HOFFIS

Jag börjar känna att jag nog får ta mig en allvarlig funderare på om det här med att gymma på morgonen är en bra idé. Det känns ju faktiskt lite segt.

Jag går på rutin på morgonen, och träningen förstör mina morgonrutiner. Kroppen mår inte riktigt bra av det. Det kanske är en vanesak, och kanske blir det lite enklare när våren kommer.

Men just nu är det så att när jag vaknar vill jag stoppa ner fötterna i mina tofflor och dra på mig en morgonrock. Inte att kliva rakt i träningskläderna och se till att allt är packat i väskan... Men vi får se hur det blir!

 

Annars gick dagen i flygande fläng, idag var utan veckans snabbaste. Vet inte riktigt vad det berodde på, men tiden bara rann iväg. Eventuellt har det något med känslan av "fredag" att göra... Fick väl en del lite störande besked, men också en del beröm.

Det är ju så att det tydligen planeras för flexkontor nere i kommunhuset. Men ingen säger något. Utvalda personer var innan jul på "studiebesök" i en närliggande kommun för att få "inspiration". Jättebra. Men som vanligt när folk "där uppe" planerar saker så är kommunikationen med fotfolket lite bristfällig, och allt jag egentligen gjorde var att fråga hur man egentligen ställer sig till den forskning som finns nu. Flexkontor och kontorslandskap höjs ju inte precis till skyarna nu för tiden. 

Jag fick medhåll bland kommentarerna. Jag har fått beröm från flera kollegor och ett "bra gjort" av min chef. Och av hans chef. Faktiskt känns det lite fånigt, för allt jag gjorde var ju att skriva två rader.

Men, eftersom jag är som jag är, vill jag driva det här lite till. Ska fundera över helgen över hur tvär man kan vara. Med mitt efternamn kan jag inte precis vara anonym, och som kommunanställd bör man kanske försöka vara lite (lite) politiskt korrekt... Fortsättning följer!

 

Nu väntar jag på detta snökaos, som med största sannolikhet inte kommer att komma i närheten av ett snökaos. Ja, det snöar lite. Det blåser lite.

Därifrån till kaos är steget ganska stort.

Det snöade när jag gick upp i morse.

När jag gick till jobbet hade det slutat.

Det som inte hade slutat var blåsten. Och kylan. Jag kan ju se på termometern att det är minusgrader ute, men just nu är det liksom så rått ute. Det blåser liksom rakt igenom en och kylan kryper in under både jacka och mössa. Lurigt, den här kylan.

 

Annars har väl dagen varit helt okej. Ett besök som inte dök upp gjorde mig i och för sig lite irriterad, men det släppte. Fick en del småsaker gjorda också, sådant där som det inte är bråttom med, sådant som man alltid tänker "jag gör det sen" och därefter är det bortglömt.

 

Jag bestämde mig också för att ta reda på varför Norrtäljes nya hemsida för projektet "Norrtälje Hamn" bland annat har en bild på en isbjörn. Vad jag vet har det aldrig funnits isbjörnar, så vad är det egentligen man vill förmedla med denna isbjörn?

Jo, jag skickade iväg en tweet med just denna fråga, och fick till svar "Bra fråga! Det är en liten teaser till den kommande bildserien som illustrerar hamnens historia... Stay tuned!". Hm, okej. Så vi menar alltså att Norrtäljes lilla hamn fanns redan på istiden?

Nej, det gjorde den ju inte: "Platsen fanns, och det är historien om den vi ska berätta - från istid till framtid. Den kommer att bli fräck!".

Mhm, ja, det kommer säkert bli oerhört "fräckt". Jag vill för övrigt påpeka att någon anställd i kommunen faktiskt använde ordet "fräck" i sociala medier. Ett ord jag enbart använder när jag är sådär lite lagom sarkastisk. Typ om någon 50+ skulle dyka upp i bubbelgumsrosa hår. Eller om en 10-åring pallar äpplen.

Dessutom, om man ska ta det ordagrant, så är det alltså inte Norrtälje Hamns historia, utan platsens historia.

Vet någon om det ens fanns isbjörnar här under istiden (oklart vilken istid, visst har det väl passerat fler än en?)?

 

Det var ingen träning idag, utan det är meningen att det ska bli gymmet imorgon. Morgonträning igen alltså. Just nu känns det sådär, men förhoppningsvis kommer jag iväg enligt planen imorgon på morgonen. Nästa vecka kanske det blir så att jag lägger om träningen lite. Jag är lite sugen på att testa Bodycombat.

 

Jag har, givetvis, inte dammsugit idag. Jag vet inte varför jag envisas med att skjuta det hela framför mig på det här sättet. Om jag bara börjar så har jag dammsugit typ hela lägenheten på 10 minuter.

Men icke...

Jag tänkte inte på det när jag gick till jobbet, men jag kom att tänka på det när jag skulle lämna jobbet.

När jag var liten var jag väldigt förtjust i kjolar och klänningar, det var det enda jag ville ha. Om det var för kallt detta, så hade jag mjukisbyxor på mig. Under kjolen eller klänningen, det finns bildbevis för det här.

I morse bestämde jag mig för att ha klänning, men jag vägrar helt enkelt att gå till jobbet i strumpbyxor om det är minusgrader. Det enklaste var då att dra på mig ett par byxor över, och då termobyxor kändes lite väl varmt och jag inte hade några andra bra överdragsbyxor, så fick det bli mjukisbyxor.

Måste säga att det kändes lite märkligt.

 

Jobbet rullade på rätt bra idag, veckans hittills "piggaste" dag. Och med det menar jag inte att den var ovanligt händelserik, utan att jag kände mig lite mer på hugget...

 

Träning efter jobbet, det blev Tabata idag också, fast ett annat pass med en annan ledare. Tycker nog att det här passet var lite, lite bättre än det förra veckan, men om det kunde kombinera ihop dem... Dagens 45 minuter gick fortare än förra veckans. Dock led även detta pass brist på ordentligt streching efteråt. Nu vet ju jag hur man gör så för mig är det väl inte ett så stort problem, men om man inte är så van så tänker jag att vi hoppar ju över ganska många muskler. Och det som töjs görs ofta stående på ett ben, så att man måste fokusera på att hålla balansen...

 

Men imorgon är det torsdag och en ny dag. Ingen träning, men jag måste verkligen försöka dammsuga lite...

Jodå, en tisdag var mycket bättre än en måndag.

Det var mer ordning på jobbet, jag hade mer ork, saker blev gjorda. Det kändes bra med tanke på att gårdagen var som den var. Dryg, med andra ord.

Men jag har skickat iväg gardinerna i mitt rum på jobbet till tvätt, det känns bra. Hoppas alla fläckar (som varit där sen jag tog över både rummet och gardinerna) går bort bara.

 

Det var ingen träning på schemat idag, helt enligt planen. Imorgon är det dags igen, för jag siktar på tre gånger även denna vecka. Det är ju också planen även för nästa vecka, sen får vi se om jag kanske ska lägga till något. Varje vecka eller varannan vecka, eller kanske byta ut något pass mot något annat. Jag planerar att harva på med gymmet ett tag, till, mest för att känna att jag kommer igång där ordentligt. Samtidigt känns det som att det behövs lite mer... fart. Vi får se hur det blir, men att känslan av att vilja träna början infinna sig känns jäkligt bra!

 

 

Jag körde på med min morgonträning idag, och det var sjukt segt att ta sig ur sängen.

Det allra bästa med att träna på morgonen är att träningen då är avklarad.

Det som är betydligt mindre bra med att träna kl 6 på morgonen är att man inte kan sega runt hemma. Man kan inte äta frukost i lugn och ro. Morgonrutinerna blir störda. Och det är allmänt segt.

Men det kändes allt som allt bättre än vad det gjorde i fredags, i alla fall när jag väl kommit igång. jag harvar på ett tag till, det är väl en vanesak liksom.

 

Men måndagar alltså. Jag kommer liksom inte igång med något. Varje arbetsuppgift känns som ett enda stort projekt. Jag var trött, jag var seg, och huvudvärken kom smygande. Faktiskt så tog jag ut lite komp och gick vid... ja, 45 minuter innan plan. Jag orkade helt enkelt inte vara kvar, det gick inte. Så hem gick jag.

Förberedde den största tvätthög jag tror jag någonsin haft, det sista är i torktumlaren just nu, ska strax hämta det.

Jag har inte städat som jag planerat, men jag har åtminstone påbörjat det. Får väl fortsätta imorgon.

 

Imorgon, som är tisdag, och förhoppningsvis en betydligt bättre dag än denna måndag.

 

 

Kanske blir livet lite bättre om man lägger till tiddelipom lite här och där?

(Tiddelipom är för övrigt, om jag inte minns helt fel, ett utryck från nalle Puhs gode vän Nasse)

 

Imorgon är det ju en ny vecka, för helgen har som vanligt bara fladdrat förbi. Idag när jag skulle åka från landet kom jag också på en sak som jag verkligen tycker är störande.

Varje måndag, får man frågan hur helgen varit. Om man gjort något särskilt.

Vet ni vad? Det har ni inte med att göra. Jag inser ju att det är en trevlig fråga, som visar på intresse, men vad jag gör eller inte gör på helgen är min ensak om jag inte väljer att berätta om det. Det är helg, jag är ledig, det innebär oftast att jag inte planerar in några saker, främst för att det ju är helg och jag vill vara ledig.

Liknande problem inträffar såklart även på fredagar, fast då är det ju istället "ska du göra något roligt i helgen?".

Lite extra löjligt blir det ju när man får frågan på fredagen och svarar att man inte ska göra något särskilt, och sen får frågan på måndagen igen från samma person/personer. Lyssnar ni inte eller har ni bara dåligt minne?

Likadant är det vid till exempel semestrar. Måste man verkligen planera in en massa saker jämt? 

 

Imorgon är det träning på morgonen igen, är det tänkt. Jag måste ju fortsätta på den inslagna vägen och ge det en chans. Jag ska också tvätta på kvällen. Efter förra veckans inställda tvättkväll kan jag väl sammanfatta det som att det helt enkelt är på väg att svämma över. Jag hoppas jag hinner tvätta allt, men det borde gå bra. Får springa upp och ner lite mer frekvent bara. Städa ska jag försöka göra också. Har för mig att det på måndagar är mest skit på tv, så den kommer i alla fall inte att hindra mig. 

 

Nu är det tea time!

Idag görs det inte många knop kan jag meddela.

Det är "bara" minus... typ 3, men det känns som ungefär -7 kanske. Och det blåser lite.

Det ser inte ut att gå att åka skidor där jag åkte förra helgen, och jag har en del träningsvärk kvar i kroppen.

Så det verkar som att idag blir en inomhusdag, och det är väl både bra och dåligt.

Det är ju skönt att vara inne i värmen med en tänd brasa, men det brukar ju vara ganska skönt att vara ute i friska luften en stund också. Men när det är mulet, blåst och minusgrader... Nä, det får bli inomhus. Får kanske hitta på något litet projekt att göra.

Virka fler glasunderlägg kanske. Eller kanske sy något, jag vill ju ha nya tygkassar.

Men först kanske man skulle göra en kopp te. Känner mig lite frusen och trött...

Ja, jag kunde ju ha skrivit något imorgon istället, men nu när jag skaffat mig en sådan trevlig vana att skriva något varje dag så kändes det som att något borde skrivas idag också. Jag har exakt 24 minuter på mig.

 

Jag tränade i morse. Ett besök på gymmet. Och attans vad jobbigt det var!

Inte att gå upp och faktiskt ta sig dit, utan att genomför träningen...

Så fort uppvärmingen var avklarad och jag började använda maskinerna drog jag slutsatsen att vi (jag och min "coach") varit liiiite väl optimistiska när vi bestämt vikter och motstånd. Att testa maskinerna med kanske fem drag på varje i lugnt tempo är ju onekligen en sak. Att genomföra allt i 12x3 repetitioner... det var betydligt jobbigare. Jag kände mig lite svag, men jag drog ner på vikten med motiveringen att det är viktigare att jag gör 12x3 med rätt teknik än typ 7x2,5 med halvtaskig teknik.

En annan hake är att jag har ett stillasittande jobb, så jag fick ganska mycket övningar för armar, axlar och rygg. Vilket alltså innebar att det bara var EN maskin där överkroppen så att säga kunde vila...

 

Dessutom skulle jag avsluta med bland annat plankan och sned planka, och det gick minst sagt sådär. Dessa skulle jag ta i slutet eftersom jag annars inte skulle orka med rätt hållning i de andra. Nu blev det istället så att jag var så trött i armar och axlar att det knappt gick att stå i den där satans plankan. Armarna bara skakade, faktiskt var det lite komiskt. Benen var också tämligen tröga, och då spelar det helt enkelt ingen roll ifall bålen orkar med det hela. Att säga att träningen kändes "bra" idag vore helt klart en överdrift, jag skulle kunna sträcka mig till ett "okej" då det trots allt var första gången. Jag ska försöka ge det en så pass lång chans att jag kommer in i något slags "flow".

Jag ska testa några mornar till, men om det inte blir bättre kanske det helt enkelt är så att min kropp inte riktigt trivs med den här typen av ansträngning innan den fått i sig en ordentlig dos energi.

Det vill säga föda och vätska.

 

Nu måste jag sluta!

 

Det känns som att jag ständigt upprepar att dagen inte riktigt blev som planerat.

Det bör väl i sin tur innebära att livet är oförutsägbart. Eller så är det bara mitt jobb som är, fast det inte borde vara det. Och det skulle man kunna skriva massor om, men det varken kan eller vill jag göra. Det känns som att jobbet tar tillräckligt med plats i livet som det är, plus det där man får med sig hem i huvudet och går och vrider och vänder på...

 

Idag var det ingen träning, vilket väl var lite skönt men ändå kändes lite trist. Det spritter liksom lite i benen, jag känner mig ganska pepp just nu och hoppas att det kommer hålla i sig tills jag går och tränar av bara farten. Imorgon blir det ett försök till morgonträning, alltså träning innan jobbet. Det betyder att jag kommer att vara på gymmet sådär runt kl 06, vilket känns helt sjukt när jag ser det såhär i text. Men det blir nog bra. Hoppas jag. Det krävs lite planering dock, för jag måste ha med mig min frukost, den ska ätas på jobbet efter träningen. Har en kollega som gör såhär, och kan hon så kan jag banne mig också göra det... Hon har dessutom längre sträcka än mig att ta sig på morgonen.

 

Det absolut bästa med morgondagen är dock att det är fredag.

Sen är det helg.

Och snön ligger kvar, så jag kan åka skidor igen! Det känns bra, det är bara att passa på för helt plötsligt är den säkert borta.

Uttalas som det låter tror jag, utan betoning på något särskilt ställe.

En gruppträningsform med stepbräda, lite vikter, snabb musik och intervaller i olika moment.

Och en galen (men väldigt trevlig, hurtig och pedagogisk) ledare.

I nuläget betraktar jag mig själv som otränad, och det här var jobbigt.

En tabata är två olika moment som upprepas, ungefär så här:

Armhävningar i 20 sekunder, 10 sek vila, upphopp i 20 sek, 10 sek vila.

Det här upprepas sedan fyra gånger, så att det totalt blir åtta, och det är alltså en tabata.

Sen går man vidare till två nya moment och alltså en ny tabata.

Passet innehöll åtta stycken tabatas.

Jag kan konstatera att jag har lite dåligt magmuskler, och att det står till sådär med armmuskler i allmänhet (kommer förhoppningsvis lösa sig med hjälpa av gymmet). Det blev lite skakigt i benen framåt slutet.

Lite forcerad stretching, men det var ett ganska roligt pass.

Man kändes sig sådär galet matt i kroppen efteråt, sådär att det var lite jobbigt att gå i nerförsbacke, uppförsbacken hem var sjukt jobbig, och trappstegen ska vi inte tala om...

Men jag är ändå nöjd med att jag faktiskt tränat. All träning är bra träning, så är det nu!

 

Innan detta då?

Jo, lite småtrögt att komma ur sängen imorse, det ska sägas.

Lite ovant att behöva dubbelkolla innehållet i en väska (det går ju inte att glömma skorna när man ska träna, till exempel), och sen kom jag på att just det, man skulle byta ut någon mojäng i lägenheten idag...

Mojängen har med tv och bredband att göra. Tror jag. Vi har blivit matade med informationsbrev i flera veckor, dessvärre verkar ingen ha blivit särskilt mycket klokare (jag har pratat med flera). Jag var lite orolig att inget skulle fungera när jag kom, men både tv och internet fungerar, så jag antar att det gick bra. Kanske att man borde göra en kanalsökning ändå, bara för att de rekommenderade det och för att det faktiskt var länge sedan jag gjorde en. Jag måste bara lista ut hur man göra.

Jobbet rullade på, möjligen kändes dagen lite trögare än vanligt, men imorgon är det ju torsdag!

Och då måste jag faktiskt handla efter jobbet...

Idag var det tisdag, och jag har satt min fot längre in än bara entrén på Norrtälje Träningscenter.

Jag måste säga att jag tycker det var en himla bra allmän introduktion, som avslutades med en genomgång av gymmet. Fick med mig åtta övningar därifrån, varav jag kommer få genomföra de två sista på ren envishet. Plankan har ju aldrig varit någon favorit...

Men i övrigt gick det väl bra, jag ska tänka på att inte röra huvudet så mycket (med andra ord jag ska fixera blicken på något framför mig), och på ett ställe hade jag väldigt bra "muskelkontroll".

Alltid bra att veta.

Han tyckte också att jag skulle försöka blanda lite så att jag får in både gym och gruppass, så det ska jag försöka göra. Faktiskt så bokade jag om min tvättid imorgon. Den krockar med ett av passen jag vill prova, och att vänta till på fredag innan nästa gång... Nä, det skulle ge mig dåligt samvete. Med uppföljning i mitten av februari så finns det inte tid att ligga på latsidan, det är bara att ösa. Så nu måste jag försöka planera de närmsta veckorna lite, med jobb, träning, tvätt, matlagning och handling...

 

Men om man skulle ta jobbdagen istället. Kan inte påstå att det blev exakt som jag tänkt mig, men det blir ju sällan det när det dyker upp oväntade saker. Gilla läget och anpassa sig, liksom, även om man helst velat slippa vissa saker. Sånt är livet, antar jag. Och det var väl allt för dagen.

 

Imorgon är det halvtid i arbetsveckan, vilket känns bra. Hade tänkt handla efterjobbet imorgon, men under rådande (tränings)omständigheter handlar jag på torsdag istället, det funkar det också.

 

Nu ska jag röja lite på diskbänken och packa om väskan. Det här blir en ny erfarenhet, att släpa träningsväskan fram och tillbaka till jobbet...

Jag har tydligen inte sett ut att må så bra idag. Jag vet faktiskt inte varför. En har sagt att jag ser lite trött ut. En annan att jag var lite blek om nosen. En tredje undrade om jag var på väg att bli sjuk.

Nej, inte vad jag vet.

Men det har ju varit, och är fortfarande, måndag.

Sen vi började med måndagsmöten har det blivit lite lite jobbigare måndagar. Ett störningsmoment liksom, och det är inget bra sätt att börja veckan på.

 

Sen har jag upptäckt att jag ibland tycks ha någon typ av personlighetsklyvning light (vi kan också kalla arbetsskada från McD-tiden). Jag kommer på mig själv med att tänka "nej, sluta nu, tänkt positivt, gilla läget!". För fasen, ibland går jag verkligen runt och är irriterad, cynisk och sarkastiskt. För att några minuter senare vara löjligt glad, positiv och uppmuntrande... Något blir lite fel. Det känns skumt.

Och det ger mig ont i huvudet.

Jag vet nämligen att huvudvärken beror på något annat än vätskebrist, för nog har jag hällt i mig vatten idag. Betydligt mer än vad jag gjort vissa dagar som inte gett mig huvudvärk. Tog en Ipren för lite mer än en timme sedan, och jag kan inte påstå att den haft någon större effekt. Man kanske skulle ta en till?

 

Men väskan inför imorgon är packad. Det är alltså meningen att träningen ska börja imorgon. Jag har en plan i huvudet för hur jag skulle vilja lägga upp mina veckor, men jag tänkte mjukstarta och fokusera på att komma igång, och sedan öka. Måste få in någon typ av rutin också, både med träning och allt annat.

Mat, till exempel. Jag kan inte minnas att jag någonsin träffat någon annan än mig själv som är så totalt ointresserad av mat och matlagning. Jag tycker verkligen att det är skittråkigt, och är sällan sugen på någon särskilt maträtt. Jag är absolut hungrig när jag inte äter, men det är verkligen "jag är hungrig, punkt", och inte "jag är hungrig, det här vill jag ha!". Det gör verkligen middagar till ett projekt varje dag. Och det är verkligen jobbigt.

 

Men, det är åtminstone tisdag imorgon, vilket innebär att denna satans måndag är avklarad.

Ny dag, nya tag, nya humör.

För övrigt skulle jag just nu vilja ha en schäslong eller liknande.

Ibland kommer jag på mig själv med att bara logga in här på bloggen utan minsta aning om vad jag egentligen tänkt skriva. Och det fungerar tydligen, för nu har jag skrivit något en massa dagar i rad, något jag inte tror att jag lyckats med på ett antal år. Jag har helt enkelt inte orkat och inte haft lust.

 

Jag åkte skidor idag igen. Och jag har lite träningsvärk, men det gör inget. Jag har inget emot träningsvärk om jag vet att jag gjort något, och har man inte åkt skidor sedan förra vintern så är det väl inte så märkligt om det känns efteråt. Faktiskt så känns det jäkligt bra. Inte bara för att det är skönt att röra på sig, utan det är något med skidor som är så himla rofyllt (om man nu inte härjar i spår med en massa andra åkare, som Elginbird).

Sen har jag försökt hålla lite koll på skid-SM, men det var det här med att sitta låst framför tv:n... Men jag såg i alla fall finalerna i sprinten.

Och så hann jag även med herrarnas andra åk i slalom, så jag är väl ganska nöjd ändå.

 

Men det är ju söndag igen. Vad är planen för veckan som kommer?

En snabb titt i kalendern visar att det inte händer något särskilt. Jobb, besök, ett möte, ska göra mitt första träningspass på NTC på tisdag med en instruktion, på onsdag ska jag tvätta på kvällen... Ja, shit vilken spännande vecka jag har framför mig.

Eller inte.

Vi får väl se om det händer något spännande och oplanerat.

 

Nu ska jag göra te och rosta en macka och titta på något gammal avsnitt av Morden i Midsomer.

Väldigt engelskt.

 

Japp, idag har jag haft skidpremiär. Fram med dem bara!

Det fnns absolut tillräckligt med snö efter veckans snöande, även om den på sina ställen var väldigt lätt. 

I vanlig ordning kände man sig lite som Bambi på hal is, jag är ju trots allt inte en jättevan skidåkare, även om jag tycker det är väldigt roligt. Och nu var det ju ett tag sedan man stod på ett par skidor, vintern har ju som bekant inte varit särskilt skidvänlig. 

 

Jag försökte även hålla lite koll på Vinterstudion och skid-SM, men det fick bli prioritet nummer två. Dagarna har ju begränsat med ljus denna årstid, och vill man vara ute i dagsljus måste man liksom välja bort tv ibland... Så det gjorde jag igår. Ibland kan jag känna att det vore bra att inte vara intresserad av någon sport alls, för då skulle man inte riskera att missa något. Visst, det går ju att se i efterhand numera, men hur roligt är det egentligen att se något som redan är avgjort? Jag tycker i alla fall inte att det är så himla roligt. 

 

Men idag var en rätt trevlig lördag. Upp sådär vid halv nio. Äta frukost. Pyssla runt lite. Sen när och gräva fram bilen (det hade kommit en del snö under natten...). Märkligt nog tycker att det är ganska roligt att gräva fram bilen. Jag gillar att skotta snö, om det inte är för stora ytor. Precis som jag gillar att kratta löv på hösten, om det inte är en hel fotbollsplan som ska krattas. 

 

Och imorgon är det söndag igen.

Jo, faktiskt så tror jag att min bild från den 20 januari i fjol kommer kunna vara ganska lik en bild man kan ta... på måndag. Den 20:e alltså. Enda skillnaden är bakgrunden till den. I fjol hade väl snön legat ett antal veckor redan, medan snön som ligger nu nyss kommit. Känns det som i alla fall.

 

I dag var en lite konstig, men helt okej dag. Lite extra trög hemma i morse, kändes det som. Väl på jobbet var det bara att dra igång med det som stod på att-göra-listan. Så det rullade på. Sådär strax före lunch kom chefen och börja svamla om verksamhetsplanen med mål och aktiviteter som jag fick skriva efter våra planeringsdagar i höstas. Jag skrev och skickade det här för cirka fyra månader sedan. Fyra månader. NU kommer han och börjar krångla om... ja, det vete fan, men sammanfattningsvis lät det som om aktiviteterna var för "långa". Alltså inte "långa", men långa, de var för beskrivande. Hm, okej. Ja, ja är ledsen, men mitt mål är för det mesta att skriva så att folk begriper vad jag menar eftersom det känns lite onödigt. Det är så jag skriver. Men jag kunde väl fundera lite på hur man skulle kunna formulera det hela lite mer... "vad-det-nu-var-för-ord-han-använde". Vi skulle prata lite om det här på måndagsmötet. Som alltså är på måndag. Javisst, tack för att jag fick det här nu. När ska jag fundera över det här, i helgen eller? Det är helg! Fyra månader har han haft på sig att säga något, FYRA!

Vad fasen liksom, jag minns väl inte allt heller...

 

Sen fick jag rycka in och hjälpa till med en telefon.

Jag vet inte varför, men folk har fått för sig att jag är bra på telefoner. Det är jag inte.

Inte egentligen.

Men i jämförelse med en del andra så är jag det.

Det beror dock inte på mina fantastiska kunskaper, utan mer för att somliga verkar ligga på ungefär samma telefonnivå som min mormor.

 

Sen då?

Jo, sen tappade jag all energi på lunchen.

Jag lyckades hitta lite av den igen, och eftermiddagen gick helt okej.

Efter jobbet fick jag sopa fram bilen, och fick som vanligt inte upp vänster bakdörr. Det innebär att jag försöker öppna dörren men inser att den sitter fast. Dock har den öppnat sig lite. Men fast sitter den. Vilket i sin tur innebär att jag måste försöka få igen den så att den är ordentligt stängd.

Och då får man helt enkelt kasta sig mot dörren.

Sen händer det att jag fortfarande glömmer bort att jag måste ha nyckel för att ta mig in i bakluckan.

Jag glömmer alltså det. Och jag har haft bilen i... wow. Jag och Olopen har känt varandra i fyra år i sommar.

Fantastiskt.

Imorgon ska vi övertala pappa att bilen vill stå i garaget och smälta en stund.

Och då menar jag inte telefoner eller datorer eller så.

Nej då.

Själva känslan, när man håller på att skriva ut typ hundra sidor, och skrivaren börjar skramla och tjuta sådär runt sida 77. Hela den lilla skärmen blinkar och indikerar att det fastnat papper på i stort sett alla ställen där det kan fasta papper i den...

Men det är ingen fara. Det lööööser sig. Djupa andetag bara, och öppna alla luckor och dra loss papper. Sju stycken närmare bestämt. Sen slår man igen alla luckor och skrivaren är tillräckligt smart för att  fortsätta skriva ut papper i rätt ordning. Finfint!

 

Idag kändes som en dag som flög iväg (det skulle eventuellt kunna ha något att göra med att jag tog ut flex och gick två timmar tidigare).

Åkte förbi pappsen imorse och fick nya lampor eftersom bilen blev halvblind härom dagen.

Sen till jobbet.

Fixa massa småsaker.

Lösa lite problem. Ha lite besök.

Besvara några frågor.

Skriva rent lite grejer.

Inte riktigt hinna med det man planerat.

Äta lunch där i mellan någonstans.

Och bara sådär var det dags att lämna.

(Det har för övrigt kommit snö idag också, trevligt!)

 

Åka och hälsa på sjukskriven kollega, drack te och åt sockerkaka.

Temperaturen hade sjunkit ungefär 10 grader under tiden jag var där.

Hem, dusch och klockan var kväll.

Bara sådär.

 

Imorgon är det (äntligt) fredag igen. Kommer antagligen jobba till 16.30, det är planen. Har redan planerat vad jag ska ägna den sista sega timmen åt. Får väl se om den planen håller eller om något dyker upp.

Ska försöka ta mig till Intersport efter jobbet, får se om jag åker ut till landet.

 

Sen kan jag (hoppas hoppas) åka skidor i helgen!

Jag tror att idag var den dag som gått fortast sen... ja, jag minns faktiskt inte. Dagarna har känts långa under en period nu.

Jag vet inte varför, men jag tycks alltid hamna i en situation på jobbet när jag skriver ut en massa papper. Vi kan bara konstatera att Sverige inte är i närheten av, faktiskt mycket långt ifrån, ett papperslöst samhälle. Aldrig, liksom.

APT hade vi också, var väl sådär lagom givande. Det är ju ett trevligt avbrott, men inte så himla mycket mer om inte något särskilt tas upp, vilket det sällan gör. Vi fick reflektera lite över 2013, om vi upplevt något särskilt eller så. En fråga man kanske kunde ha skickat ut med kallelsen, det är inte helt enkelt att reflektera över det liksom på minuten... 

Eftermiddagen flöt sedan fram relativt smärtfritt.

 

Var sedan mycket nära att gå raka vägen hem, 30 minuter efter min tidsplan (vilket absolut inte var hela världen). Men, jag skulle ju köpa träningskort. Det sved lite, men nu är det gjort att jag tror det kommer bli bra. Mitt första och i nuläget enda mål är att komma igång. Jag måste liksom börja någonstans. Jag återkommer i frågan typ på tisdag, då jag har haft en... introduktion? Genomgång? Jag börjar hur som helst på gymmet. Jag har en liten plan i huvudet, men den får stanna där tillsvidare.

 

Annars då?

Ja, jag vet inte riktigt. Jag hämtade mitt bokpaket igår, nämnde jag det? Så jag har en liten hög igen, vilket är super eftersom man tids nog tröttnar även på att läsa om sina favoriter... Och oftast glömmer jag bort när det är dags att beställa nya. Eller så finns inga böcker jag vill läsa.

Jag brukar inte svära i bloggen. Faktum är att jag överlag sällan använder svordomar i skriven text, det är en princip jag har. För jag undviker banne mig inte att svära i vanligt tal.

Men ibland blir man så jävla trött på folk som liksom inte hänger med. Det ÄR inte 1998 längre. Det är 2014. Väldigt mycket har hänt de senaste 10, 15, 20 åren. Dessutom blir det så extra störande när dessa personer sitter och tjatar om att de är medvetna om detta och förstår det. Men ändå inte kan låta bli att säga "ja, fast förr så....". Jaja, jag skiter fullständigt i hur det var förr! Herregud, leva i rätt årtioende åtminstone!

Så, då var lilla utbrottet avklarat.

 

Olopen har en trasig lampa. Tänkte när jag körde ut på landet att det lös lite konstigt, ljuset liksom drogs åt höger. Och var det inte lite mörkt? Jo, visade det sig, det var det. Vänster lampa fram lös dåligt. Eller snarare inte alls. Den ska åtgärdas på torsdag. Det är bra med pappor.

 

Men idag då?

Jodå, det var en ganska bra dag. Gjorde klart lite ärenden på morgonen, innan det var dags att ta tag i... statistiken. Som jag skjutit framför mig i ungefär en vecka. Jag har ett älska/hata-förhållande till denna statistiken. Någonstans tycker jag att det är roligt att få fram resultat och klura på jämförelser... Samtidigt som det är ett satans pillgöra att få det klart, ty det känns inte som om tekniken används på bästa sätt alla gånger. Men jaja, klart för den här gången är det.

Sedan fick jag ett samtal jag inte trott att jag skulle få, vilket var toppen.

Sen... sen jobbade jag nog bara på som vanligt. Sådär vid halv fyra blev det extremt trögt, men det är ju trots allt inget ovanligt...

 

Förresten, om ni vill läsa det här någorlunda kronologiskt, börja längst ner, för det stycket beskriver dagen, det andra stycket upptäckte jag efter jobbet, och det första irriterade stycket inträffade precis innan jag kom hem...

Den här bloggen fyllde år i förra veckan. Tydligen skapades den 7 januari 2009. Så då vet vi det.

 

Idag blev en lite märklig dag. Morgonmöte var avklarat på en kvart, vilket känns helt rimligt. Sen blev det lite jobb, och sen var det bara att hämta hyrbilen. Fick knata runt huset, men en liten snygg och galet ren Volvo väntade på mig. Vi hade lite problem att komma igång i början, om man säger så, men sen kom vi jättebra överrens, så det blev en trevlig tur, två besök och sedan tillbaka till kontoret. Faktiskt så är det väldigt skönt att komma ifrån kontoret, men fortfarande "vara på jobbet". Det händer ju inte så ofta, om man säger så.

 

Sen blev det att kasta i sig lite lunch, sedan en liten ärendedragning. Sen höll jag på missa mitt kl 14-besök eftersom tiden flög iväg. Vid det här laget hade jag börjat få ont i huvudet.

Drack ett stort glas vatten till eftermiddagsfikat, eftersom jag misstänkte att vätskebrist kunde vara orsaken till den ökande huvudvärken. Det hjälpte inte sådär väldigt mycket, utan det blev värre. Men det gick bra att jobba dagen ut i alla fall.

 

På väg hem blev det dock inte så många stopp som jag planerat. Jag gick och köpte knappar, men sedan blev det raka spåret hem. Väl hemma hade jag så ont i huvudet att jag kände mig yr. Svalde en ipren och åt lite choklad, och efter en stund började det kännas bättre. Då var det ju dags att börja med någon typ av middag... Jag måste bli bättre på det där med matlagning... men det är ju så vansinnigt tråkigt!

Sen var det ju tvätt inbokat denna kväll...

 

Och nu sitter jag här med kvällens andra kopp te. Middag och tvätt är båda avklarade. Jag borde gå och lägga mig, för jag känner mig trött och imorgon är det en ny dag (tydligen har veckan inte kommit längre än att det är tisdag imorgon...). En dag där tre saker står spikat på planeringen så jag hoppas allt hinns med. Det vore skönt.

Efter jobbet måste jag tydligen ut till Rådmansö för ett möte. Går nog inte att bli mer opepp än vad jag är just nu. Och har varit de senaste månaderna eller så. Ibland blir det helt enkelt inte som man tänkt sig.

 

Men det blev lite vinter till slut!

Hoppas det håller i sig ett tag.

Ska försöka koncentrera mig på det här inlägget samtidigt som "7 dagar" går i bakgrunden på SVT, jag hoppas ingen missar det!

 

Människan är väl lat av naturen, så det är ju inte så konstigt att man skjuter vissa saker framför mig.

Men ibland är det verkligen onödigt.

Ta idag till exempel. Jag skulle åka hem och behövda handla lite, och tanka.

Övervägde att strunta i att handla, det kan jag ju göra imorgon. Och tanka, bensinen räcker ju hem så då kan jag tanka nästa gång jag ska åka iväg...

Men, jag tog det kloka beslutet att ta allt detta på en gång. Alltså tankade jag. Sedan åkte jag och handlade (lite).

Efter det när jag kommit hem, duschat och nu sitter i soffan känner jag mig extremt nöjd med att jag både tankade bilen och handlade. Ibland behövs det inte så himla mycket.

 

Imorgon är det måndag med den nya rutinen måndagsmöte igen. Imorgon förmiddag lämnar jag kontoret för ett besök i de norra kommundelarna. En förmiddag som faktiskt tog mer eller mindre en förmiddag att koordinera ihop. Så jag hoppas det blir bra.

Sen är det ett besök till inbokat på eftermiddagen.

Efter jobbet ska jag köpa fler knappar till min islandskofta som mor min stickat, de jag köpte på prov såg bra ut och nu behöver jag fyra till. Kanske ska jag springa in på Åhléns och Edblads också och se om jag hittar något för mina presentkort.

Sen har jag faktiskt bokat tvättstugan, så det är väl bara att pallra mig hem.

 

Snö har det hunnit bli nu också, vilket är toppen. Jag har faktiskt inget emot det, och jag kommer missa morgonfikat imorgon, vilket är bra, för då slipper jag allt gnäll om vintervädret...

Ja, swisch så var det söndag imorgon. Är det inte märkligt ändå, att en dag går så fort? Jag tycker ju det.

Idag ställde jag väckarklockan på halv nio. Under jul och nyår sov jag till halv tio, tio ett par dagar, och jag gillar det helt enkelt inte. För mycket av dagen försvinner, och det blir så jäkla svårt att somna sen...

 

Så idag gick jag upp halv nio, det kändes alldeles lagom. Väntade längre än vanligt med att åka ut på landet (i vanliga fall lämnar jag stan fortast möjligt), och det var till en viss förvåning ganska skönt att göra ingenting ett par timmar hemma i lägenheten. Dessvärre, eller vad man ska säga, är ju inte lägenheten sådär jättestor, så sen åkte jag ut i alla fall, efter att allt alpint på tv var slut.

 

Och då var det vinterväglag. Det gjorde inte så himla mycket, och det är fint nu när det ligger lite snö. Hoppas det kommer lite till. Det är dessutom minusgrader nu, så vinterkänslan har potential att infinna sig ganska fort.

 

Jag har också sen i torsdags gått och klurat på hur jag ska göra med det här med träningskort. Allträningskort eller gymkort? Halvår eller helår? Jag tänkte ju först gymkort, men det känns dumt att begränsa möjligheterna. Tänkte också halvår, för hur inspirerande är det att träna inomhus på sommaren? Nu känner jag dock att om jag börjar gymma och eventuellt gå på pass så kommer jag ju tappa allt om jag skulle ta ett uppehåll på sommaren. Och det känns ju onekligen jäkligt dumt. Kommer man bara igång ordentligt är min förhoppning just nu att det över sommaren kommer rulla på av bara farten.

Med andra ord så lutar det just nu åt den allra dyraste varianten av träningskort... Så jag intalar mig att det kommer vara värt det. Det går ganska bra just nu.

Av någon anledning har det på fikarasterna den senaste månaden handlat väldigt mycket om vattkoppor och bältros. Så låt oss börja med att klargöra:

Har man haft vattkoppor som barn så kan man inte få det när man är vuxen.

Har man haft vattkoppor som barn så kan man få bältros av det viruset (?) när man är vuxen.

Har man inte haft vattkoppor som barn så kan du få det som vuxen.

Man kan inte få bältros som vuxen om man inte haft vattkoppor som barn.

Hm, jag tror det var såhär... Bra, då var det avklarat!

 

Fredag alltså. Det var en mer eller mindre fulltecknad dag, men ibland undrar jag ju hur jag är funtad när jag går med på ett besök kl 16 en fredag eftermiddag... Jag ångrar mig alltid efteråt. Dessutom slutade dagen lite rörigt, då mina korridorkollegor hade en lite stressig dag.

 

Men, vintern är nog kanske på väg. Det går inte att påstå att det ligger snö på marken, men det har i alla fall inte enbart regnat idag. Det har... slaskat. Väldigt blöt snö har det kommit och det har väl varit runt noll grader tror jag. Lite mer kyla så blir det nog bra det här... Det var väldigt blött, och snön på bilen i morse var väldigt blöt och tung.

 

För övrigt så är På Spåret är väldigt bra program.

Ibland är startsträckor väldigt långa. Det tar orimligt lång tid att ta tag i saker.

Jag har väl tänkt att jag ska ta tag i det här med träningen i ungefär... 8 månader?

Det är en lång tid. Men mitt kort på Friskis går ut nu i dagarna, och jag har ingen lust att förnya det.

Redan förra året funderar jag på om jag skulle testa något annat, men det blev aldrig så. Nu är jag dock trött på Friskis, trots att jag inte varit där sen... ja, april någon gång, kanske?

Men jag är less på Friskis. Deras scheman gäller för kortare och kortare perioder. Passen blir på något sätt färre och sämre. Jag får nästan panikkänslor av att gå dit och se havet av skor man måste passera för att ta sig till omklädningsrummet. Att lurpassa för att hinna med och boka pass innan platserna tar slut. Att böta 40 kr om jag missar ett pass.

 

Alltså har jag, det senaste året eller så, funderat på att prova något annat. Norrtälje Träningscenter ligger ju så himla bra på vägen till (och från) jobbet. Det senaste veckorna har jag övertalat mig själv att det här är en strålande idé. De senaste dagarna har jag däremot börjat övertala mig själv att det inte är en bra idé.

Och då är det illa.

Alltså var det bara att gå dit. Gick en halvtimme tidigare från jobbet och knatade förbi där.

Supertrevlig var tjejen jag pratade med, fick information, ett schema, prislista och ett kort för en prova-på-vecka som jag antagligen inte kommer använda. Men oavsett. Jag ska fundera lite över helgen så får jag se hur jag gör.

En sak i taget.

Jodå, jag har faktiskt lyckats skriva 2014 hela dagen. Jag har också konstaterat att efter två dagar på jobbet känns det som att jul- och nyårsledigheten aldrig existerat. Till och med min jobbtelefon tycker att det är drygt just nu. Vid tre tillfällen idag har de jag pratat med låtit som några rasslande utomjordningar, ett ljud jag inte kan beskriva med bokstäver... Den första detta hände med var som tur var en kollega, så då kunde jag ju bara kila uppför trappan efteråt och fråga vad hon ville. Blir värre när någon ringer utifrån, eller jag ringer någon... Telefonansvarig bestämde snabbt att en ny telefon skulle beställas, ty min modell har inte precis fungerat problemfritt varken för mig eller andra... Så det blir en ny nu då!

 

Jag känner hur arbetsmoralen är dålig, och den blev ännu sämre när solen helt plötsligt och väldigt oväntat bestämde sig för att titta fram några minuter. Den lös in i ansiktet på mig och det var så härligt! Hoppas verkligen att det blir lite kallare nu i helgen och att solen då kommer fram. När vintern ser ut såhär i januari, så förstår jag att folk blir deprimerade. Förstår inte de som får de i september, men just nu... Det är mörkt, grått, blött och skitigt.

 

Så nu får man bara sitta inne och läsa eller nåt.

Beställde böcker från Bokus i måndags tror jag det var, eventuellt söndags men bägge var ju röda dagar så det spelar väl mindre roll. Fick mail idag om de blivit skickade. Med Bring. Whoppie. Jag tror nämligen att dom var hos mig idag, så även om böckerna kommer imorgon kommer de inte dela ut dem förrän på måndag... och de ryms inte i mitt postfack, så jag kommer få en avi, så att jag kan hämta dom på tisdag.

Ungefär så tror jag.

Man kanske ska börja betala fraktavgiften bara för att få böckerna fortare. Eller möjligen försöka ha lite bättre framförhållning nästa gång...

Idag var jobbdagen en typisk "dagen-efter-några-dagar-ledighet"-dag. Lite rörig, lite improviserad, men ändå ganska fokuserad. Inte särskilt rolig eller intressant, men den tog ju i alla fall slut.

 

Har just nu rekordkorta fikapauser känns det som, jag orkar helt enkelt inte lyssna på... allt.

 

Sen efter jobbet tog jag mig till Sussilo i jakt på knappar till min islandskofta som mor min stickat. Eventuellt hittade jag något.

Sen gick jag också köpte en grön penna.

Sen gick jag och köpte garn, och jag har redan börja knyta knutar. Blev något tokigt i början på det första bandet, delvis på grund av att den satans säkerhetsnålen inte ville hålla ihop. Så jag la den åt sidan och började med ett annat, med en annan säkerhetsnål jag hittade på min jacka. Det hängde en reflex på den, men måste man så måste man... Den ser istället inte riktigt ut som jag hade tänkt mig att den skulle göra, men jag fortsätter med den ändå. Men just när jag sitter här överväger jag starkt att börja om på den första med nya trådar...

 

Imorgon är det hur som haver redan onsdag.

I övermorgon är det torsdag, och efter det är det fredag, just like that. Då ska det bli kallare. Och komma snö.

Och så är Christer och Morgan i På Spåret tror jag.

 

Och nu tappade jag helt dagen...

Jo, 2014 är det visst ja.

Jag gillar inte att skriva fyror.

Dels för att jag helt enkelt inte tycker om det, och dels för att jag måste vänja mig vid att skriva 2014 istället för 2013. Fast å andra sidan, att skriva 2013 endast två gånger idag känns som ett bra resultat. Imorgon blir det bara en gång, och på fredag inga alls.

Check!

 

Ja, då var man där då.

Sista kvällen innan eländet till vardag börjar igen. Förutom att faktiskt gå till jobbet och jobba ser jag minst fram emot att träffa kollegor som antagligen, med största sannolikhet, kommer att vara sådär "efter-ledighets-glada" och komma med glada tillrop i stil med "Heeej! Hur har julen varit? Gjorde du något kul på nyår?".

Whoppie.

Överväger starkt att säga hej i farten och sedan stänga in mig på mitt rum. Det måste ju vara effektivast?

 

Annars ser det på prognoserna ut som att det ska bli betydligt kallare, och eventuellt snö, och med största sannolikhet sol, i slutet av denna vecka och början på nästa. Ska bli intressant att se om det stämmer, och det var fasen på tiden. Klart att det blir vackert väder när alla dessa lediga dagar tagit slut... Vem är det som sitter och bestämmer det här egentligen?

 

Oavsett så är det tisdag imorgon. Ska försöka överleva dagen och sedan gå ner till garnaffären. Är väldigt sugen på att börja knyta armband igen, men för det behöver jag trådar. Det lutar åt broderigarn, som brukar bli snyggast, men jag ska kika om de kanske har något annat passande. 

Utöver det så gissar jag att man kommer vara lite lagom trött imorgon när man kommer hem, så något mer blir inte inplanerat.

Gjorde ett ryck och tog en promenad i morse innan frukosten. Oerhört inspirerande, sikten var väl ungefär 20 meter eller så. Jäkligt grått och... tjockt. På med reflexer bara, de lyste som ficklampor i grådasket.

Om något positivt ska sägas om detta så är det väl att det var bra att gå en promenad, samt att det var fridfullt. Det är inte sådär jättemycket rörelse ute klockan åtta en söndagmorgon. Det var jag, en bil från hemtjänsten, en kvinna med någon Jack Russel-liknande vovve, samt en till synes herrelös, vildsint skällande chihuahua. Människor, koppla era små jäkla hundar! 

 

Sen åkte jag och köpte en ny matta, schampo och balsam, samt en julgransmatta för 10 kr. Ibland är det bra med rea.

 

Därefter blev det Vinterstudion med alpint, och sedan avslutningen på Tour de Ski med den galna klättringen uppför backen. Tour de Ski avslutades som om det vore Tour de Norge, med tre norskor på pallen på damsidan (plus en precis utanför) och två norrmän på pallen på herrsidan (plus ett antal till strax efter).

Man borde säga heja Österrike, bra jobbat att trycka in en åkare i det gänget. Fast å andra sidan, de har ju ungefär samma färger på flaggan i alla fall...

 

Imorgon är det sista lediga dagen. Det kommer innebära ångest. Jag har absolut INGEN lust att börja jobba igen. Egentligen kan ju lediga dagar ibland kännas lite tröga om man inte har något speciellt inplanerat, men det är å andra sidan just då som man känner sig ledig, i ordets rätta bemärkelse. En ledig dag man inte fyllt med en massa "idag ska jag"-grejer. Och det krävs några dagars ledighet för att uppnå den känslan.

 

Däremot såg jag idag på yr.no att vintern kanske, kanske är på väg nu. Framåt nästa helg ska det bli minusgrader (flera stycken faktiskt) och det skulle kanske även kunna komma snö. Just det. Snö!

Rapporterna säger att det ska bli minusgrader i slutet av nästa vecka.

I samma rapport stod det att det kan komma en del nederbörd, men i Götaland och Svealand sannolikt i form av regn. Well, great... Precis vad jag önskade. Jag bryr mig inte om ifall vinter 2006 var lika varm eller varmare. Man måste ju försöka leva i nuet, och det här har verkligen varit en riktig skitvinter. Mer en extremt utdragen höst.

Den enda trösten är väl att vi inte är ensamma. Snö och allmän vinter tycks saknas på fler ställen i Europa där det vanligtvis är vinter vid denna period.

 

Så idag har vi sett Norge krossa i Tour de Ski. Igen.

Jag har inte gått på en promenad idag. Igen.

Detta eftersom det regnat. Igen.

 

Det jag däremot har gjort är att sova ovanligt längde imorse. Jag har gjort klart ett projekt, och jag har skrivit det satans nyhetsbrevet. Skulle spara mig själv så mycket störande tankar om jag bara satte mig ner och gjorde det på en gång istället för att skjuta det framför mig i två veckor. Det tar ju liksom... ja, typ 15 minuter. Max 30.

 

Imorgon är det söndag och näst sista dagen på ledigheten. Sen är det bara den extra måndagen kvar innan det är tänkt att veckorna ska återgå i sina vanliga hjulspår. Har kikat i kalendern och det dröjer verkligen innan det blir någon extra ledig dag. Det är typ vid påsk, och dit är det långt. Långfredagen som ju är ledig är 18 april. En hel evighet. Eller åtminstone ett helt kvartal. Och lite till. Ett kvarts år.

 

Har dock hört sägas att 2014 kommer bli ett bra år.

Är hemskt nyfiken på vem som kommit på detta och vad det baseras på.

Och vad man syftar på. Exakt VAD är det som kommer bli så bra 2014?

Ja, då har vi kommit igång med 2014 då.

Det har absolut inte hänt något spännande, utan dagarna passerar på ungefär samma vis som de gjorde under hela 2013.

Jag har dock fått mail från Friskis om att vårschemat finns nu.

Det var inte särskilt imponerande. Framför allt tycker jag att man får mindre och mindre för pengarna. Det börjar i mitten av januari och tar slut i slutet av april. Det är inte särskilt långt, jag tycker nog att det skulle kunna fortsätta till slutet av maj i alla fall. Det lutar just nu starkt åt något annat än träning på Friskis. Men det kanske är det jag behöver.

 

Idag har jag tittat på skidor igen. Det är lite inspirerande att se dessa vältränade människor. Allt ser så förbannat enkelt ut, även om man är medveten om det galna mängd träning som ligger bakom det hela... Verkar dock luta mot norsk seger i Tour de Ski på både herr- och damsidan, om inget händer imorgon och i klättringen på söndag.

 

Här kommer en av mina julklappar!

 

 

Jaha, då var vi på andra sidan då!

Händelselöst nyår i vanlig ordning, för inte var det väl något speciellt egentligen?

Klockan blev midnatt och vips så var det ett nytt år.

Jag måste ju erkänna det uppenbara, nämligen att jag är väldigt störd över denna avsaknad av snö. Och kyla. Jag jublar just nu för varenda liten frostfläck jag hittar på marken, eftersom det tycks vara den enda bevis man får på att jodå, det är egentligen vinter. December 2013 får klart underkänt (även om det skedde ett tappert försök).

 

Annars då?

Jodå, ledig som är dessa dagar så håller jag koll på Tour de Ski och börjar få samma kunskap om skidåkare som jag en gång hade om fotbollsspelare. Det är betydligt fler norrmän att hålla reda på bara... Sen tar jag det mest lugnt, promenerar, försöker intala mig själv att jag ska komma igång med träningen (om jag tjatar på mig själv skriftligt tillräckligt många gånger kanske det blir av), försöker hitta denna berömda motivation och inspiration som driver en framåt och som jag känner mig i total avsaknad av. Dessutom måste jag skriva ett nyhetsbrev, kom jag på nu. Helst ska jag skriva det innan jul. Förra julen alltså, 2013. Jag får väl försöka slänga ihop något imorgon kväll, sen är det, tack och lov, max två månader kvar av mitt styrelseuppdrag (jag har sagt upp mig). Jag får försöka överleva det på något sätt. Det är ju årsmöte i februari, så jag planerar att ta tag i lite smådelar som ska göras med början så fort som möjligt (efter att ha fått ihop det där nyhetsbrevet), så att inte alla är kvar sista veckan... som det brukar vara.

 

Men imorgon blir det med största sannolikhet en sväng in till storstan (även kallat "Stockholm"). Jag kan inte påstå att vi har något speciell plan för det hela, men det blir nog bra. Förhoppningsvis är det inte FÖR mycket folk. Det har ju en tendens att vara det. För mycket folk alltså.

Dagen är specifikt utvald för att det är vilodag och ingen etapp i Tour de Ski imorgon... för sen drar det ju igång igen med de tre sista delarna.

 

Jag hade ju tänkt hinna med att åka och hälsa på en sjukskriven kollega också, kanske blir det sista jag gör på ledigheten?

Det ska hur som helst bli galet skönt att slippa gå till jobbet imorgon!