Arenainvigning
Man hade ju den nätta lilla 50-miljonersinvigningen på Friends Arena igår.
Jag såg den på tv.
Nu har jag hittat lite kommentarer, och jag tolkar det hela som att folk är långt ifrån nöjda.
Jag kan förstå det.
Genom tv:n varken såg det eller lät det särksilt speciellt.
Och 50 miljoner är ganska mycket pengar.
Okej att ljudet inte gick klockrent genom rutan.
Grejen var ju den att det var... segt.
Det är en sak att se det på tv, och kunna gå därifrån lätt.
Eller byta kanal.
Om jag hade varit där och faktiskt betalt pengar för att se det hela på plats, ja, då hade jag nog varit lite småirriterad.
För så bra var det inte.
Tänk så det kan bli
För 10 år sedan kunde jag rabbla fotbollsspelare, lag, tabeller och arenor som rinnande vatten.
Idag kan jag det inte.
Nu vet jag istället att skidlandslaget har skaffat en husbil och att Andre Myhrer (med flera) inte är jätteförtjust i de nya reglerna som FIS beslutat om angående storslalom.
För tio år sedan såg jag varenda fotbollsmatch jag kunde, nu ser jag betydligt färre.
Däremot sitter jag gärna framför tv:n hela vintern med André Pops och Vinterstudion i rutan.
Hur blev det egentligen såhär?
Här går det framåt
Jag tror att veckan hittills gått enligt planen.
Jag har varit hos hästarna, varit på möte, hunnit med spinning, ätit middag med familjen för att fira min mor, stängt ner Björkövallen, och imorgon kommer mormor (planen ändrades och hon skulle ha kommit idag egentligen. En riktigt dålig ursäkt senare, och dom kommer imorgon istället...).
Jag har också hittat till min gamle gymnasiekompis Elins blogg på Avesta tidning.
Jag vet inte riktigt vad som hänt, men hon får gärna smitta av sig lite träningsmani och inspiration på mig... Det skulle inte skada alls!
Dessutom är det så att jag upptäckt att oktober kommer att ta slut nu i veckan.
Vilket alltså innebär att det kommer bli november. November!
Shit liksom, det känns som att det var igår som jag skrev att det snart var oktober...
Projekt som ska avklaras i vinter, har jag precis beslutat (för typ fjärde gången), blir att försöka gå igenom och samla alla mina bilder på ett ställe. De är för närvarande utspridda på tre datorer och fyra usb... Inte helt optimalt kanske, men så blir det. Jag tror inte att det kommer ta så himla lång tid, bara jag börjar.
Men det var ju det här med att man ska börja...
Denna vecka ska jag...
Jag vet inte riktigt hur den här veckan ska gå till, men det löser sig nog.
Idag var jag hos Sanna på kvällen.
Resten av veckan ser ut som följande, förutom att jag såklart ska jobba också.
Tisdag: Gåsvik och hästarna.
Onsdag: Möte på Björkövallen.
Torsdag: Spinning
Fredag: Middag, min mor fyller år.
Lördag: Stängardag på B-vallen.
Söndag: Mormor kommer.
Bäst att jag går och lägger mig eller nåt...
Fågelkvitter!
Nu har jag för övrigt börjat twittra!
Jag finns på Hoffis86.
Nu återstår bara att få in det i min lille telefon...
Från symaskin till skidor
Igår var det tänkt att jag och min mor skulle åkt in til Älvsjö och Symässan.
Planen sprack i och med att min chef gärna ville att jag skulle vara med på planeringsdagen.
Så vi åkte idag istället.
Vi var på plats exakt när det öppnade, och det var förhållandevis lugnt.
Väldigt mycket tyg, väldigt mycket garn, och förvånandsvärt stora mängder pärlor.
Och en och annan symaskin. Jag har ju länge gått och funderat på det där med symaskin, är ju på väg att köpa en. Det är ju dock en hyfsat stor investering, så man måste ju tänka efter lite.
Efter mycket om och men kom jag idag fram till att det i nuläget är vettigare att låna min mors. Hon har ju faktiskt en och den används inte så ofta, så den kan ju lika gärna stå hos mig. Så får den flytta på sig när någon har ett projekt på gång. Det blev med andra ord ingen symaskin.
Sen drog vi vidare till Stoff och Stil i Kungens Kurva och jag köpte ett mönster, tyg, nålar, sprättare.
Så nu har jag ett projekt på gång.
Men det betyder inte att dagen blev investeringsfri, för på vägen hem stannade vi till på Team Sportia som hade skidexperter på plats.
Jag har ju tänkt köpa egna skidor till den här säsongen, fast jag hade ju inte tänkt köpa det idag...
Men det gjorde jag. Det visade sig vara en hel vetenskap.
Det faktum att tre personer på plats verkade tro att jag behövde skidor till Tjejvasan får jag väl ta som en komplimang... Jag är definitvit inte i form för det (och kommer antagligen inte heller att vara när den väl går av stapeln). Jag upplyste om att om jag åkte totalt en mil under hela förra vintern så är det nog bra...
Men det skulle stås på skidor, det skulle lutas på skidor.
Jag skulle väga på mitt vänstra ben "som om jag var på väg ner i en vänstersväng i en backe".
Solklart.
Om vi bortser från det lilla faktum att jag faktiskt aldrig tror att jag befunnit mig i en sådan backe...
Sen skulle det vara pjäxor i rätt storlek (tekniken går framåt, kan jag meddela).
Och stavar i rätt längd.
Kort sagt är jag snart redo för snön (Läs: Nu får det fan se till att bli mycket snö!).
Skidorna fick jag inte med mig för de skulle montera bindningarna. Dom får jag hämta på onsdag.
Guldstjärna får killen från Fischer som hjälpte mig att prova ut allt, vet tyvärr inte vad han hette men väldigt trevlig och hjälpsam.
Motsatsen till guldstjärna får mannen i "Skidverkstaden" som skulle ta betalt. Han var betydligt mindre serviceminded, och framstod som ganska dryg med en tveksam attityd. Så pass tveksam faktiskt att om jag behöver en skidverkstad någon gång i vinter så går jag till InterSport istället...
Mot min miniblogg
Jag tror jag är på väg.
Snart kanske jag har börjat twittra.
Ge mig lite tid bara, är ju lite trögstartad på sånt här...
Förstår inte grejen
Jag försöker verkligen förstå, men jag kan inte.
Min hemkommun är knäpp i huvudet.
Det kommer, kanske, eventuellt, att stå ett nytt badhus på Södra Bergen om ungefär ett och ett halvt år.
Det är i alla fall planerat för det.
Till saken hör att inte minsta spadtag är taget.
Det är på den nivån att man kommer att tro det när man ser det.
Trots detta skulle man spränga lite, ett startskott liksom.
Men inte på riktigt förstås, nej nej.
Lite fyrverkerikrut, trädgårdskalk och... något mer, gjorde saken.
Och så bjöd man på kaffe och bullar.
Min enda kommentar är varför då?
Det skedde också på äkta fjantvis, med kommunalråd, ordförande för kultur- och fritid, samt nedan nämda ordförande för Sportcentrum. Dessa tre herrar (såklart) tryckte gemensamt ner detornatorn.
Sedan kan man läsa vad ordföranden för Sportcentrum, Torsten Bergström, hade att säga om detta nya badhus.
Det lät tydligen såhär, enligt Norrtelje Tidning:
"Jag känner en stor stolthet och en stor glädje i dag, simhallen kommer komplettera Sportcentrum som i dag är en av landets i särklass vackraste idrottsanläggningar."
Förlåt, vad sa du nu?
Den bästa insikten, antagligen omedveten, kom väl från kultur- och fritids ordförande, som uttryckte det såhär:
"Det känns som en historisk dag, det gamla badhuset från 1958 eller 1959 är ju jämnårigt med Kjell Jansson"
Om vårt gamla badhus nu gjort sitt vid denna ålder kanske vi skulle kunna få ett nytt kommunalråd lagom till invigningen, eller strax efter?
Otippat
Man kunde ju nästan ha varit rik nu, om man hade haft för vana att spela.
Jag är inte lika fotbollsintresserad som jag en gång var.
Jag har ganska dålig koll på vilka spelare Hamrén tar ut i landslaget.
Mitt intresse började krympa ihop lite i samband med generationsväxlingen.
Så igår zappade jag mellan två kanaler under första halvlek.
Lyckades med konststycket att se 3 av Tysklands fyra mål.
Ungefär kl 22, en bit in i andra halvlek, var det 4-0 till Tyskland.
Det gick ju jättebra det här, verkligen.
Jag ska ju till jobbet och brukar vanligtivis stänga av min tv den här tiden.
Fast det var ju VM-kval... Men å andra sidan, hur BRA går det egentligen?
Kom fram till att jag utan att skämmas borde kunna skita i andra halvlek.
Så jag går och borstar tänderna.
Då gör Sverige mål.
Där ser man, alltid något.
Sen gör dom ett till mål.
Ungefär då drog jag slutsatsen att det var bäst att väntade med att stänga av...
Verkligen inspirerande väder
Igår när jag kom upp til min lägenhet så tittade jag ut genom fönstret.
Hösten kräver en del sol, så är det bara.
Just nu bjuds det inte på så mycket sol.
Den svenska hösten känns just nu... lite England.
Eller som jag föreställer mig höst i England.
Passade väl därför jättebra att jag satte mig i min soffa, med min pläd av mormorsrutor, en tekopp och min virkning. Och Morden i Midsomer.
Idag är dock vädret ÄNNU värre.
För idag har det varit blött hela dagen, och det är ruggigt på jobbet.
Jag har börjat använda mitt extra värmeelement.
Att jag börjat använda det oroar mig.
Om jag behöver det nu, hur ska det gå i vinter?
Sista svampturen?
En svamptur i skogen.
Kanske var det årets sista, då det börjat bli lite frost på nätterna och svampen har börjat ta skada.
Klart är i alla fall att svampplockning i år inte var den sport det brukar vara.
Åtminstone inte om man kan nöja sig med de ganska vanliga trattkantarellerna, kantarellerna, taggsvampen osv.
Det har ju faktiskt funnits hur mycket som helst, bara att ta ett kliv från stigen så har de varit där...
Planer
Nu har jag börjat skapa en liten plan över min senast inköpa lilla byrå.
Planen involverar just för tillfället schabloner och små gummihjul.
Får se när och hur det slutar!
Totelolefofononeror
Jag är nu inne på min tredje telefon för året.
Det är något sorts rekord, då jag hittills haft mina telefoner i minst två år.
Spridda skurar är det också, då jag gick från min egen HTC (som jag blev förbannad på) till min mors gamla Iphone till min brors i stort sett nya Nokia.
Jag är inte riktigt kompis med den än, men jag hoppas det kommer.
Min plan är att v e r k l i g e n lära mig den här telefonen.
Upptäckte lite försent att det ju faktiskt är en "Windows phone".
Inget negativit, men det blev lite tokigt att fixa e-posten när det slutade med att alla mina hotmailkontakter helt plötsligt fanns i min telefon. Dom plus typ alla jag någonsin fått mail från. Med andra ord en stor mängd kontakter, men inga telefonnr.
Har fixat det nu, tror jag...
Jag har också funderat på att börja twittra, kanske är dags nu.
Sportjournalistik
Jag har idag med viss fascination läst Per Mårts påhopp på svenska medier, angående den lilla, lilla detaljen att fotbollslandslaget får så mycket mer uppmärksamhet än hockeylandslaget.
Det är orättvist eftersom hockeylandslaget är betydligt mer framgångsrika, med diverse guld i OS och VM (och EM?). Fotbollslandslaget har mäktat med en medalj, ett brons, de senaste 18 åren.
Under samma tid har hockeylandslaget tagit... ja, jag vet inte hur många medaljer, men det är antagligen många.
De senaste 50 åren har fotbollslandslaget tagit två medaljer (om jag inte har missat något mellan -58 och -94).
Hur många har Tre Kronor tagit på den tiden?
Journalisterna menar att det är betydligt svårare att ta medalj i fotbollsmästerskap.
Fotboll är trots allt en betydligt större sport, med betydligt fler utövare, och betydligt färre mästerskap.
Under en fyraårsperiod skulle Tre Kronor kunna ta fyra VM-medaljer.
Fotbollslandslaget skulle ha chansen på en.
Bara där ligger det en viss skillnad.
Det säger ju sig självt att Tre Kronor har fler chanser att lyckas på.
Om jag fattade saken rätt så menar Pär Mårts också att NHL borde får mer uppmärksamhet, i och med att det är världens bästa liga och det är där de bästa spelare finns (en hel del svenskar). För att hitta något liknande i fotboll skulle man bli tvungen att se typ hela Europa som en enda liga.
Intressant tanke.
Men hur lätt är det för den svenska allmänheten att hålla ordning på en liga som alltid spelas nattetid här i vårt avlånga land? Man kan ju alltid se resultaten, men hur kul är det att bara se siffror?
I princip håller jag med, för det är kul att läsa om svenskar som lyckas.
Men vi snackar om NHL.
Som för tillfället står still eftersom man inte kan enas om vem som ska tjäna mest pengar.
Kakan ska ätas, den ska finans kvar, och helst ska den föröka sig också...
Halvtid i oktober
Okej, inte riktigt, men nästan.
Och det var enr iktigt, riktigt seg dag på jobbet.
Man har också flyttat på vår lilla stuga som fungerar som soprum, och den står nu placerad ganska precis utanför mitt fönster. Man skulle kunna säga att en del av min utsikt försvann.
I övrigt så flyger oktober fram, precis som september gjorde. Jag vet inte riktigt om jag gillar det, eftersom jag vill att hösten ska vara så lång som möjligt.
Imorse vaknade jag och blev nästan livrädd.
Var det SNÖ på bilarna där nere?
Nej, det var det ju så klart inte... det var bara lite frost.
Eller ja, lite och lite. Det var frost helt enkelt.
Jag fick skrapa rutorna på bilen, vilket var första gången för "säsongen".
Jag har börjat använda mössa när jag går till jobbet.
Fårskinnstofflor inomhus.
Höjt elementen.
Är svampsäsongen över också snart?
Jag är ju inte så förtjust i svart nagellack
Det faktum att jag använde det igår kväll tordes vara ett säkert tecken på att jag var aningens irriterad.
Bokreflektioner från en båtresa
Att sitta på en färja mellan Visby och Nynäshamn är inte alltid så roligt.
Främst för att den går åt fel håll, men det är en annan redan bekant historia.
Det visas ofta väldigt dåliga filmer.
Kapten och/eller förste styrman har ofta tveksamma engelskakunskaper.
Oklart om det beror på nervositet eller ej, men hur svårt är det att skriva ett litet manus?
Något som däremot funkar är svenska författare.
Min lilla rundvandring resulterade i fem synliga (som jag alltså kunde se omslaget på) pocketböcker.
Dessa var: Mari Jungstedt, Anna Jansson, Camilla Läckberg, Mari Jungstedt, Håkan Östlundh.
Där ser man, liksom.
Inte riktigt okej
Vissa saker gör mig arg.
Just nu gör Globen och Stockholm International Horse Show mig riktigt arg.
Det är helt enkelt INTE okej att byta ut Torneamentum mot Celeres Nordica när det bara är två månader kvar!
(faktiskt är det inte okej vid någon tidpunkt)
Och så var det söndag...
Oavsett hur mycket man önskar så slutar det alltid med att det är söndag igen.
Märkligt, det där... eller kanske inte.
Om ganska precis 6 timmar kommer jag att befinna mig på båten som ska ta mig från Ön.
Ganska deprimerande tankegång.
Dessutom blåser det en hel del idag också, men förhoppningsvis så gungar det inte så mycket där ute på havet.
Sen ska jag försöka ta mig genom Stockholm åt andra hållet.
Det gick ju bra åt det här hållet, men jag har kört den sträckan fler gånger... Men det går nog finfint!
Jag var ute en stund på morgonen eftersom jag är betydligt mer morgonpigg än min gode vän.
Var ett varv runt Visby, tog lite kort och strosade mest runt.
Det känns så bra att bara göra det.
Sen ska jag ta mig upp till Coop idag tänkte jag, så att jag kan köpa salmbärssylt.
Och honung.
Tog förresten en promenad med tomten igår kväll, det var trevligt!
Drog också slutsatsen att jag nog lätt har gått en mil i alla fall de här dagarna...
Visbydagen
Allt är så mysigt.
Det känns BRA att gå runt i Visby.
Eller bara sitta på en bänk.
Satt i säkert en timme och läste tidningen (eller snarare tidningarna) på en bänk mellan muren och Strandgärdet.
Skulle aldrig ha kommit på tanken att sätta mig och läsa tidningen på en parkbänk hemma.
Men å andra sidan så hör jag inte havets brus om jag sitter på en parkbänk hemma heller.
Jag var på Stora Torget och gjorde vad alla borde göra, stödja Världsarvsstaden Visby.
Jag köpte en tygkasse, en liten mugg och lite te.
Jag har pratat med riddare och hälsat på hästar. Dom är ju så himla trevliga, gänget i Torneamentum!
Jag har antagligen hittat en släkting till hästen Olivia som jag brukar rida hemma, dom var ganska lika.
(Förutom att Olivia nog inte har tillräckligt med "tävlingsnerver" för att gå tornerspel...)
Jag har gått runt lite i Botan, det blommar fortfarande där.
Nästan ett helt varv runt muren. Det var skönt, liksom. Och jag såg en rabbit!
Nu är det eftermiddag och jag väntar lite på att tomten ska ringa, har pratat med henne idag.
Så får vi se sen!
Fårö igår, Visby idag
Upp till Fårö var jag igår.
Det är hjärtskärande vackert däruppe, även om det blåste väldigt mycket.
Man fick ta i lite för att få upp bildörrarna, och sen blåste de igen helt på egen hand.
Kragen på min kappa blåste upp och slog mig i ansiktet.
Sen stannade vi till på Galgberget på vägen tillbaka.
När jag tittar ut idag kan jag se att havet är lugnare, även om det blåser en hel del.
Solen skiner, jag hoppas den fortsätter med det.
Idag är det Visbydagen, med olika aktiviteter runt om i staden. Främst ska jag se till att inte missa marknaden på Stora Torget, jag tror att det är en bra plats att köpa salmbärssylt på.
Sen har jag en annan hålltid, då jag tänkte få syn på lite riddare, som numera fungerar som ett litet lyckopiller.
Jag blir alltid såglad när jag ser dem olika sammanhang!
Sen får vi se vad vi hittar på när Visbydagen övergår till Kultur i Natten.
Blir det något häftigt, roligt, eller bara mys i en fåtölj med en kopp te?
Jag tittar ut och ser ett stormigt hav
Det skulle jag vilja se varje gång jag tittar ut genom fönstret.
Ja, det behöver inte nödvändigtvis storma, men ett hav vore ju trevligt.
Just nu är det lite upprörda känslor därute.
Havet är mörkt, det går vita gäss och vågorna slår ganska kraftigt där det blir gundare.
Det blåser med andra ord en del, molnen drar fort förbi.
Men det regnar i alla fall inte idag.
Så det blir en tur upp till Fårö idag.
Ska bli mysigt att se det på hösten, för även om klimatet är varmare här än hemma så har det börjat bli fina färger här också.
Nu ser jag solen lysa på ett vitt kalkstenshus...
Att vakna på en ö
Ja det känns liksom rätt på något vis.
Att en av de bästa flyttat hit är ju nästan lika bra som att jag skulle flytta hit själv.
Det innebär jag att jag kan åka till Gotland och hälsa på, vilket är exakt vad jag gjort nu.
Det är sommar här. Gick runt i Visby igår utan jacka, satt till och med ute och fikade.
Idag är det lite mer mulet, får se om det klarnar sen vartefter förmiddagen går, eller om det tänker vara mulet.
Hörde också att Norrtäljes marknad regnade bort lite igår.
Som vanligt, känns det som. Får väl se om Rimbo lyckas bättre ikväll.
Själv är jag ju som bekant inte i krokarna, så jag tänker ju inte undersöka saken närmare!
Kanelbullens dag är det i alla fall idag!
