HOFFIS

När jag åker hem ska jag åka tåg.
Folk säger att det är bra att åka tåg.
Att det är enkelt att åka tåg.

Jag har inte åkt tåg på säkert... ja, runt 20 år.
Aldrig har jag väl varit med om en så irriterande bokning.
Sista minuten är bra. Men varför måste jag checka in och bekräfta att jag begriper att det inte går att omboka eller avboka biljetten? En gång, okej, liksom "är du riktigt säker på att du vill checka in?". Jo, men det är jag.

Är det verkligen nödvändigt att först fråga "Är du riktigt säker?", sedan "Är du riktigt, riktigt säker?", för att slutligen "Är du verkligen RIKTIGT säker på att du cill checka in? Du kan när det skett inte omboka eller avboka din resa."
MEN JA!!
Herregud liksom...

Vi kan kalla ovännen Ture. Ture ville för allt i världen inte samarbeta igår. Ture sympoliserar allt som har med HTML-koder att göra. Allt det som jag satt och pillade med igår. Det är inte så att det är omöjligt att lära sig det här, långt ifrån. Jag hittar rätt på den ena småsaken efter den andra. Men helheten vill inte riktigt. Jag vill göra om utseendet på den här bloggen. Jag läser några andra bloggar som håller på "renoveras". Och jag vill naturligtvis göra samma sak.

Men som sagt, Ture sammarbetar inte. Det kommer troligen innebära att bloggen plötsligt kommer ha en "standard-mall". Sen får vi se om dom mallarna är mer pigga på förändringar... När det här kommer hända återstår att se. Jag vill ju ha en header nu. Och för det måste jag ha bilder. Och dom flesta bilderna ligger på min datorn. Jag ska hem i veckan. Och det ska inte min dator.

Jag gick och handlade. Fick syn på en man. Jag tänkte, i den här ordningen:

- Shit, det var mycket orange
- En munk!
- Det där ser kallt ut...

Ni vet, dom här munkarna som har tigrar? Dom brukar vara med på Animal Planet osv. I den reklamen är det någon liten fabror som pratar om hur viktigt det är, att tigrar är snälla bla bla. Dom har orangea... hm, kläder, på sig.

Precis så såg den här mannen ut. Klädd helt i orange. Ingen jacka (men långärmat). Han hade, i jämförelse med resten av det han hade på sig, väldigt... västerländska, kängor. Dessutom hade han raggsockor. I färgen orange, så klart.

Vad i hela världen gjorde han i Knalleland? I januari?

Ah, ja, här kommer en bild på en trottoar. Möjligen är det lite svårt att föreställa sig det hela, men så här se det ut på många platser. En positiv sak är att Borås Stad verkar ha fått undan all snö från alla parkeringar. Den där lilla streckan mellan vägen och parkeringen däremot... Oj oj, vad med snömodd. Och där det är plogat på trottoarerna har man gjort på följande sätt:

1. plogat vägen
2. plogat trottoaren
3. struntat i snövallen där emellan...

Till saken hör även att man inte riktigt snöröjer... konsekvent. Man plogar trottoarerna på EN sidan av vägen. Fine, då kan väl alla gå där då? Nope, för man måste sicksacka fram. Det verkar nämligen vara så att man plogat en bit på en sidan, och sedan en bit på den andra, och sen har man fortsatt på den första sidan...
Sen var det dom här snövallarna mellan trottoar och väg. Jag är 23, och tillräckligt rörlig för att kunna ta mig över dem utan problem, även om jag tycker att dom är ytterst irriterande. Min mormor skulle ha större problem. Idag fick jag även hjälpa en pensionär över en snövall... Vilket väl egentligen säger allt.  


Trottoar i Borås. Så jäkla irriterande!

Jag vill ha värme. Jag vill ha sol.
Jag vill befinna på en sandstrand någonstans.
Framför mig ska ett kristallklart hav finnas.
Jag vill på ett lyxhotell, så att jag inte behöver tänka på något annat än mig själv. Jag vill ha ett gigantiskt hotellrum med en stor balkong. En mjuk fotölj att sjunka ner i. En stoooor himmelsäng med massor av kuddar.
I närheten ska också finnas en stad, ifall att jag tröttnar på stranden.

Å andra sidan skulle vilken plats som helst skulle funka som inte är Borås.
Borås är just nu ett tjockt lager is, ett nästan lika tjockt lager snömodd och sedan ett lager nysnö.
Dessutom är det på väg att bli varmare, så snart är det blankis och snöslask.
Toppen.
Och jag behöver snart skidor för att ta mig fram på trottoarerna.

Eller ett torkskåp kanske det heter. Poängen är dock att dom är varma. Och jag fryser. Ganska ofta.
Möjligen kan det bli lite trångt och så att faktiskt bo i ett, men i så fall har jag en alternativ plan.
Jag vill ha ett litet mobilt värmeskåp. I detta ska jag stoppa min handduk innan jag kliver in i duschen så att den ä varm när jag kliver ur duschen.
Sedan flyttar jag den till sidan av sängen, och stoppar in kläderna som jag ska ha på morgonen. Vore himla mysigt att inte dra undan täcket och börja hacka tänder, för att sedan sätta på sig en varm tröja... som alltid är kall.
Ett litet, mobilt värmeskåp. Som dessutom inte brummar så mycket. Kan någon fixa?

Och en helt annan sak. Reklamen på tv tycker att vi ska unna oss själva och/eller familjen något. Detta något är en pool. Japp, en sådan ska jag defintivit unna mig själv.
Jag ska bara flytta på skrivbordet...

Jag har inte så mycket att säga, så det här inlägget är till Tusses ära, planetens goaste kisse.
Han är en kisse som bara flyttade in. En kall, kall vinter kom han gående. Min bror gav honom falukorv, vi andra fortsatte med mat, sen kom han plötsligt haltande en dag och blödde. Då var det kört. Familjen med två allergiker hade blivit med katt.

Och vad gjorde det? Allergierna lyser med sin frånvaro när det gäller just denna katt. Av någon anlending. Världens bästa Tusse behövde en familj, och han hittade en. Iväg till veterinären och sen blev han kvar. Denna okastrerade kisse blev kastrerad och skulle dessutom stanna inomhus i fyra dagar. Något som inte var populärt hos en katt som troligen levt ett jobbigt liv utomhus. Och någon har varit dum mot honom. Det är sådant man bara vet.

När han väl gick ut igen var denna robuste herre försedd med ett finfint halsband (blått med reflexer i form av fiskar) med tillhörande liten.... namngrej. Ska man bli med katt så ska man bli det ordentligt. Han var borta i ett par timmar och kom tillbaka utan halsband. Så var det med. Vi försökte inte igen. Vill han inte ha så behöver han inte.

Farbror Tusse ägnar nu sina dagar åt att äta och sova. På sommaren är det mysigt att spana efter sorkar. Och bolla med dom. Kattleksaker är störtlöjliga. Ska det lekas ska det varamed något levande. Eller något som låter mycket. Hans största bekymmer är grannens knäppa röda katt som av någon anledning alltid ska passera över vår tomt. Han drar sig inte för att passera precis utanför dörren. Sommarens projekt blir att ösa vatten över kattfan så att han håller sig undan och vår inte alltför smidiga kisse får vara ifred. Annars är dammsugaren och folie lite läskigt också.

Men Tusse, han kom, han sågs, han segrade. The one and only cat!

Det finns författare som är väldigt bra på att beskriva saker. Miljöer, händelser, människor. Det innebär ofta att boken blir bättre, men någon som är bra på att beskriva något kan skriva en dålig historia. Men det var inte dåliga historier utan bra beskrivningar jag skulle ta upp. Sen tycker ju alla olika, smaken skiljer ju en del från person till person.

För flera år sedan läste jag en bok av Boris Sterling. Den står i min bokhylla. Boken handlade om ett antal mord, vars... gärningsman mördade efter någon slags biblisk förebild. Jag har för mig det var sju mord, alltså bör morden ha speglat de sju dössynderna. Hur som helst. Poängen var allt blod. Boken är en pocket, den består av papper. Lite då och då kunde jag dock nästa se blodet rinna nerför sidorna. Då har man lyckats.

Jag kom att tänka på den här boken när jag läste något kryptiskt förord till boken jag påbörjade igår. Förordet slutade med "... kom då ihåg att ord kan blöda". Jag har hunnit läsa 64 sidor, och än så länge är det inte särskilt blodigt. Däremot dök det första liket upp ganska snabbt, och det var fullt av larver tillhörande någon utdöd spyfluga. Jag hyser en djup avsky mot larver. Tack vare Matthew Pearl och hans bok "Danteklubben" ser jag nu larver så fort jag blundar. Dom är vita och äckliga och kryper runt i stora högar.
Dom är överallt.
Och det är över 300 sidor kvar att läsa...

Jag bör omgående lämna datorn för att börja städa, som jag sa i förrförra inlägget att jag skulle göra. Tidningar är helt enkelt inte bra.

Igår läste jag att allas vår Fredrik Ljungberg enligt ryktet var på väg till Livorno i Italien för att sparka boll under våren. Gårdagens rykter är gamla rykten. Det senaste ryktet placerar honom visserligen i Europa, vid Medelhavet, men i Grekland. Närmare bestämt i Olympiakos. Alla som har någorlunda koll på fotboll och svenskar i Europa ser ett potentiellt problem här. Eller möjligen i en lustig situation. Nämligen att om just detta rykte blev verklighet skulle Ljungberg bli klubbkompis med Mellberg. Och alla som har någorlunda koll på fotboll och svenska fotbollsspelare borde ju omgående komma att tänka på ett visst år, ett visst mästerkskap, en viss händelse...

Jag hade fått för mig att man av en bok gör en film? Eller? Arn är visserligen tre böcker nerkapade till två filmer, men en Bilbo-bok kan ju inte blir en halv film. Men minst två filmer? Troligen tre? Varför då? Är det verkligen nödvändigt att dra ut på det i "minst två" filmer? Det återstår att se. Hur som helst.

Jag såg även resultatet av en omröstning som Aftonbladet haft. Över 8000 personer hade röstat på deras "Bilbo-favorit". Det var ett intressant resultat. På första fanns naturligtvis Ian Holm. Jag håller med. Ian Holm är Bilbo, punkt. Men. Ian Holm är 78 år gammal. I och för sig inget man inte kan lösa med teknikens hjälp, men ändå. Ian Holm är 78 år. Ian McKellen är ju å andra sidan 70 och han ska ju tydligen spela Gandalf igen... jaja.
Som alternativ till Ian Holm fanns på andra plats James McAvoy. Vem som kommit fram till det är inte särskilt spännande, men personen som folk utsett till tredjealternativ var ju otippat. Om Ian Holm inte vill vara Bilbo, och inte James McAvoy heller, tycker man tydligen att ingen mindre än Alexander Rybak ska spela Bilbo. Lite lustig tanke i och för sig, men, hallå? Är det bara jag som ser ett problem där eller?

I övrigt fanns alternativ som Robert Pattinsson (?), Daniel Radcliffe (??) och Zac Efron (?!?!?!). En vampyr, Harry Potter och en sjungande dansnisse. Njaeeee... Mest spännande tycker jag i så fall att Joshua Jackson var. Visserligen är han nästan 190 cm lång (två decimeter längre än Mr Holm), men som sagt, tekniken. 
Fast det är ju uppenbart att folk har en viss uppfattning om hur en hob ska se ut...  

Vi får väl helt enkelt vänta och se var det slutar...

Dom har börjat skotta snö i Borås. Tyvärr så gäller det inte vägar och trottoarer, utan taken på diverse byggnader.

Min utbildning har förföljts av en viss... informationsbrist. Första året ville vi ha information om vår fria termin. Det dröjde onödigt längre. Andra året handlade det om information om vårt "projekt vid extern organisation". Det dröjde onödigt längre. När det nu kommit igång handlar det om vår kandidatuppsats. Den vet vi fortfarande ingeting om.

Det var länge sen jag var i skolan så mycket som jag varit den här veckan. Jag är död när jag kommer tillbaka till min lägenhet, bara dimper ner i soffan och vill inte kliva ur den.

Min pläd närmar sig. Ruta efter ruta efter ruta blir klar. Jag har alla gröna jag behöver. Vilket är bra, eftersom jag tröttnat på att virka med grönt garn...

Jag har gått i en dröm som innebär att jag inte behöver hålla koll på när det är fotboll i krokarna. Den sprack idag. Elfsborg har träningsamatch idag (eller om det var imorgon) mot vilka det nu var. Och?, tänkte jag. Det lär dom ju inte ha här. Det är ju januari! Sen kom jag på det. Borås Arena har konstgräs. Fan.

På radion finns en låt om Brämhult. Vet inte om det är en "låt" eller om den ingår i någon reklam. Fånigt är det iaf. Ungefär som om någon skulle sjunga om Vigelsjö hemma. Herregud liksom.

Sen är det så att jag visst bestämt mig för att städa idag. Det måste ha skett i en svag stund... 

Japp, så lyder sas.se(s) budskap på reklamplanschen vid busshållplatsen (och jag anser att det betyder att man ska åka nu, inte om fem månader).
Jo men visst, jag åker gärna till sommaren! Men var finns sommaren enligt SAS? Ja, det första alternativet är Köpenhamn. Visserligen har dom lite varamre än oss, men jag skulle inte kalla det "sommar" just nu...
Det andra alternativet var London! LONDON!
Jag menar, har inte folk nyligen fryst ihjäl där?

Så lyder mitt egna framgångsrecept på hur man tar sig fram på isiga trottoarer fulla med snömodd. Om något som läser det här aldrig idrottat så kanske några av dessa uttryck inte säger så mycket. Alltså, vi går igenom dom. Och nej, ingen behöver gå ut genom dörren för att lära sig detta.

Låg tyngdpunkt och rak rygg
Detta handlar alltså inte om att bara stå, för tyngdpunkt i fötterna har man ganska ofta när man står, eftersom det är fötterna som är närmast marken och man... ja, står, på marken.
Börja med att ställa dig upp. Placera fötterna en liten bit ifrån varandra, så att du står stadigt. Om du har pronationsproblem som jag har kan det vara bra att sätta mig sig skor, men man kan öva utan också.
När du står stadigt, sträck på dig. Knäpp händerna bakom ryggen, låtsas att du ska strecha lite. Det får dig att sträcka på dig lite mer. Låtsas att det är något som drar dig uppåt. Nu kommer det knepiga. Du ska slappna av. Och det innebär inte att man ska agera som en punkterad balong. Ta bara ett djupt andetag och andas ut. Nu står du stadigt. 

Rörliga fotleder
Det som jag tycker fungerar bäst på hala platser är att slappna av i fötterna. Att gå och spänna sig är det sämsta man kan göra. Låg tyngdpunkt och rak rygg. Och använd fötterna. Vicka på foten. Är dom inte ganska rörliga? Man stukar inte foten bara för att man trampar snett (även om man kan göra det). Och utnyttja modden! Åk lite, man trilla rinte omkull bara för att foten glider ett par centimeter på is. Det hjälper mig att hålla balansen.

Och just det, det där med rak rygg. Tänk på det när ni börjar bli lite trötta. Eller i uppförsbackar. För då sjunker man gärna ihop...

Är det så att man går i klackar är det lite annorlunda. Då kan man strunta i det där med rak rygg, för det får man oftast automatiskt. Och rörliga fotleder kan vara livsfarligt. Att trampa snett i klackar är inte riktigt samma sak som att trampa lite snett eller halka till i skor utan klack... Med klackar får man (precis som när det inte är halt och snö) använda lite andra tekniker för att hålla sig på fötter.

Sådär ja. Ut och gå gott folk! 

Att folk man älskar blir sjuka kan få mig at börja gråta.
At folk man älskar är lyckliga kan också få mig att börja gråta.

Tanken på något sorgligt kan få mig att börja gråta.
Att uppleva något sorgligt kan definitivt få mig att börja gråta.

Att läsa om döda eller misshandlade djur kan få mig att gråta.
Att se döda eller misshandlade djur kan också få mig att gråta.

Att läsa om något som innehåller ovanstående kan få mig att gråta.
Att se en film innehållande något av ovanstående kan även det få mig att gråta.

Sedan händer det ibland att jag gråter när jag är riktigt trött.

Och jag har absolut inget emot att gråta om jag känner för det, jag tycker nämligen att det är ganska naturligt och gör människor mer mänskliga. Dessutom visar det att jag inte är riktigt så tjurskallig, inåtvänd och reserverad som somliga verkar tro.

Däremot finns det tillfällen då jag avskyr mig själv för min förmåga att börja gråta.
Och det är när jag är irriterad, frustrerad eller bara riktigt förbannad. Det är en jäkla förbannelse, eftersom folk inte begriper varför jag gråter. Nej, jag är inte ledsen. Jag är skitsur. Det är bara lite svårt att få fram att det är det jag är, en 23-åring som är tillräckligt arg för att slå sönder något. Jag vet inte hur det är med er, men gråtande människor uppfattas ju sällan som förbannade...
Men sånt är livet.
Antar jag.

"Ingen" är i det här fallet precis vad och vem som helst. Jag måste sluta läsa Aftonbladet och börja läsa DN eller nåt, som inte har så skrikiga rubriker. Å andra sidan behövs dom, eftersom det gör att jag läser.
Igår var det inte katastrofen på Haiti, det var inte mord i Svergie, de senaste om SAAB eller att matchen mellan Birmingham och Portsmouth blev inställd på grund av vattensjuk plan. Åh nej, det var något mycket värre. Om man fick välja sätt att dö på är att bli sliten i stycken i vattnet det sista jag skulle välja. Som tur är händer det inte så ofta. Så här var det nämligen.

"Turist uppäten av enorm haj". Jaha ja, vad har nu hänt? Jo, det som hänt är att jag aldrig kommer åka till Sydafrika och kliva ut i djupare i vattnet än att det når mig till knäna.
Turisten i fråga hade, enligt vittnen, stått i vatten som nådde honom ungefär till midjan. Då försvann han plötsligt. Vittnen skrev tydligen på Twitter att dom just såg en enorm haj äta upp en människa, eller något i den stilen. Räddningspersonal har inte lyckats hitta en endaste del av den här stackars turisten vilket, naturligvis, innebär att hajen åt upp hela honom (jag vet, det låter lite brutalt det här). Den här gigantiska hajen var enorm, och dessutom dinosauriestor.
Om jag säger "dinosaurie", vad tänker du då? Jag personligen tänker på en T-Rex, en Tyrannosaurus Rex (15 m lång, 5 meter hög). Eller så tänker jag på Lillefot, och han var en... en... åh, fan, han var stor. Den här vithajen, ty jag utgår från att det var en vithaj, är ungefär 5 meter. Punkt slut. 
Hur som helst.
Skulle jag var turist på en plats där man den senaste tiden sett hajar, där man nyligen varnat för hajar, ja då skulle jag inte doppa en tå i vattnet. Och skulle jag göra det så skulle jag definitivt spana efter hajfenor och inte greja och göra mig beredd att DYKA...

När jag gick upp imorse var det -7. Fan, det skulle ju bli vår! Nu är det -0.9. Våren är på väg.

Idag har jag tvättat, städat, handlat och städat lite till. Det är väl ungefär allt. Ja, jag har sammanfattat misstagen i min utbildning på 5 A4 också, men det är en annan sak.
När jag gick och handlade, eller snarare på vägen tillbaka när jag gick över Knallelands parkering kom jag på en sak. Om folk, som kör bil, skulle parkera på samma sätt när det var sommar, så skulle antalet bilar som får plats på parkeringen troligen minska med sisådär 60%. Men nu är det ju vinter, så jag antar att det är okej. Att vanliga personbilar blir två meter bredare bara för att dom målade strecken inte syns är i och för sig ingen nyhet, det finns säkert vetenskapliga bevis för detta.

Eller så gör det inte det, och det hela beror helt enkelt på att folk inte vet var dom har bilen.   

När jag tittade på termometern imorse visade den på ungefär -3. Är det kallt? Tja, beror väl på vad man jämför med. Men minsugrader och jeans är en ganska otrevlig kombination, vilket fick mig att besluta att jodå, det blir termobyxor idag också (det verkar för övrigt bara vara jag i hela Borås som äger ett par). Klev ut genom dörren och konstaterade att det var ett bra dag, för visst kändes det rätt kallt ute. Förutom det hade jag så klart även mössa, halsduk, vantar och raggsockor. Vi kan väl säga som så att det inte kändes fullt lika kyligt när jag kom fram till skolan... 
På vägen hem insåg jag att snömodden på vägen börjat smälta och påminna om slask! Det borde innebära att om det nu bara blir plusgrader så smälter snön och Borås kommer förvandlas till en gigantisk vattenpöl! Eller möjligen en jättestor isbana när det fryser igen... För jodå, termometern när jag kom hem visade inte -3, utan +3! Halleluleja, jag visste väl att det kändes som vår ute!

På väg uppför trapporna kommer jag på att jag måste kolla mitt postfack (så dötrist, ge mig en brevlåda snälla!). Där fanns det grejer från Ica. För jag har ju ett Ica-kort. En bonuscheck på den oerhörda summan av 25 kr, samt diverse rabatter. Rabatter som Ica hävdar anpasas efter kunden. Jo men visst, jag brukar ha honung i mitt te, problemet är att jag PRECIS har köpt en, och dom rackarna räcker ju i ett par månader. Jag är inte i behov av en flaska till, inte ens om jag får 20% rabatt.
Och ja, jag brukar köpa leverpastej, men jag brukar köpa en åt gången så att jag hinner äta upp den innan datumet går ut. Alltså känner jag mig inte manad att köpa TVÅ på en gång. Inte ens om jag får 20% rabatt.
Jag har även dressing och nudlar hemma. 
Choklad brukar jag också köpa, men jag har aldrig köpt TRE chokladkakor samtidigt. Och jag tänker inte börja heller. Inte ens om jag får 15% rabatt.
Jag är stundent. Jag handlar när jag behöver eller när något börjar ta slut. Jag handlar inte för att det är rabatt eller i förebyggande syfte. Min ekonomi fungerar inte så. Speciellt inte om jag inte kommer hinna äta upp det innan det blir dåligt.

Slutligen kommer här en bild på min finfina pysselpåse (som den döptes till efter att jag komit fram till att virk-och-stick-påse var för jobbigt att säga). Jag gillar den!
                                          
  

Faktiskt, för solen skiner. Varför kan den inte skina övriga årstider också? Jag menar, så att det blir VARMT. Sol på vintern innebär ju raka motsatsen (men hey, det är ju fint ute, alltid något). Min termometer visar på -9.8 grader. Jag tycker det är kallt. Och när jag tittar ut genom fönstret ser jag någon gå förbi i leggings. Jag vill gärna upprepa att det är ungefär -10 ute. Jag hade termobyxor igår över mina jeans. Vad jag kunde se är jag den enda i Borås som vet vad det är. Det är en himla bra uppfinning. -10 och leggings. Finns det någon som skulle komma på tanken att gå ut i bara långkalsonger? Det verkar ju lite dumt...

Ett annat kallt ställe är min lägenhet. Satan vad det drar från fönstren. Jag har just nu... 18.4 grader inomhus. Det känns lite småkyligt, så länge man inte hoppar runt eller typ städar. Och jag gör inget av det just nu.

Det finns dock en positiv sak med solen. Man känner sig mer manad att gå ut, även om det är kallt. Det är vad jag ska börja med nästa vecka, eftersom jag och min skolprojektskompanjon planerat in vårt plugg till förmiddagen. Efter det tar jag mig "hem" och äter lite lunch. Sen tar jag en promenad i solen. Man måste passa på när den är framme här i det vanligtvis molniga Borås. Även om det är kallt. Det finns ju termobyxor...

Det här är en hög. En hög av före detta garnnystan. Garnnystanen består numera av virkade mormorsrutor. Mormorsrutorna ska bli ungefär dubbelt så många som i den här högen, dvs högen ska bli dubbel storlek. Sedan ska det göras en kant på dessa. Sedan ska 140 mormorsrutor virkas ihop. Sedan ska det virkas en kant runt om. Det ska bli en pläd. En finfin pläd. Den kommer bli klar. Tids nog!

Jag är imponerad av mig själv. (det är för övrigt ungefär 75(tror jag det var) rutor i högen...)

Jag fick honom på Skogens dagar när jag gick i... tvåan? Trean? Han var då hur som helst inte högre än 30 cm, och han bodde i en vanlig blomkuka sin första vinter. I köksfönstret tror jag han stod. Numera är han väl runt 3 meter, och ganska besvärlig att rädda från den tunga snön som hotar hans ännu inte jättestarka grenar. Det ska väl sägas att han inte är tillräckligt stor för att se ut som en riktig tall, men det kommer... Han måste bara göra sig av med grenarna längst ner, för att bli mer "talllik". Behöver jag nämna att mitt träd (vad jag vet) är det enda levande exemplaret från de i min klass som valde att ta hem det? Nej, jag tänkte väl det...

Det är ju helt uppenbart att Borås stad inte är vana vid den mängd snö som nu fallit i deras vanligtvis blöta stad. Det är snö överallt. Snömodd. På vägen, på sidan av vägen, på trottoarer. Kommer det en halvmeter snö måste man faktiskt ploga. Överallt. Sen, med den mängden, måste man KÖRA BORT SNÖN. Inte låta den ligga kvar och blockera infarter, utfarter, trottoarer, parkeringsplatser...

Herregud, har man ingen snövana över huvudtaget har nere? Ingen plan liksom?

Nu har jag och min mor bestämt att imorgon blir avresedag mot Borås, förutsatt att det inte ska blir snöstorm och drivis. Jag har verkligen ingen lust att åka till Borås. Faktum är att jag blir lätt deprimerad av tanken. Vilket ju i sig är deprimerande.

Det är dessutom kallt där nere. Det brukar det inte vara. Även om Boråsarna börjar använda dunjackor rätt tidigt så brukar jag inte ens ta fram min vinterjacka. Det lär jag behöva nu. Bara det liksom. Ska jag frysa kan jag väl lika gärna få göra det hemma?

Funderar på att försöka slå rekord i hemresor i vår, med en kombination av flyg, tåg och buss. Jag har som mål att åka tåg minst en gång. Men det är dyrt. Om man inte är ute i absolut sista minuten, vilket är emot mina principer då jag gillar att planera. Men, tåg ska det bli. En gång iaf.

Lustigt att jag sitter och planerar mina hemresor innan jag ens är på plats nere i Västra Götalands egna regnhål...

Ungefär den här tiden, och sedan i slutet av augusti. Sanbbtänkta personer inser ju att det hänger ihop med terminsstarter.

Argument:
Jag har en kalender. Jag gillar min kalender. Jag vill ha en ny kalender!
Jag har en massa block. Jag har färgglada, fina block. Jag vill ha ett nytt block!
Jag har pennor i överflöd. Jag har pennor i typ alla färger. Jag vill ha fler nya pennor!

Motargumenten:
Jag har en kalender. Jag gillar min kalender. Jag behöver ingen ny kalender.
Jag har en massa block. Jag har förglada fina block i olika storlekar. Jag behöver inga nya block.
Jag har pennor i överflöd. Jag har pennor i alla möjliga färger och modeller. Jag behöver inte fler pennor.

Det här är knäppt, jag vet. Men vad gör man åt det?

Jag har ett antal, men inte fan hjälper det. Det är januari, visst. Vi är i Sverige, jo, jag vet. Men det är för bövelen LITE för kallt nu. Jag kan skrapa fönstren i mitt sovrum. På insidan. Jag har flyttat mina förvånandsvärt tåliga krukväxter bort från fönstret, ty jag fruktar för deras överlevnad (shit, undrar hur Erik, Johan och Pelle mår...). Katten vill inte gå ut. Jag vill inte gå ut. Småfåglarna fryser. Alla fryser.

Jag har linne, tröja, fleecetröja, sockor och raggsockor. Jag ska banne mig flytta till en ö med ett omgivande hav som inte fryser och kyler ner allt extra mycket.

Medeltemperaturen ska just nu ligga på runt -3 har jag hört. Termomentern visar -23. Som om det skulle vara 0 grader i slutet av maj. Inte troligt.

Det är dessutom knäpptyst i diskussionen "klimathot". Jo, men visst smälter polarisarna. Det har jag sett på bild (stackars isbjörnar!). Visst ligger några öar i haven illa till, likaså Holland och Beligen. Men vad fasen, öarna har ju oftast inte funnits där sedan urminnes tider (dom är väl skapade av vulkaner?), och bosätter man sig i Holland får man nästan skylla sig själv. Det är ju i stort sett under havsytan. Då får man räkna med problem. 

Men, vem säger att det är vårat fel? Att ozonlagret ligger pyrt till, ja det kan man nog skylla på människan. Men sen då? Det är väl inte bara den bubblan som påverkar vårt klimat? DET skulle ju i så fall innebära att det blir varmare och värmare. Vilket det ju alltså blir. På vissa ställen.
Östra Uppland är inte ett av dom. 

En hel vecka har jag kvar hemma innan det är dags att åka tillbaka till Borås. Jag vill för död och pina inte tillbaka till Borås. Men hey, har jag fixat två och ett halvt år så bör jag väl fixa den sista terminen också. Det ska bli himla intressant att summera mina tre år när det bli dags för det. Dvs om ungefär... 5 månader! Halleluleja!

Födelen är att jag inbillar mig att det är varmare där nere. Enligt boråsarna själva bor jag ju i Norrland, så här är det ju kallt. Allt norr om typ Jönköping (eller var det Alingsås?) är Norrland. Vilket i boråsarnas värld alltså skulle innebära att nästan hela Sverige är Norrland. Möjligen skulle man kunna påstå att en och annan "västgöt" har en lite skev "landskapsuppfattning"? För nej, jag glömmer aldrig när det var någon som frågade om det fanns en bro till Gotland... Hrm, näej, det är ju Öland... Och det vet jag bergsäkert, trots att jag är från Uppland. Varför vet inte alla det?

För här är det kallt. Årets plagg måste vara termobyxor/täckbyxor. Något jag använt flitigt så fort termometern säger -5. Eller ännu kallare. Jag gillar snö och sånt (det är ju så vintern ska vara), men inte behöver det väl vara mer än -3, typ? "Vi bor i Sverige, gilla läget" är det någon som sagt. Och det är ju sant. Men det är fortfarande kallt.

Nyårsafton. Den där sista dagen på året som människor börjar planera långt, långt i förväg? Vad ska man göra? Hos vem ska man göra det? Hur ska det sluta? Vad ska hända efter tolvslaget? Vad blir skillnaden?

Absolut ingen alls. En månad tar så ofta slut. En sisådär tolv gånger om året. Den enda skillnaden mellan skiftet december-januari och, vi säger september-oktober, är ju att man måste åka på en siffra till årtalet. 2010 är det ju numera, istället för 2009. Och? Det innebär väl bara ett år närmare jordens undergång, är det något man ska fira egentligen?

Nyårsafton är längre än långfredagen. Längre än sega dagar i soffan. Helt enkelt lång. Och egentligen ganska överskattad. Nyårsafton är den dag då hela Sverige borde ringa Fröken Ur (som jag för övrigt alltid föreställt mig som en lite äldre tant). Detta för att på något vis försöka synkronisera tolvslaget, för dessa minuter befinner sig, om jag ska vara snäll, någonstans mellan 22.00 och 02.00. Det är fyra timmar. Det är ett jäkligt långt tolvslag. Ännu längre blir det eftersom det finns puckon som verkar tycka att nyår börjar runt julafton.

Skona mig från massor av raketer, och skona alla djur, vilda som tama som gömmer sig i hålor, under sängar eller flyr i panik.

Men jag tycker naturligtvis att folk ska få fira, festa, vara glada, supa och må dåligt dagen efter om dom vill det. Det är ju upp till var och en.

Personligen är jag dock lite inne på att bojkotta allt vad nyårsfirande heter nästa år. Bara för att. Vi får väl se vad jag gör om 364 dagar. Var jag är. Hur jag gör det. Vad jag gör efter tolvslaget. Kommer jag känna någon större skillnad mellan 31 december och 1 januari?