Nyår
Igår påbörjade jag ett nyårsinlägg.
Idag har jag skrotat det.
Inte själva tanken, men texten. Jag började nämligen skriva det i word, men insåg efter ungefär två och en halv A4 att det ju kommer bli på tok för långt...
Så det här blir en kort version, med kanske tre meningar på varje punkt, istället för ca 30...
Här kommer....
Årets...
... telefonanvändare
Gammal kategori, och det är och förblir min mormor som tar hem den här delen. Varje gång jag träffar henne får jg hjälpa till att få bort det där kuvertet som syns på displayen... SMS som talara om att hon har missade samtal, som är missade eftersom hennes mobiltelefon bara, och då menar jag bara, är på när hon själv behöver ringa från den.
...har fastnat från nyheterna
Handlar givetvis om knäppa saker som kommit fram den senaste tiden, eftersom jag annars inte hade kommit ihåg dem. Det handlar om att att USA under kapprustningen övervägde att spränga månen.
Och det handlar om att Nordkorea lät meddela att de funnit bevis/kvarlevor efter enhörningen.
Väntar med spänning på att man även ska finna bevis för att Pegasus funnits.
...biobesök
Ja, nu kan jag ju räkna antalet biobesök på ena (halva) handens fingrar. Jag såg nämligen bara två filmer på bio under 2012. Vilken som var bäst? Tja, den ena var ju Breaking Dawn part 2, och den andra var The Hobbit. Övriga kommentarer bör väl vara överflödiga va?
...retweetare
Jag vet inte om ordet existerar, men vi kan låtsas det. Jag har bara twittrat sen oktober, och bland dem jag följer kan jag meddela att det norska landslaget i längdskidor överlägset är de flitigaste när det kommer till att retweeta. Det är nästan så att det går till överdrift ibland...
...nej, faktiskt inte
Nej, jag tycker faktiskt inte om smör. Jag har inte haft det på mina mackor sen jag var... tillräckligt stor för att få omgivingen att begripa att jag inte ville ha smör på mina mackor. Förhoppningsvis går det här in i huvudet fortare än det faktum att jag inte dricker alkohol.
...go away!
Zlatan. Jag vill göra som Alcide gör med Debbie i True Blood.
Abjure. Verkar så himla smidigt. I see him no more. I hear about him no more.
Och så vidare.
...men inget hände ju?
Det blev ingen jordens undergång den 21 december 2012. Var väl lika bra det. Oavsett vem eller vad som skulle ligga bakom det hela verkade det lite jobbigt att genomföra.
”Okej, nu stänger vi ner Australien, strax därefter Japan. Sen blir det kafferast innan det är dags för Indien…” Eller nåt. Kanske mayaindianerna inte hade räknat med tidszoner och sånt?
Hm, ja, det blev ju lite långt det här i alla fall...
Gott Nytt År i alla fall!
Aj aj...
Nu var det fyra dagar sen igen.
Jag antar att jag kan skylla på julen, ty vid den tidpunkt skyller väldigt många väldigt mycket på just julen.
Så jag tänker inte skriva mer nu (det är ju ändå inte särskilt många som läser det), utan jag tänker börja fundera över året som gått och ett eventuellt nyårsinlägg.
God Jul
Blogga var det ja...
Imorgon är det julafton.
Igen.
Utan tvekan en av de mest ångestframkallande dagarna på året.
Det är galet mycket saker som alltid ska fixas inför denna högtid.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen:
Någon gång ska jag tillbringa hela julhelgen ensam i fjällstuga någonstans, bara jag, massor av böcker och mat som inte förknippas med julen.
Annars då?
Jo tack, jag har nu påbörjat projekt Sticka en tröja.
Förhoppningsvis blir det lyckat.
Jag har också varit ute och åkt skidor idag. Det gick bra, jag ramlade bara en gång.
Och jag vill gärna poängtera att det hände enbart för att jag är av åsikten att ibland är det vettigare att ramla än att försöka hålla sig kvar på benen.
Så det så.
Jag har också ägnat en avsevärd tid idag åt att föröska lösa en galen rebus på Kerilles blogg.
I vanlig ordning är lösningen med största sannolikhet fullkomligt logisk, bara man lyckas komma på, eller får veta, vad lösningen faktiskt är.
Och idag har jag inte ens gissat, för jag har fan ingen aning.
Och nu ska jag fixa min sista julklapp.
God Jul på er!
Det här med skräppost är intressant
Trots alla dessa filter och grejs man har på sin e-post så får man ju ganska ofta... ja, skräppost.
Inte för att de hamnar direkt i min inkorg, men det hamnar bland skräpposten. Och dom går jag ju så klart in och raderar vartefter (helt enkelt för att jag inte orkar se att jag har ett oläst meddelande i den mappen).
Under en ganska lång period har jag fått skräppost som uteslutande handlat om olika sätt att förstora en viss kroppsdel. Till saken hör ju här att jag i egenskap av kvinna inte har denna kroppsdel.
Det verkar skräpposten på något vis helt plötsligt ha fattat, för helt plötsligt tog det tvärstopp.
Jag fick inga.
Och det gjorde givitvis ingenting.
Sen började det om igen, men nu handlar det helt plötsligt uteslutande om olika sätt att gå ner i vikt på.
Detta marknadsförs genom namedropping av alla kända kändisar man kan komma på.
Har dom lyckats, så kan du också!
Jaja, liksom...
Dagen D
Tror jag använde Dagen D när det var djurgårdsmatch ute på Björkövallen i somras, men hey, det funkar väl när det är meningen att jorden ska gå under också? Jag menar, jag är ju faktiskt inte djurgårdare...
Hur som helst.
Absolut ingenting särskilt har hänt idag. Inte i mitt liv i alla fall.
Det blev, är, en helt vanlig fredag.
Förutom att jag är extremt trött. Det ska bli oerhört skönt att vara ledig i 11 dagar nu. Jul och nyår ligger så himla smidigt i år!
Tror väl att det enda scenario som är bättre är ifall julafton är på en tisdag... Om jag tänker helt rätt.
Jag hade tänkt sammanfatta vad jag snappat upp i veckan, men jag ör lite för trött för det, så här kommer en liten redogörelse för vad jag stör mig på just nu:
Någon tant på 68 år (eller var det 78?) är arg och besviken på SF, eftersom översättningen på ett efternamn på en av dvärgarna i i nya Hobbit-filmen är alldeles för likt hennes eget.
Och hennes namn är faktiskt skyddat.
Okej, so what?
Nu råkade det ju vara så att namnen inte är exakt lika.
Tanten hette visst Ekenskjöld.
Oakenshield har man översatt till Ekenskölde.
Vad är nu problemet?
Det känns som att man måste välja sina strider.
Om det är något som borde kännas okej att förknippas med är det väl Tolkien/Peter Jackson/The Hobbit?
Sen blir man såklart nyfiken på hur HON tycker att man borde ha översatt namnet...
Det också
Jag glömde en sak.
Dom tittar på Göta Kanal också.
Som sagt, jag begriper inte var de hittar all sin tid...
Men idag har jag köpt lite julklappar.
Återstår att hitta något bra till de svåraste personerna varav en, såklart, är lilla pappa.
Pappor tycks alltid vara lite extra svår.
Dom önskar jag aldrig någonting.
I och för sig brukar väl inte mammor önska sig så jättemycket saker heller, men dom kan man alltid hitta småsaker till.
Nu har jag gjort något vettigt
Det har jag faktiskt.
Jag har druckit varm choklad med mashmallows, ätit pepparkakor... Nej, jag skoja bara.
Jag har varit på spinning, M 75. Attans, det är jobbigt, och vissa dagar är det ännu jobbigare!
Sen har jag nu försökt få någon typ av överblick över RSK:s styrelse.
I egenskap av sekreterare fick jag i uppdrag av en mer eller mindre slutkörd ordförande att försöka få ordning på hur styrelsen egentligen ser ut just nu, och vilka nyval och vilka fyllnadsval som kommer behöva göras.
Exakt hur man ska fylla de platser från avgående styreslemedlemmar vet jag inte riktigt, men förhoppningsvis löser det sig.
Och nu sitter jag här och funderar över om man kanske skulle ta och gå och sova...
Men istället sitter jag i soffan och stirrar på termometern.
Den har stått still på -0.0 hur länge som helst nu....
Oh! -0.1! Woho, inget mer slask!
Måtte minusgraderna hålla i sig nu...
Okej, tydligen skulle man inte ta ut det där i förskott, nu är det -0.0 igen...
Jag funderar lite på det där med slask på vägen hem idag.
Nu har det inte snöat så mycket på sistone.
Varför passar inte kommunen på att ploga undan all slask och all modd INNAN det blir kallare och allt fryser och täcks av mer snö?
Det här begriper jag inte.
Men jag är ju inte politiker och bestämmer inte...
Hört på Friskis
Jag tror att det var nästa träningspass som diskuterades...
- Ja men, ska vi säga på torsdag då?
- Nej, men det går inte, jag ska träna med Marie då.
- Ahh, men din toffel!
- Men alltså...
Sen hörde jag inte mer, för jag gick in i omklädningsrummet.
Poängen här är att det inte lät som om kille nr 1 fattat att det här med att vara en toffel inte alltid är något negativt.
Fast å andra sidan vet ju inte jag hur ofta kille nr 2 är tofflig. Han kanske var en ärketoffel.
Och det behöver inte alltid vara något positivt...
Det är nu jag borde göra något vettigt
På den lilla stund jag har här innan min kastrull med vatten börjar koka borde jag givetvis ta tag i det som jag borde ta tag i.
Just nu innebär det att leta fram lite gamla protokoll och se över hur RSK:s styrelse ser ut just nu och vad som kommer att behöva fyllas på.
Känner dock inte att det är något jag kommer att kunna genomföra under stress... så jag skjuter lite på det till ikväll, efter spinningen.
Istället ska jag utveckla ett av dagens twitter, nämligen det angående ungdomens tv-tittande.
I och för sig sitter väl ungdomarna mer framför datorn än framför tv:n, men eftersom det är en typ av skärm så likställer jag dem här och nu.
Det finns nämligen en åldersgrupp, utöver "ungdomen" som verkar ha hur mycket tid som helst över att se på tv.
Jag skämtar inte, dom ser ALLT.
Från det hyllade "Så mycket bättre" (som jag sett totalt två avsnitt av) till det ganska intelligensbefriade Böda camping (som jag sett totalt ca 3 minuter av).
Jag begriper inte vad dom får all tid ifrån.
Bortsett från detta så verkar man även hinna med Bonde söker fru, Småstadsdrottningar, Lyxfällan, Skavlan, det där programmet med mat från olika tidsepoker som jag inte kommer på vad det heter, alla mat- och bakprogram som någonsin skapats... Ja, you name it.
Någostans mitt i allt detta verkar det också som om deras andra äkta hälft har tid att se på t.ex. fotboll.
Jag förstår inte det här.
Själv följer jag ett par serier, kanske tre stycken. Utöver det blir det vad som finns på tv:n. Men i stort sett aldrig det som ryms mellan Så mycket bättre och Böda camping.
Kanske tycker jag inte längre att det är så farligt ifall min pappa sitter hemma i sin fåtölj och ser ytterligare ett av de triljoner program om tornados som visats på Discovery.
Det skulle ju åtminstone kunna ses som pyttelite allmänbildande.
Och så säger dom att ungdomar är stillasittande.
Ja, men vilka har dom fått det ifrån?
Hemma igen
Willys är avklarat.
När jag kör in på parkeringen där min bil vanligtivis bor ("vanligtvis" innebär alltså när bilen, och jag, inte befinner sig ute på landet hos mina föräldrar) drar jag följande slutsats:
Min hyresvärd ägnar sig inte åt att ploga bort snö på obekväm arbetstid.
Det vill säga under helgen.
Det har nämligen kommit snö.
Så jag parkerar bilen bakom min parkeringsplats.
Efter en stund drar jag följande slutsats:
Baserat på hur min (och bara min) parkeringsplats ser ut så skulle jag kanske, eventuellt, möjligen, kunna framstå som lite lätt manisk när det kommer till att skotta bort snö...
För istället för att helt enkelt parkera bilen, det var fullt möjligt utan att ta bort snö, så börjar jag skotta bort snö.
Eftersom det är plusgrader och har töat nu under helgen så är snön tung.
Snön lossnar också lätt från marken.
Det innebär nu alltså att jag, istället för att parkera och direkt gå upp med maten som normala människor antagligen skulle gjort, skottat mig ner till asfalten på en yta av en Polo plus någon extra meter runt om.
Now, why did I do that?
Och igen...
Jag bloggar så sällan att jag inte vant mig vid den nya desigen på blogg.se ännu... Men det kommer väl.
How about this:
Jag bloggar när jag har en lite stund över?
Inte för att jag har haft sådär överdrivet många "stunder" över på sistone, men i alla fall.
Det är ju en tanke.
Dessutom är det ju snart jul, alla julkort är tillverkade, julbak ägnar jag mig inte åt (däremot vore det trevligt att hinna baka lite muffins och mockarutor, det var ett tag sedan...), och jag har dragit ner till spinning en gång i veckan.
Därmed bör det väl finnas gott om tid, right?
Men å andra sidan, helst ska man ju ha något att blogga om också, så att man inte bara sitter och skriver om absolut ingenting.
Ungefär som jag gör just nu...
Så vi kan väl ta dagen då?
Jag gick upp vid 09.15, något som får ses som ganska sent för att vara mig, men det var skönt.
Jag åt frukost, fil och müsli, samt en kopp "julte", som kanske inte var en direkt hit. Det var min mors te som hon fick i julklapp från jobbet, men jag är en (betydligt) större tedrickare, så jag testade.
Sen vet jag i ärlighetens namn inte riktigt vad jag gjorde, för det känns som att helt plötsligt var klockan 12...
Då gav jag mig iväg på en skidtur. Det var mysigt, men min skidteknik, om vi kan kalla den så, är inte precis klockren... Det känns på något vis bra att jag aldrig haft en tanke på att åka Tjejvasan, hur många som än tror det. Tydligen betyder "skidåkning" exakt samma sak som "Vasalopp", i somligas värld... Dock inte i min.
Någon gång i framtiden kanske.
Sen blev det till att tillverka klart alla julkort. ("Alla" innebär i det här fallet totalt 10, varav 6 st kommer att gå åt) Detta skedde samtidigt som skidskytte stod på i bakgrunden. Jag har inte riktigt fattat grejen med skidskytte, men det kanske kommer. Hade någon sagt åt mig för fem år sedan att min husgud under vintern var André Pops och att jag skulle ha riktigt bra koll på längdskidor hade jag bara tittat lite konstigt på denne någon och skakat på huvudet...
Jag har också provat med ganska stora, nya varma vintermössa som blivit fodrad för att bli ännu lite varmare, och för att det inte ska stickas (det är ull i garnet). Med "stor" menar jag nu inte att den är för stor, utan att den är... stor. Tjockt garn. Lång mössa, lite tomteluva-aktig. Ljusblå, med en stor boll på.
Dessvärre kommer jag inte kunna använda den just nu, för jag tror att det måste ner till åtminstone -10, annars kommer den vara på tok för varm...
Och nu är det dags att äta middag, och sedan måste jag handla.
Därefter får jag fundera på vad jag ska ägna kvällen åt.
Lite skidor på SVT Play, eller kanske en film... eller fortsätta läsa min bok.
Undrar förresten om jag måste gräva fram min parkeringsplats ikväll också...
Jag lovar och svär...
... på att föröska bli lite bättre på det här.
Jag har fått höra att jag blivit en ganska dålig bloggare sen jag började twittra.
Och det stämmer, för jag har i stort sett inte bloggat alls sen dess.
I och för sig började jag twittra bara för att jag hade så många små bloggidéer i huvudet som jag sedan glömde bort, och dessutom är jag inte ett stort fan av blogginlägg med tre meningar.
Men det betyder ju inte att jag inte kan blogga OCKSÅ... när jag känner för det.
Jag kan ju göra ett seriöst försök igen, i alla fall.
Jag noterat att mitt senaste inlägg verkar ha varit om prämiären i längdskidor, och det var väl en tre veckor sen ungefär va...?
Inte bra.
Sedan dess har jag dock tänkt på en sak, efter att ha diskuterat sport i allmänhet och skidor i synnerhet med ett par kollegor på jobbet.
Jag har kommit fram till följande:
Jag verkar vara ganska ensam om att verkligen inte gilla Zlatan.
Jag verkar också vara ganska ensam om att tycka att Northug verkar vara en riktigt skön prick.
I min irritaion över att folk finner Northugs attityd störande, antagligen rent av provocerande, så drog jag, i mitt huvud, slutsaten att om man inte har några problem med Zlatans attityd, då har man banne mig ingen rätt att hacka på Northugs!
Det här lät alltså bra i mitt huvud, ändå tills jag hade lugnat ner mig en aning och kommit fram till att det resonemanget nog inte är riktigt hållbart, eftersom det i så fall borde gälla även åt ANDRA hållet... Dvs, har man inga problem med Northugs attityd, så bör man inte heller ha några problem med Zlatans.
Det här raserade ju givetvis min alldeles privata lilla världsbild jag byggt upp för mig själv, och jag får fortsätta hissa och dissa idrottare enbart i min egen lilla sfär...
