Semester!

Den senaste tiden har jag känt ett litet sug efter att blogga, så jag hoppas att det håller i sig.
Jag började årets semester med ett par dagar i Jämtland/Härjedalen. Hade Klövsjö som bas och gjorde små utflykter. Gick en massa och såg väldigt många vackra vyer. Sverige är verkligen otroligt vackert.
Fyra vattenfall, ett kalfjäll, en liten topp och sedan toppen av Åreskutan blev det.
 
 
Lite knixigt är det att gå till Fettjeåfallet, men det är otroligt fint när man väl kommer dit. Och nej, bilden visar inte själva fallet, utan lite plask vid sidan av det.
 
Efter en till hälften lyckad insats att följa skyltning, med resultatet väldigt blöta fötter, nådde vi så fram till samevistet på/vid Storhogna upp på fjället. Själva "vistet" var väl inte så kul, det såg ut som ett vanligt hus, men det här lilla söta huset på ben fanns också. Det tog inte jättelång tid innan min lite lätt samiske vän upplyste om att det kallas ajtte (i alla fall på nordsamiska). Det är en förrådsbyggnad för till exempel kött. Den står på ben för att inte björn och liknande ska komma åt det. Finns tydligen också ett litet hus som står på bara ett ben, den heter då njalla. Den är för ett djur väldigt svår att klättra upp till. Kopplingen till tunnbrödet njalla är för mig ett mysterium.
Åreskutans topp bestegs ju så klart också. I kabinbanan på väg upp hade vi sällskap av ett helt gäng cyklister. Åreskutan är ett väldigt populärt ställe för småtokiga människor som gillar att cykla neråt. För mig framstår det som totalt vansinne, men jag kan förstå lockelsen. Min käre far ställde någon fråga och sen pladdra två av dom glatt på under den stund det tog att åka upp. Fick veta allt om bra cyklar, hur kul det var, att alla åldrar är med, hela familjer, att banorna är märkta på ungefär samma sätt som skidbackar. Och så vidare. Väldigt trevliga människor faktiskt. En av dom upplyste glatt att han cyklat från Stockholm till Östersund. Sen åkte han hem och åkte upp till Åre med en annan cykel. Nästa sommar funderade han på att cykla hela Sverige, och räknade med att det borde ta 25-30 dagar.
Man måste beundra sådana människor...
 
 
Utsikten från toppen av Åreskutan är fantastisk. Det var lite halvklart väder när vi var där, det började regna lite på oss när vi skulle börja gå, men det gick snabbt över.
Däremot så gav inte blåsten med sig. Satan i gatan vad det blåste där uppe. När vi hade kanelbullspaus i lä av lilla huset på toppen kom den en korp glidande. Kan inte för mitt liv begripa vad den gjorde där, men jag skulle gissa att den liksom hamnade där med vinden.
Jag hade håret uppsatt i hästsvans, och den stod typ rakt upp.
Men som sagt, väldigt fint i våra svenska fjäll!

RSS 2.0