Dagar som liksom inte blir

Jag hade en väldigt bra plan idag. Den gick ut på att gå lite tidigare, kanske en timme tidigare än vad jag brukar göra. Eftersom de senaste dagarna varit ganska sega så tänkte jag att då borde det väl inte vara några problem... Jag kom iväg ganska exakt 50 minuter efter plan. Med andra ord kom jag iväg hela tio minuter tidigare än vanligt. Det var inte det jag önskade, men det blir som det blir ibland, bara att gilla läget.
 
Sprang på lille David ("lille" för att han är kortare än mig, och några månader yngre) på Flygfyren efter jobbet. Där jag var för att handla, och jag är helt säker på att jag köpte kanske 1/3 av det jag borde handlat... Men det är som vanligt.
 
Imorgon ska jag försöka träna igen på morgonen, förhoppningsvis lyckas jag kravla mig ur sängen så att jag kommer iväg. Måste komma ihåg att packa väskan...
Det absolut bästa är att det är fredag imorgon! Woho!
 
 

Igång igen

Så i morse släpade jag mig ur sängen.
Tur att jag trots allt bestämde mig redan igår kväll för att se till att väskan var packad och kläderna låg framme... annars hade jag nog inte orkat pallra mig iväg för att träna innan jobbet. Men iväg kom jag, och det kändes väl... okej.  Det var jobbigt, och hostade gjorde jag, men det var inte värre än vad det är under dagarna. Tror dock att jag ska "nöja" mig med gymmet någon vecka till innan jag vågar mig på ett pass igen. Just in case.
Möjligen känner jag att det vore skönt att träna på vägen hem istället, för min kropp gillar verkligen inte felaktiga morgonrutiner. Men min hjärna tycker det är oerhört skönt att vara i gymmet när det inte är fullt där.
Fick också ändan ur och hade med mig egen musik, det var toppen. Att jag inte tagit tag i det förut?
 
Lite småseg dag. Okej, det var väldigt seg. Det är märkligt hur dagar kan skilja sig så mycket åt när man gör ungefär samma saker varje dag.
 
Nu håller jag däremot på med att åka ner och upp till tvättstugan. Jag både behöver och inte behöver tvätta en gång i veckan, känns det som. Märkligt det där.
 
Imorgon måste jag handla efter jobbet så då tänker jag ta med mig bilen. Eventuellt tar jag ut lite flex och lämnar tidigare, men jag får väl se hur dagen utvecklar sig. Det vet vi inte förrän dagen är här.
 
För övrigt var jag helt övertygad om att det var fredag när jag vaknade imorse.
Det var det inte.

Finito

Shit vad jag kände mig upprymd när jag åkte hem idag.
Efter jobbet åkte jag direkt ut till landet, eftersom RSK skulle ha sitt årsmöte under kvällen.
Mötet där jag avgick.
Självklart åkte jag på att vara sekreterare under mötet, men det kan jag stå ut med.
Poängen är, att det blir det sista protokoll jag skriver. Sen slipper jag alltihop. Vi har sedan tidigare enats om att nya styrelsen och gamla styrelsen (som till viss del är samma personer) ska ha det första mötet tillsammans för att göra en snygg överlämning. Det känns okej, för poängen är, att jag när jag lämnade klubbstugan inte längre satt i styrelsen. När jag åkte hem kände jag mig på något vis uppåt, liksom energisk. Det kändes bra, helt enkelt.
 
Men nu sitter jag här med håret i en handduk, det kan bli så när man kommer hem lite sent och måste tvätta håret. Jag kommer behöva gå och lägga mig med blött hår, men denna dag kan jag stå ut med det också.
Det börjar dock bli lite sent, och min plan är att träna imorgon på morgonen(!). Jag hostar en del fortfarande, men jag måste helt enkelt testa och se hur det känns. Min förhoppning är att det åtminstone kommer kännas okej. Då tänker jag vara nöjd.

Och så tog det slut

Det känns lite tomt utan OS, det har ju varit extremt mycket sport de senaste veckorna. Samtidigt kändes det lite skönt att komma hem och det fanns liksom inget man kände att man genast måste se på tv:n. (Nu måste man ju inte titta på OS, men jag såg nog så mycket som möjligt)
 
Igår när jag kom hem fick jag vända ner till bilen igen eftersom jag glömde telefonen där. Tog trapporna ner och trapporna upp och det kändes förvånansvärt enkelt. I alla fall en kort stund, innan jag började hosta hysteriskt igen. Det är verkligen frustrerande, men jag tror faktiskt att den börjat ge mig sig. Lite grann i alla fall. Därför bestämde jag i morse när jag sprang på tränande kollega att jag ska till gymmet på onsdag morgon. Det är dags att testa, för nu får det vara bra.
 
Men idag var en vanlig måndag. Jag vet att jag tjatar om det här varje måndag, men fasen vad jag avskyr måndagar. Överväger att trycka upp en tröja med texten "jag gillar inte måndagar", så att alla är med på att det här inte är en bra veckodag.
Efter jobbet bestämde jag mig för att passera banken, något jag planerat att göra i typ tre veckor nu. Det var definitivt dags att byta ut dosan, så det gjorde jag. På något sätt lite vemodigt, jag har aldrig bytt ut min och har alltså haft samma bankdosa sen de infördes. Men nu har jag en ny fin!
Var också på Kappahl och Åhléns, och var väldigt nära att köpa en blyertspenna... med ett lyckotroll på. De såg så himla positiva och galna ut, precis som man minns dem från när man var liten.
Lyckades dock tala mig själv ur det, för vad i hela världen ska jag med den till?
Får se om jag återvänder, kanske kan den pigga upp under sega jobbmåndagar...
 
Imorgon är det årsmöte. Tydligen är det meningen att jag ska ha koll på en massa saker.
Jag har inte koll på en massa saker.
Men jag har koll på vissa saker, så det får helt enkelt räcka.
 
Imorgon börjar också bokrean!
Och om kommunen inte varit så korkad hade jag fått lön imorgon.
 

Sista söndagen i februari

Ja, nu är det ju fortfarande mitt på dagen, men det är oavsett sista söndagen i februari. Denna vecka kommer nämligen att avslutas i mars månad.
Jag läste att våren tycks ha kommit till ungefär halva Sverige. Det är ju helt galet, tycker jag. Men samtidigt skönt, trots att jag är besviken på denna vinter längtar jag verkligen till våren nu. Jag hoppas hoppas hoppas att solen kommer titta fram lite oftare framöver.
 
I veckan som kommer har RSK årsmöte, som jag måste gå på. Därefter bör det bara återstå ett möte innan jag slipper detta. Det ställde till det lite eftersom jag bokat tvättstugan på tisdag. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte där, men jag fick boka om det.
 
Utöver det vete tusan hur veckan blir. Jag ska försöka komma igång med någon typ av rörelse (läs: träning), antingen redan imorgon eller på onsdag. Just nu lutar det åt onsdag, men vi får väl se. Jag kan inte ha det såhär, jag känner mig rastlös och lat och det är inte en känsla man trivs med. Det saknas liksom något.
 
Det blev en "sådär" avslutning för längdlandslaget i OS. Inga dåliga resultat i långlopen, men inte heller några medaljer. Helnorsk pall för damerna, helrysk pall för herrarna.
Faktiskt kan jag unna Ryssland och Lekov en guldmedalj. Efter de där galna rusningarna i backarna han gjort förtjänar han medalj.
 
Men nu återstår bara en OS-final i hockey, sen är dessa olympiska spel slut för denna gång.
Det gick ju fort.
 

Wake up

Igår, det vill säga fredag, hade jag hicka flera gånger.
Det var länge sen jag hade hicka och hade glömt hur galet irriterande det är... Väldigt svår att bli av med var den också. Men jag kan ta det på en fredag. Jag hade ju kort vecka eftersom jag var ledig i måndags. Då var jag ju ute på landet en stund och det såg ut såhär:
 
Det är inte såhär jag vill att det ska se ut i mitten av februari.
Det ser ut som... typ april kanske? Inte minsta snöflinga finns, förutom små små drivor i djupa diken.
Det fantastiska med början av denna vecka var ju solen. Det var, är, obegripligt skönt när solen tittar fram, och det var därför dessa dagar ändå får ses som fantastiska trots att de var blåsiga och ganska kalla.
Efter detta har ju veckan förvisso också innehållit pissväder av den värsta sort: snöblask.
Igår när jag hem från jobbet låg det en ca tre cm tjockt snöblasklager på marken.
Jag hatar snöblask.
Det ÄR liksom ingenting, det är inte regn och vattenpölar och det är inte snö.
 
Så om vi helt enkelt för stunden lämnar svenskarnas favoritämne vädret och går till min nya väckarklocka.
 
Såhär ser den ut ungefär en kvart in i väckningsprocessen:
 
Och det här är när den börjar ge ljud ifrån sig och "solen gått upp helt":

Vet inte om skillnaden syns så bra här, men Wake-up lamp blir alltså ljusare och ljusare under 30 minuter, eller den tidsintervall du ställt in.
Om det fungerar?
Tja, nu har jag testat den i en vecka. Om jag blir piggare? Svårt att säga, jag misstänker att den kanske kommer till sina fulla rätt bättre om det är helt mörkt när man vaknar. Jag bor ju i en etta så min lägenhet är sällan helt mörk, förutom på vinterhalvåret, och visserligen är det rent teoretiskt fortfarande vinter, men det är redan ganska ljust när man vaknar.
Fast jag kan säga såhär i alla fall, att det fungerar jäkligt bra att man liksom är "redo" för en tänd lampa när man vaknar! Man behöver liksom inte gå runt och knipa ihop ögonen för att det svider i ögonen när man tänder en lampa. Kroppen har liksom redan förberett sig, och lampan lyser redan när man väl vaknar.
Väldigt behagliga "ringsignaler" kan man välja också. Fågelkvitter och något melodi har jag just nu. Man kan också välja radio om man föredrar det.
 
Nej, nu ska jag se klart 30-km i OS, sen bär det av till mormor.
På återseende!
 
ps. Solen skiner! :)
 
 

Det vore okej om det slutade nu

Nu börjar jag bli lite trött på att gå runt och hosta.
Det är oerhört frustrerande, för jag tror att det egentligen bara är just den biten som hänger kvar sen sjukhelgen jag hade 8-11 februari. Visst är man väl lite snuvig fortfarande, och ont i huvudet får jag nästan varje dag. Men snuvig är inget ovanligt för mig under vinterhalvåret, och ont i huvudet... ja, det har man ju titt som tätt.
Hosta däremot, det hör inte till det normala. Känns inte som att man gör annat än hostar, vid minsta lilla ansträngning. Jag kan ju till exempel tycka att det här med att gå till jobbet, det borde gå utan att hosta till var tionde meter... Men icke. Och så länge det är såhär vill jag inte träna. Det är möjligt att det skulle gå, men hur roligt är det att stå på gymmet och hosta, eller genomföra ett pass i grupp med denna hosta?
Inte ett dugg roligt, faktiskt. Fasen, nu får det räcka!
 
Torsdag idag annars. Helt okej torsdag, varken mer eller mindre. Det rullade på, och var väl mest en transportsträcka till imorgon, som alltså är fredag!
En märklig sak med dagen var annars att vakna och kliva ur sängen. Titta ut genom fönstret och det är snö ute! Varifrån kom den, det skulle väl inte komma snö? Och den låg kvar också. Den var blöt, och den kommer inte ligga särskilt länge (en dag till kanske?). Men det var vitt ute. Mycket märkligt, efter denna kassa vinter och den senaste tidens relativa värme är åtminstone jag helt inställd på vår. Det kommer ändå inte bli tillräckligt kallt och tillräckligt med snö för att jag ska kunna åka skidor, så då känner jag att det lika gärna kan vara. Det är snart mars och då är det vår.
Kanske.
 
Jag har även invigt min Kånken idag. Kände i morse att jag verkligen inte orkade ha matlådan i en kasse och den gick inte in i  väskan. Alltså bytte jag väska. Det kändes mycket märkligt att ha en ryggsäck, för det var väldigt länge sen. Men det kändes också ganska skönt på något sätt. Det enda jag saknar i den är ett invändigt fack, där jag kan stoppa plånboken och nycklar kanske. För allt innehåll ligger ju huller om buller i botten av väskan. Men jag får ge det lite tid, jag kanske kommer på något smart!

Dålig karaktär

Eller dålig självdisciplin, det beror lite på hur man vill uttrycka det. Och det är alltså jag själv som just nu lider av denna lilla åkomma.
Jag vet precis vad jag inte borde stoppa i mig, men för närvarande gör jag det ändå.
Jag måste verkligen sluta med det.
I tisdags till exempel, köpte jag en på bilar på lunchen. Behövde jag den här påsen med bilar? Nej.
Var jag sugen på den här påsen med bilar? Nej.
Mådde jag bättre efter att ha ätit bilar? Nej.
Har jag nu ätit upp dessa bilar? Ja.
 
För såhär resonerar ju jag i vanliga fall: om jag är extremt sugen på något är det min kropp som säger åt mig att den saknar något.
Till exempel så här: Om jag äter nötter ibland så är jag väldigt sällan sugen på ost. Perioder när jag får för mig att äta ost är jag sällan lika sugen på nötter. Slutsatsen blir då att jag skulle behöva få i mig lite extra salt, då både nötter och ost innehåller salt.
Men inte ens jag är ju så korkar att jag kan applicera dessa tankar på godis.
Min kropp säger inte åt mig att den har brist på Ahlgrens bilar, och godis i allmänhet innehåller ju väldigt lite av sådant som kroppen "behöver".
Exempel två: Passerar Kryddan på vägen hem för jag tänkte köpa ett kycklingspett att äta middag, vilket jag också gjorde. Men jag köpte också en förpackning Marie-kex. Många tycker att dessa kex är ganska tråkiga, men själv är jag fullt kapabel att sätta i mig en hel förpackning på ganska kort tid. Det är också anledningen till att jag inte ständigt har Mariekex hemma.
Jag kan ju också nämna att jag även köpte vindruvor, men där fick jag också hejda mig själv. Väl hemma tig det lite tid för ugnen att bli varm och därmed dröjde middagen en liten stund. Alltså hann jag med att sätta i mig kanske 1/3 förpackning Mariekex och en halv förpackning vindruvor på ingen tid alls. Kändes det bättre efteråt?
Nej, det kan jag inte påstå, men den akuta hungern var ju borta.
 
Så varför i hela världen skriver jag ner detta? Jo, det gör jag för att jag inbillar mig att jag kommer skärpa till mig om jag har det hela nedskrivet. Jag tänker inte gå så långt som att säga att jag ska sluta äta onyttigheter, för jag känner också mina begränsningar. Däremot hoppas jag att jag kommer kunna motstå den där påsen bilar som jag egentligen inte ens tycker om, och att jag aldrig mer har Mariekex hemma när jag är hungrig.
Det finns helt enkelt andra alternativ som jag vet att jag mår bättre av, ifall jag känner mig galet sugen på något, är väldigt hungrig eller verkligen måste tugga på något.

Just like that...

Ja, vad ska man egentligen säga om denna dag?
Började väl helt okej, bortsett från att jag fick skrapa rutor på Olopen. Det ingick inte i planen, det har ju varit plusgrader hur länge som helst nu. Förutom i morse då, när det helt plötsligt var -4,5... Minst. Bor man på fjärde våningen så var det säkert ännu kallare nere på marken...
Det var bara att skrapa rutor.
 
Förmiddagen flöt väl på hyfsat, gjorde klart lite saker som legat längre än de borde. Gick ut en sväng på lunchen (men inte till NTC...).
Sen kan vi väl bara konstatera att eftermiddagen var betydligt mer frustrerande. Så här i efterhand, jag vill ha ett jobb där det är tillåtet att bli riktigt arg på folk och skrika lite, eller banka på något, liksom ta ut sin frustration. Undrar om jag kan få chefen att ordna ett ljudisolerat rum med en säck hängande från taket?
 
Vi tog också två nya medaljer i OS!
Eller ja, längdlandslaget gjorde. Vet inte exakt hur dom gör det, men det går bra.
Tur och skicklighet.
Börjar dock tycka lite synd om norska längdlandslaget. Nu vann ju damerna idag, och de lyckades ju ganska bra i början av OS, men på sistone kan de inte ha haft det lätt...
 
Jag hade tänkt städa lite när jag kom hem idag. Det gick sådär. Jag snabbdammsugit. Med betoning på "snabbt". Så snabbt att jag inte ställde in dammsugaren i skåpet igen, utan jag lämnade den framme så att jag får lite dåligt samvete när jag kommer hem imorgon och kan fortsätta städa lite.
 
Imorgon önskar jag mig en riktigt bra och positiv torsdag.
Och jag tänker börja den med att GÅ till jobbet...

Nästan halvvägs redan!

Man borde alltid vara ledig på måndagar. Jag var ju ledig igår, och idag var det redan tisdag. Dessutom sitter jag här funderar över det faktum att det redan är onsdag imorgon! Helt fantastiskt.
 
Utöver att jobba har jag idag... Ja, vad har jag gjort. Jo, jag gick till Coop på lunchen. Ville helt enkelt ut i solen, och behövde ett mål (att planlöst ta en liten lunchpromenad är inte min grej, jag behöver ett ärende). Sen rann resten av dagen liksom bara iväg. Jo, jag lyckades mot alla odds få ljud till min skärm! Min radio fungerar minst sagt sådär, och jag har länge velat lyssna på radion via datorn. Jag vet att jag har högtalare i skärmen, men jag har liksom inte fått det att fungera oavsett vilka sladdar jag använder och hur jag än kopplar ihop skärm och dator. Sen idag kände jag att nej nu jäklar, nu ska jag få det att funka! Sagt i gjort. I med sladden i skärmen, och sedan på datorn. Och så bara FUNGERAR det!
Men vad fan liksom, det hade ju inte skadat om den kommit fram till att det här var en strålande idé för, säg fem månader sedan? Jisses liksom...
 
Sen bar det iväg ut på landet efter jobbet. Det var dags för styrelsemöte. Helt klart nödvändigt då det är årsmöte nästa vecka. Synd bara att knappt hälften dök upp. En är ursäktad, jag begär inte att man ska gå på styrelsemöte med vinterkräksjukan... Men i alla fall, på tre personer gick det snabbt. Faktiskt nytt rekord, tror vi kände oss klara efter ungefär 45 minuter! Sen kunde man ta sig hem igen. Jag kände till och med att jag orkade tanka på vägen hem, och dessutom sprang jag in på Flygis och köpte filmjölk, och ändå var jag hemma strax före åtta. Helt otroligt.
 
Tyvärr känner jag mig fortfarande ganska förkyld. Jag är så trött på det. Tror dock att lunchärendet imorgon (om det inte är pissväder) får bli en tur till NTC. Jag vill boka in en ny uppföljning, och jag vill inte vänta längre. Nästa vecka till exempel måste det helt enkelt vara möjligt att träna igen, och då tänker jag att det passar bra med en uppföljning om ett par veckor. Så att jag kommer igång igen.
 
Nu ska jag dricka te och sedan försöka komma i säng lite tidigare än igår. En timme hit eller dit gör väldigt mycket för sömnen...

På't igen!

Imorgon är det tisdag och min långhelg är slut. Nu lär det väl dröja till påsk nästa gång, och det känns väldigt avlägset måste jag säga.
Min plan för dagen var inte särskilt ambitiös. Se det uppskjuta skidskyttet och sen åka ut på landet och ta en promenad. Det första sket sig, eftersom dimman fortfarande låg tjock över Sotji på förmiddagen. Det andra sket sig väl egentligen också eftersom jag inte tog någon promenad. Det var dock något jag bestämde mig för redan igår kväll. Jag tog en förhållandevis lugn promenad igår, och det var orimligt jobbigt. Men jag har ju varit sjuk och är inte precis med i matchen ännu. Sedan, igår kväll, började det kännas mindre bra i halsen. Jag kopplar det  till min promenad, och därför blev det ingen idag. Tänker inte riskera att bli sjuk igen, det räcker med den täppta näsan.
 
Fast ut på landet åkte jag ändå. Katten undrade varför jag dök upp helt plötsligt sådär en måndag, men han tyckte nog det var trevligt. Det var ju en sådan där annorlunda dag idag. En solig dag.
Det är helt otroligt vad lite sol kan göra för humöret. Katten, som de senaste månaderna nog inte varit ute i mer än 10 minuter i sträck, var ute i säkert två timmar. Jag var nog ute i en och en halv kanske, vi satt på verandan tillsammans och solade. Så himla skönt med sol och riktigt, ordentligt dagsljus!
 
Sen åkte jag hem igen. Jag fick se skidskyttet, och jag har dessutom gjort köttfärsås. Krävs väl inga större kulinariska kunskaper, men som bekant avskyr jag att laga mat, och därmed är att göra egen köttfärsås ett ganska stort steg.
Jag började också fundera på huruvida lök egentligen är bra för mänskligheten. Djur i allmänhet undviker ju instinktivt sådant som de inte mår bra av eller som luktar konstigt. Men inte människan inte. Nej, vad är väl svidande och rinnande ögon? En bra reaktion?  Känns inte så. Måste ha simglasögon nästa gång...

Bättre men inte bra

Ja, då var det söndag igen. Rent spontant skulle jag säga att jag röstar på det parti som har införandet av 3-dagarshelger som valfråga, men ett sådant lär jag väl inte hitta antar jag.
I fredags fyllde jag år. En sådan där liten grej man gör en gång om året. Här är lite presenter:
 
The Heatable  Hooty. En värmekudde som man stoppar i micron.
Ett set för t.ex. tårtdekoration med flera olika spritsar, och en tvål i finfin ask.
 
Boken "Nordiska väsen". Egentligen inte för folk i min ålder (fick höra att den fanns bland barnböckerna...), men attans vad fin den är! Bra information om alla våra väsen och jättefina illustrationer.
En riktigt Kånken! Lila och fin är den, och just här hänger den i duschen. Det stod att man skulle skölja av den innan användning, så det gjorde jag. Tolkar det hela som att den kanske kan torrfälla lite, men jag har inte så många ljusa jackor, så det ska nog gå bra.
Och denna. Klocka, lampa, radio, väckarklocka. Och sol!
Det här är en Wake-up lampa, som ska fungera som en soluppgång. Börjar lite svagt ca 30 minuter innan det är dags att gå upp, och ljusnar sedan gradvis så att man vaknar naturligt. Jag har ju varit ledig nu så jag har inte testat den ordentligt, men det ska bli väldigt spännande!
 
Men i övrigt då. Jag är verkligen, verkligen, bitter över denna kassa vinter och bristen på snö. Det är den 16 februari idag, och jag tror väl att det legat på ungefär 5 plusgrader. Just nu, nio på kvällen, är det fortfarande ungefär 3 grader varm. Det är inte okej. Jag har åkt skidor EN helg. Exakt två gånger har jag kunnat snöra på pjäxorna. Det finns bara snö kvar i djupa diken som alltid ligger i skuggan. Det är löjligt.
Imorgon har jag en extra ledig dag. Jätteskönt, men det känns lite som... fusk. Fuskledigt. Märklig känsla, men ledig är jag.
 
Och nu sitter jag och väntar på att tiden ska gå lite fortare. Är ganska trött på Viasats OS-sändningar. Jag måste erkänna att de sköter sig bättre än jag trodde, men det är inte direkt fantastiskt. Det är dock oerhört skönt att titta på SVT istället på kvällen, "Alla snackar Sotji", även om de inte har några rörliga bilder från loppen. De är så lugna och trygga och kunniga. Det är så det ska vara, i detta OS där svenska medaljer liksom bara trillar in (åtminstone för längdskidåkarna, de levererar verkligen!).
Nu tror jag att jag ska äta en glass...
 

Dagen före fredag

Nu har jag ont i huvudet igen.
Eftermiddagen idag gick av bara fart, och inte i den fart jag tänkt mig.
Jag tror att det hela egentligen började redan på fikat. Jag reste mig och var tvungen att gå ganska fort. Det är provocerande att sitta där med... vissa. Iväg alltså, innan man får ett utbrott.
En liten stund senare ringer telefonen, dags att flytta ett möte. Helt okej, men lite tokigt. Jag skulle ju lyssna på damernas 10 km samtidigt som jag jobbade... Så blev det inte. Lunchen blev lite förskjuten. Åt den på mitt rum, orkade inte den stimmiga miljön och en sallad går finfint att äta på rummet.
 
Sen dök det upp lite småsaker som gjorde att jag inte hann med riktigt det jag planerat, men ja, shit happens.
Sen började det regna.
Planen var sedan att lämna jobbet sådär vid kl 16.
Ja just det. Hade glömt att jag inte ska planera sånt, för det skiter sig alltid.
Så även idag, kl 17 kom jag iväg.  En halvtimme efter att jag normalt slutar istället för en halvtimme före.
Och det regnade fortfarande, vilket innebar att det blev snabbaste vägen hem. Så roligt är det inte att bli blöt.
Dessutom skulle jag tvätta och kunde inte sega hur mycket som helst.
Det är synd att det är så tråkigt att tvätta, men nu har jag åtminstone gjort det.
Jag har också röjt lite hemma. Hade tänkt vänta med det till imorgon eftersom jag är ledig då, men kom på bättre tankar. Jag må vara ledig, men jag fyller faktiskt år och vill inte börja morgonen med att röja kastruller från diskbänken. Den tjänsten kunde jag göra mig själv kände jag.
 
Ledig imorgon ja. På måndag också, är planen.
Det känns inte så. Jag brukar vanligtvis känna att YES!, extraledigt! Nu känner jag mig mest trött och lite less. Om det sedan beror på att jag är allmänt trött (jag har ju varit sjuk också) eller på en del jobbfrustration eller kanske båda delarna vet jag inte, men jag skulle tro att bägge delar är inblandat.
Sen känns det alltid lite konstigt att vara ledig en veckodag, bara sådär. Lite som att man fuskar. Det gör man ju inte, det går ju till exempel åt en semesterdag imorgon, men ändå. Eftersom jag var sjuk måndag-tisdag så har jag dessutom "bara" varit på jobbet onsdag och torsdag (idag). Det känns lite.
 
Och ledig imorgon då, och födelsedag. Kom på i samtal med en kollega att jag kan ju alltid önska mig ett OS-guld. Kan Johan Olsson fixa det tro?

Det är jobbigt att jobba

Morgonen idag gick bättre än jag trodde, och jag skulle tro att det berodde på att jag var så väldigt inställd på att kliva ur sängen och gå och jobba. Med facit i hand vet jag inte det var en sådär jättebra idé egentligen, det hade kanske varit bra med en vilodag till... Men jag överlevde i alla fall. Mer eller mindre. Det kändes helt klart lite luddigt i huvudet mellan varven. Tankarna gick liksom långsammare än vad de borde göra. Förhoppningsvis är jag dock ännu lite piggare imorgon.
 
Efter jobbet åkte jag och plockade upp Sanna, eftersom vi skulle äta ihop. Så vi åkte ut till bergen. Robin hade hunnit hem också, och jag har nu lärt mig sotarmössornas historia... Det var spännande, även om jag dessvärre redan glömt det mesta... Men det är trevligt att träffa Sanna och Robin. Och jag fick mat. Och kakor! Och paket!
Bland annat en "Heatable Hooty", vilket ju låter lite suspekt kanske, men den är fantastiskt söt. Jag ska försöka ordna en bild på den.
 
Men jag skulle vilja träna... Inser dock att jag nog borde ta det lugnt några dagar till. Funderar på om jag kanske ändå skulle titta förbi NTC och boka in en ny uppföljning, det kan ju inte skada. Den enda fördelen med att inte kunna träna är att jag kan tänka på att träna, vilket innebär att jag verkligen har tid att fundera igenom det jag hittills hunnit prova. Jag har till exempel kommit fram till att Bodycombat vill jag fortsätta med, så jag kommer få anpassa min måndagar lite. Jag tycker också att Tabata inte är jättekul, men om jag vill träna på onsdag eftermiddagar är det bättre än Sh'bam, för det var bara... inte min grej, och Tabata känns som en bättre "genomkörare". Jag har också dragit en och annan slutsats om gymmet. Jag tycker ju att det är ganska trist, speciellt plankan och sidoplankan. Samtidigt längtar jag efter dessa när jag håller på eftersom jag vill slippa maskinerna. Kanske ska jag gymma med så få maskiner som möjligt? Ändå har jag inte särskilt många på programmet, men kanske att man kan byta ut en till mot något annat...
Så går tankarna just nu!
 
Imorgon var det jobb igen, sen är jag ledig på fredag, hurra!

Man ska inte ropa hej för tidigt

Jodå, jag är definitivit piggare än vad jag varit på... ja, typ en vecka. Därifrån till att betrakta mig som pigg är det en bit kvar. Jag hostar som en tok, har helt tokiga nysningar, och just nu känner jag en ganska jobbig huvudvärk. Och den har dykt upp nu på kvällen, den hade jag inte räknat med. Jag misstänker därför att det kommer bli en hel del Ipren under de kommande dagarna.
Utöver det känner jag mig såklart allmänt trött. Inatt sov jag bra, men innan dess har jag sovit väldigt dåligt 3-4 nätter i rad. Det kommer nog ta ett par dygn att få ordning på det hela, men vem sover inte dåligt ibland? Inte första gången, och inte sista.
 
Jag har också bestämt att i helgen ska jag ta en promenad, no matter what. När man är sjuk inser man hur drygt det är att vara "fast" inomhus. Man behöver mer frisk luft helt enkelt. Jag kan inte påstå att det inomhus på jobbet finns jättemycket "frisk luft", men på jobbet är man ju åtminstone... ja, frisk. Och pigg. Och man kan gå ut på lunchen. Och man kan gå till och från jobbet.
 
Sitter just nu och kikar på ett litet sammandrag från dagens OS-tävlingar.
Rodel, alltså.
Exakt vad går det ut på?
För mig ser det ut som att man åker kälke så fort som möjligt i en ruschkana.
Rätt eller fel?

Konsten att gå och handla

Till att börja med, två nya OS-medaljer, på det mest märkliga sätt. Men alla finalister verkar ha överlevt. Men, OS i Sotji, herrarnas sprintfinal, längdskidor, kommer antagligen gå till historien som en av de märkligaste. Ja, hela tävlingen antagligen. Folk föll som käglor, och särskilt i finalen.
Men ett brons till Jönsson och ett silver till Teo, fantastiskt!
 
Tillbaka till dagen.
Är man sjuk så hjälps inte det, man måste antagligen handla vid något tillfälle och det hade jag bestämt mig för idag. Dels för att jag behövde fylla på lite, och dels för att jag ville få lite frisk luft.
Det var en strålande plan, men när man har varit sjuk och fortfarande är lite sjuk har man känslan av att huvudet tills viss del är fylld av något mjukt och fluffigt. Det gäller även mig. Jag tänker liksom långsammare och drar inte de logiska slutsatserna lika fort.
Så jag skrev en lista, så att jag inte glömmer något. Bra plan.
Jag byter kläder. Jag har inga problem med att gå och handla i mjukisbyxor, men jag har haft morgonrock på mig de senaste dagarna, och där går gränsen liksom. Så, på med kläderna. Tittar i spegeln och konstaterar att jaf verkligen inte ser pigg ut. Tror att det är svårt att se blekare ut, men jaja. Jag är ju trots allt inte särskilt pigg.
Kommer på att jag ska ta med en sak från bilen upp sen, och för det krävs en bilnyckel. Okej, gräver i väskan efter den. Tar en tygkasse med mig också. Handen på dörrhandtaget. Har jag inte glömt något? Jo, plånboken, den är bra att har. Gräver fram även den ur väskan. Nu då? Var det allt? Nja, jag hade ju skrivit en lista, den kanske jag borde ha med mig. Var har jag lagt den? Okej, under en vante...
Ut genom dörren, ner till porten.
Är på väg att gå rakt in i denna dörr, den brukar ju öppna sig när man kommer, varför gör den inte det idag?
Just ja, men måste trycka in knappen för det...
Ja, och sen fortsatte det ungefär såhär.
 
Imorgon ska jag försöka ge mig på att jobba, det kan bli spännande.
Egentligen skulle det nog inte skada att vara hemma en dag till, men jag är nu feberfri, och dessutom är det ju så satans tråkigt att bara sitta hemma och uggla (det är skillnad om man är hemma och är pigg, då orkar man ju göra saker). Vet inte förutsättningarna för ugglande är bättre på jobbet, men det lär jag väl upptäcka. Jag vet att det APT imorgon, om man nu inte flyttat på det. Så det är något att fokusera på.
Jag får börja där.
 
Nu ska jag försöka förflytta en låda till förrådet en trappa upp.
Fortsättning följer!
 

Ja... vad ska man säga?

Man bloggar efter hur man mår, tydligen. Det var väl lördag förmiddag sist jag skrev något, och därefter gick det utför, big time.
Från hosta till influensa, enligt min mor.
Jag gick alltså och hostade större delen av lördagen. Framåt kvällen sen började jag känna mig lite varm. Min mor (jag var ju ute på landet) menade att jag var väldigt varm. Fram med tempen alltså. Och där hade vi förklaringen till att jag kände mig lite varm. Jag kommer inte ihåg den exakta siffran, men det var feber. En stigande feber, som jag har för mig nådde sin topp där i lördags kväll med 39,7 eller nåt sånt. Nästan 40 graders feber! Inte konstigt att man kände sig varm... Jag minns inte ens när jag hade feber senast. Inte ens Ipren hjälpte.
 
Söndag morgon var fortfarande ingen hit. Jag hade fortfarande feber och hostade. Det kändes som om kroppstemperaturen skiftade. Jag är till och från orimligt varm om händerna, vilket för mig är en mycket märklig sak eftersom jag alltid fryser och är kall om händerna.
 
Och nu är det måndag och jag är fortfarande sjuk. Jag hade lite feber kvar när jag vaknade, så idag är jag hemma från jobbet, och kommer med största sannolikhet att vara det imorgon också. Jag avskyr ju måndagar, men sjuka måndagar hemma är inte särskilt mycket roligare än tröga måndagar på jobbet. Jag tror att febern kanske har lagt sig (peppar peppar), men jag hostar, är snuvig och får en del tokiga nysningar.
 
Det här är ju oerhört frustrerande. Imorgon skulle jag haft uppföljning på Norrtälje träningscenter. Den ringde jag och ställde in redan igår, och det kändes oerhört tråkigt. Det kommer antagligen dröja en vecka till innan jag känner mig pigg nog att träna igen, och då får jag nog tänka om. Bodycombat till exempel är kanske inte den optimala "efter-sjukdom"-träningsformen... Men vi får se. Jag ska komma igång igen.

Denna vecka i övrigt då. Jo, under förutsättningen att jag har friskförklarat mig själv tillräckligt för att jobba på onsdag, så ska jag efter jobbet ta mig hem till Sanna i bergen. Tanken var hon skulle titta förbi mig igår, men med tanke på hur jag mådde så blev det inte så... Sen, på torsdag, planerar jag för en helt vanlig vardag. På fredag har jag tagit ledig. Och jag fyller även år då. Jag har satt det i system, att ta ledig när jag fyller år. Min mormor kommer visst upp då för hon ska till frissan, så planen är att blir firad då.
Jaja, är väl min inställning till det... Sen på lördag beror lite på. Eventuellt blir det Ikea. Sen på söndag blir det absolut ingenting. Och nu kom jag på att jag ju tänkte vara ledig nästa måndag också. Fasen vad skönt om jag håller fast vid det!
Och nu får det vara bra...

Inte enligt plan

Ibland blir det inte som man tänkt. En förkylning ingick helt enkelt inte i min plan.
Kände redan under torsdagen att det började kittla i halsen. Inte så att det sved, men något var det.
Fredag kom jag inte iväg på någon träning, och det var väl lika bra det. Gick runt och småhosta större delen av dagen. Sov riktigt illa inatt. Vaknade kanske en gång i halvtimmen från klockan fyra eller så. Gick upp strax före åtta. Att gå upp strax före åtta en lördag brukar inte ingå i min plan. Jag brukar vilja sova till halv nio åtminstone. 
Det gick dock inte, och jag vaknade med lite mer hosta. Sådär lite mer rasslig. Och så var jag lite snuvig. Och så hade jag int i halsen.
Och det var verkligen, som sagt, inte enligt plan.
 
Annars då?
J, det är ju plusgrader. Det är så lite vinterkänsla som det är möjligt att ha i början av februari. Det är löjligt. 
Men jag har kommit på en positiv sak (som inte har något med väder att göra).
Om ungefär två veckor är mitt styrelseuppdrag i RSK slut. Det ska bli så väldigt skönt att slippa engagera sig. 

Bättre onsdag

Jag är den förste att erkänna att det här med dans aldrig varit min grej. Därmed anser jag mig vara väldigt modig när jag testar Sh'bam, som är dansinspirerat. Efter ett pass med denna träningsform kan jag bara konstatera att det här med dans fortfarande inte är riktigt min grej. Det är ju ett dansinspirerat pass. Det är roligt med pass med lite drag i, men jag har uppenbara problem med koordinationen. Det hade jag på Bodycombat i måndags också, men jag undrar om inte det här var lite lurigare. Jag får nog ge det en chans till.
Veckans tredje träningspass är tänkt att vara gymmet på fredag morgon, men just nu känner jag mig opepp. Jag har dock bestämt mig för att jag inte ska ha dåligt samvete om jag inte kommer iväg på det. Ibland måste man strunta i det.
Eftersom jag börjat komma igång nu så känns det som att jag ska lägga till något mer. Och det är att försöka sluta med onödiga onyttigheter. Det vill säga, jag ska inte ta en kaka bara för att det finns. Jag behöver inte äta en smörgås bara för att jag är sugen på något. Och det är A O i min värld, för jag är väldigt förtjust i mackor. Och tar jag en kaka (eller en godisbit) så blir det lätt... ja, fler.
 
Jobbet var i alla fall avsevärt mycket bättre idag än igår. Vilket inte säger jättemycket, för igår var det verkligen kasst. Dagens intressantaste var morgonfikat och eftermiddagsfikat. På förmiddagen konstaterade vi att det svenska språket, det skriva språket, verkligen inte mår bra just nu. Det finns ofantligt många ungdomar och vuxna som är galet dåliga på ord, stavning och meningsuppbyggnad. Och om så många lärare inte klarar av det, hur ska de kunna lära eleverna? Många försöker förklara det med att barn och ungdomar använder telefoner och datorer så mycket, och att man där använder hemmasnickrade ord och förkortningar som sedan hänger med.
Jag skulle vilja påstå att det inte är hela sanningen. Jag använder också datorn och skickar sms, men det betyder inte att jag inte är kapabel att skapa begripliga meningar. Men vissa klarar verkligen inte av det, och när det får passera, när de får godkänt i skolan ändå...
Ja, det kommer ju inte bli bättre.
 
 

Dryg tisdag

När jag vaknade i morse tänkte jag, undrar hur mycket träningsvärk jag har? Trots de ovana rörelserna på träningen igår kväll var det inte alls så farligt.
Den har dock kommit krypande under dagen. Jag känner mig inte rörelsehindrad, som man ju gör ibland, men jag känner att jag gjort något jag vanligtvis inte gör. Främst på de specifika delarna rygg, vänster vad och vänster överarm... Varför det känns just på dessa ställen har jag ingen aning om, men så är det i alla fall.
 
Jobbet idag var drygt. Riktigt drygt. Faktum är att jag säger ju det i stort sett varje dag, så jag kan väl helt enkelt slå fast att just nu känns det drygt att jobba!
Framåt eftermiddagen fick jag också så galet ont i magen att jag hade svårt att koncentrera mig. Sedan, på det, blev jag nästan illamånde. Fick vidta vissa åtgärder, sen började det kännas bättre. Vilket var tur, eftersom jag skulle handla efter jobbet. Jobbigt att göra det om man inte kan gå upprätt pga att man har ont någonstans...
 
Imorgon är det onsdag, vilket förhoppningsvis kommer kännas bra. Man är halvvägs då liksom, och det känns för det mesta bra. Imorgon kväll ska jag träna igen, ska prova ett pass som heter Sh'bam. Jag tror att det är någon typ av dans, vilket jag i regel är skeptiskt till. Dans är inte min grej riktigt, men jag ska testa i alla fall.
Det blir dock konstigt med tiden. Det blir väldigt sen middag, eftersom passet är precis när jag äter middag. I vanliga fall. Det börjar liksom 18:15, håller väl på någon timme, och sen ska man hem och äta. Jag kommer vara utsvulten vid det laget, men om passet är roligt får jag väl hitta på någon smart lösning där.
 
Nu ska jag diska undan det sista här hemma, och ta en Ipren. Känner att jag har ont i huvudet och vill helst inte försöka somna med det sen.
Hejsvejs!

Hej måndag

Jobbmässigt var väl den här måndagen som alla andra.
Jag är extremt less på måndagar. Så less att jag varje måndag vill byta jobb. När det ser ut som det gör kan man ju inte bara säga upp sig, men attans, det vore skönt. Jag kommer liksom ingenstans. Man dunkar huvudet i en vägg, men det hjälper inte. Man vill göra förbättringar men det går inte för folk begriper inte, man vill lära sig nya saker men det går inte för det är ingen som vet, vi har möten med ett specifikt syfte där syftet tappades bort redan efter första gången.
Och jag blir så trött på det.
 
Sen tog jag mig hur som helst hem och åt middag. Efter det började en väntan på träningen. 19:15 är inte en klockren tid för mig, det blir en så lång väntan.
Men Bodycombat var rätt kul. Det var roligare än Tabata, och jobbigare på ett helt annat sätt. Men det var lite drag i alla fall. Lite avigt, lite ovant, och en ledare som studsade runt som en ping-pongboll. Det var länge sen jag stod och trampade så mycket (från fotbollen, på tårna hela tiden liksom).
Men roligt som sagt, jag får ge det några försök till!
 
Imorgon är det träningsfritt, och jag ska handla efter jobbet. Jag måste ju göra det ibland också, även om jag som bekant lagar så lite mat som möjligt...

Plask

Ja, det har ju varit plusgrader hela helgen nu.
Just nu är det 2.3 grader hos mig.
Det hade kunnat komma finfina mängder snö idag, om det bara varit lite kallare. Som det var nu så föll det stoooora flingor, men de var plaskvåta. Och det blev inte precis ett snötäcke på marken, det blev en blöt sörja. Verkligen charmigt februariväder.
 
Imorgon är det ny vecka, och en sådan där satans måndag igen. Jag tänker försöka träna på kvällen, så det blir ingen träning på morgonen, vilket känns bra. Jag hoppas bara att jag kommer iväg sen. Jag ska hem och äta efter jobbet, och sen dröjer det lite drygt två timmar innan passet börjar. Jag kommer behöva hitta på något att sysselsätta mig med den tiden, för om jag sätter mig i soffan är det antagligen kört...
 
Annars är det väl inget speciellt med den här veckan tror jag. Tänkte försöka ta ut friskvård någon dag, men jag har inte bestämt vilken än, eller ens om jag gör det. Det är ju inte väder utomhus för aktiviteter, så då ska jag tajma in det med något på NTC.
Sen ska jag väl förhoppningsvis försöka träffa Sanna i slutet av veckan, inte bestämt ännu om vi ska ses i Bergen hos henne eller i min lilla hörna. Det återstår att se.
 
Ja, sen börjar OS på fredag... Men första ska jag ta mig igenom morgondagen.
 

Hej februari

Jag vill absolut inte har vår, inte än.
Men jag vill inte heller ha denna otroligt mesiga vinter som pågår utanför fönstret. Det är plusgrader. Plusgrader! Snön smälter och jag fick köra med vindrutetorkare på i bilen eftersom det regnade. Allvarligt talat liksom?
För ska vi ha det såhär, ja då tycker jag att det kan bli vår på en gång. 
 
Men det är alltså lördag idag. Första februari. Januari flög förbi, och det känns som en halv evighet sen det var jul och nyår. Idag har jag tagit det lugnt bara. Sov till ganska exakt 08.45. Då gick jag upp, åt frukost, pysslade runt lite och dammsög det sista. Jodå, jag drog fram dammsugaren igår, men det blev inte mer än badrummet och hallen. Och baserat på skramlandet så var det välbehövligt i hallen...
Tittade på Vinterstudion och damernas 10 km klassiskt, innan jag åkte till landet. Stannade till på loppisen och lämnade den ganska fort, men ändå 25 kronor fattigare. Åt lunch på landet, och har sedan dess mest glidit runt. Tittade lite gamla fotoalbum, det är roligt ibland. Sedan blev det herrarnas 15 km klassiskt, och det var ju himla skoj att Dario Cologna tog sig in på en andra (nästan första) plats. Säsongens första tävling, om jag inte minns helt fel. Bra form inför OS! 
 
Och nu drog man förbi med en massa grus på vägen utanför, så det blir defintivt inga skidor där i alla fall...
 
Jag känner att jag behöver ett projekt. Vad ska jag hitta på?

RSS 2.0