyheter till er som inte anser er unga: Ni är gamla, och har levt längre, och det bör rimligtvis innebär att ni redan vet allt det som vi unga måste lära oss. Right?