HOFFIS

Tydligen har det uppstått diskussioner kring AIK som jag helt missat.
(som så mycket annat angående sport på sistone...)

Tydligen är folk lite oense om vad som är AIK och vad som inte är det.
Som AIK:are kan jag naturligtvis upplysa om att AIK är det som är AIK.

Varken jag eller oinsatta blev dock klokare av det.
När både AIK (som i AIK) och Skellefteå AIK  (som i Skellefteå AIK) spelar i Elitserien kom det lilla problemet "vilka är AIK" tydligen fram.
Jag ser ju inget problem eftersom AIK är AIK.
Kruxet är ju att även Skellefteå AIK kallar sig... AIK. Vilket ju inte heller är fel, eftersom dom heter AIK.
Också.

Dock är det fel att Skellefteå tydligen kallar AIK (som i AIK) för "Solna AIK".
Något som AIK (som i AIK) nu reagerat på.
Skellefteå AIK (som i Skellefteå AIK) går då runt problemet med att kalla AIK (som i AIK) för "Ganget".
En bra lösning, tycker jag.
Även om det inte löser problemet.

Jag köper inte riktigt att det finns "fler" AIK.
Även om det gör det.
Grejen är ju den att AIK (som i AIK) heter AIK och inget mer.
Punkt slut.
Skellefteå heter ju just Skellefteå AIK.
Och borde därför lika gärna, eller ännu hellre, ha förkortningen SAIK.
Varför har dom inte det?

Varför använda samma färger och försöka efterlikna Sveriges snyggaste klubbmärke?
Jag menar, det GÅR ju inte.
AIK är AIK.
Skellefteå AIK är också ett AIK.
Men det är inte AIK.

Det här med yoga...
Jag tycker ju att tanken är god.
Men jag köper inte riktigt konceptet.
Kanske jag borde börja meditera eller nåt istället.
Då skulle "flummet" reduceras bort.
Jag kan nämligen göra utfall på egen hand.
Jag kan stå i plankan när jag vill styrketräna (har dock aldrig hört ordet "vila" i samband med det..).
Jag kan stå på ett ben om jag känner för det, stå med armarna rakt ut om jag vill.

Jag klarar allt det där, utan att säga att jag gör "solhälsning", "kamelen", "krigaren" och "hallå lilla kobran" eller vad det nu var...

Dessutom tror jag att jag har för lågt blodtryck för att kunna befinna mig i "vila" någon längre stund.
Det dunkar ju bara i huvudet...

Det känns lite som om jag cyklar hela dagarna.
Det gör jag inte.
Men jag cyklar rätt mycket.

Det innebär att jag är ganska trött.
Hela tiden.

Men ikväll ska jag på yoga.
Det ska bli spännande.
Jag misstänker att jag kommer gilla det massor eller helt enkelt tycka att det var skittråkigt.

Jag känner också att jag behöver höstpimpa min blogg lite...

Ett fantastiskt användbart ord som beskriver det mesta som är rörigt, förvirrande och ologiskt.
Mina två senaste veckor har exempelvis till stor del varit ett klockrent exempel på ett "härke".

Jag borde verkligen ta tag i alla mina bilder från Medeltidsveckan.
I alla fall de bilder inom en viss... kategori.
Men det är så ofantligt många att jag blir trött av att tänka på det...

När som helst nu...

Jag fryser som en tok och börjar fundera på den stundande kalla årstiden vinter.
Jag är fullt medveten om att jag går händelserna liiiiite i förväg, men vad fasen.
Den mysiga delen av hösten passerar ju så fort.

Snart har alla vakra färger (som precis börjat visa sig) fallit från träden och kvar finns bara en massa kala grenar. Slasket börjar, dagsljuset försvinner, kylan kommer, is på rutorna och fram med mössan.

Sen hux flux är det dags att plocka fram julpyntet, luca passerar förbi och det är dags för den mysiga men pretantiösa julen.

Därefter kommer det alltid lika (för många) ångestframkallande nyår, där saker måste planeras, förberedas och genomföras med alldeles för höga förväntningar. Själv planerar jag att sitta i en soffa i mysbyxor och vad jag nu är sugen på, och därefter varm choklad med grädde. Jag kommer säkerligen gå ut och se fyverkerier, men inte mer. Sen tänker jag banne mig gå och sova in det nya året.
2011.
Låter inte det som en strålande idé?

Men jag har givetvis åsikter om språk.
Efter att det senaste året ha läst ganska mycket böcker på engelska kan jag bara konstatera en sak:
saker och ting låter ofta mycket bättre på engelska än vad de gör på svenska.
Jag går till och med runt och tänker på engelska.
Om jag var bättre på att stava skulle jag antagligen skriva på engelska också.

Frågan är då om detta beror på att jag vanligtvis talar och skriver svenska, och engelska är ett annat språk? (saker och ting kan också låtarätt häftigt på latin, men det är lite svårare att lära sig och ganska få förstår vad man säger).
Eller beror det på att engelska helt enkelt är häftigare?

Jag är inte rätt person att fråga om man vill veta vad som visas eller kommer att visas på bio.
Jag har ganska dålig koll på sådant.
Säg "3D" och mitt svar blir "ja?".
(men ja, jag har iaf sett Avatar...)

Alltså läste jag nyligen om fyra äventyrsfilmer som ska komma.
Först ut är "The last Airbender".
Jodå, filmerna baseras på de fyra elementen luft, vatten, jord och eld.
So far so good.

Världen är uppdelad i fyra kungariken, och dessa fyra är givetvis representerade av varsitt element. Freden övervakas av en Avatar (är han blå tro?). Den eventuellt blåe avataren försvinner och vips, nu blir det krig.

Och nog fan är det eldnationen som börjar det hela!
Det var mins första tanke, "krig mellan elementnationer", det måste ju bara vara eld som ligger bakom det hela.
Och det verkar det ju vara.
Dom måste ha dåligt rykte...

Min enda fråga so far är varför Eld är en nation, Vatten ett folk, Jord ett rike och Luft nomader?
Samt varför man skriver att han ska resa och lära sig bemästra vattenböjning när filmen heter The last airbender...
Har jag missat något?

Huvudet är den bästa platsen att spela in film på.

Jag har nu sträckläst de tre sista böckerna i Sookie Stackhouse-serien.
(novellerna är kvar, det blir imorgon och kanske på måndag)
Jag anser mig därför ha läst klart det hela.

Och attans, vilken bra film jag haft i huvudet på sistone.
Gillar man inte att läsa kan man inte riktigt förstå den känslan.
För nu känns det jäkligt tomt.

Jag har för mig att det kändes ungefär såhär när jag läste ut sista Ringen-boken.
Liksom, "och nu då?".

Jag gillar Sookies värld. Hennes bubbla.
Även om den är skapad i bokform.
Den spelas ju i huvudet.
Och där spelas den bättre än vad den gör i tv-serien, även om den är heeelt okej. 

Nu ska jag alltså ta mig ur min egen lilla bubbla, som de tre senaste dagarna bestått ganska mycket av Sookies bubbla, och göra något vettigt.
Som vadå?
Jo, jag gillar ju att läsa, så jag antar att jag inom kort snart är förlorad  i en ny fantastisk liten bubbla...

Ibland blir man så trött på mänskligheten (okej, det där var överdrivet, men jag tänker inte bry mig om det).

Hur svårt kan det vara att köra åt rätt håll på en parkering?

Jag har inget emot att släppa fram bilar i en korsning där jag vet att det är svårt att komma ut. Grejen är den att jag måste släppa ur dom. Jag köper inte att bilen ifråga (gammal Saab innehållande pensionär) bara kör rätt ut.

Jag förstår inte att det ska vara så svårt att ställa sig rätt om man ska göra en vänstersväng. Jag kör på huvudled, jag ska IN innan människan i bilen kan köra UT. Och fanskapet tittar inte ens (varken för att notera att han står placerad som en idiot eller för att se hur irriterade andra bilister är).

Efter att dessa saker hänt ser jag antagligen inte glad ut (faktum är att jag vet att jag inte gör det), och skiter därför fullständigt i (sorry) ifall någon säger "hejhej" när jag passerar. Särskilt om personen spelar dragspel och vill ha några kronor för besväret.

Om jag har lagt upp mina varor på bandet i kassan tycker jag att man kan flytta sig framåt, så att nästa person kan börja lägga upp sina grejer. Neeej, varför då, först måste man ju vrida och vända på varenda tuggummisförpackning och läkerolask som finns...

Trots att jag nu har exakt... 7 böcker hemma, som väntar på att bli lästa, så kan jag inte låta bli att leta nya.
Jag menar, dom där sju kommer ju snart att vara slut.

Därför gjorde jag det för mig ovanliga att gå in på cdon och klicka på "kommande" (fråga mig inte varför, har aldrig gjort det tidigare).

Fram kommer Håkan Hellströms och Robert Gustafssons biografier/memoarer eller vad vi nu ska kalla det. Kanske är det romaner, jag orkar inte titta.
Där finns också den nya boken om änglar, mer vampyrer (det räcker nu, jag gillar verkligen vampyrer, men någonstans måste man dra en gräns) och dessutom någon om tatueringar av Kat Von D.

Och så LEGO Star Wars Bildlexikon (med minfigurer).
Jag har ju alltid önskat att jag kunde bygga mig en egen Dödsstjärna i lego...

Jag är inne i något slags bokmaraton.
Jag snittar för tillfället ungefär 1 bok/dygn.
Jag tycker det är toppen.
Jag får se hur länge det håller.
Jag skulle tro att det håller tills jag läser en bok med några fler sidor...

Då antar jag att det kan ta kanske två dygn.

(Var det va?)

Att ha skitdålig koll på Frodo.
Frodo representerar i det här fallet givetvis Frodo, men Frodo representerar även alla andra personer eller saker i till exempel en film som är av största vikt för handlingen, men som man helt enkelt har skitdålig koll på.

Jag menar, se det såhär:

Sagan om Ringen
Ständigt detta ropande på Frodo. Det är han som är den viktiga personen, och det är han som bär runt på RINGEN. Han försvinner jämt, om det är genom att bara traska iväg så är det genom att stjäla en kanot (som hanför övrigt borde ha stora problem med att paddla eftersom han är så liten) eller trilla ner i ett träsk.
Och folk ropar hela tiden.
Skitdålig koll på Frodo, helt enkelt.

Twilight
Alice och Jasper tar framåt slutet med sig Bella, som är själva huvudpersonen och anledningen till att det blir som det blir, till ett hotell (eller en flygplats, om man föredrar bokens version). Där lämnar man Bella ensam tillräckligt länge för att den ondskefulle James ska kunna kontakta henne, lura iväg henne och som konsekvens av det nästan ta livet av henne.
Skitdålig koll på Frodo, helt enkelt.

Pirates, The curse of the Black Pearl
Första filmen alltså. ständigt denna jakt på en medaljong som är viktig för att besättningen på "Pearl" ska kunna återgå till det normala och inte förvandlas till skelett i skenet från månen. Ingen, och då menar jag ingen, har någon riktig koll på den här medaljongen. Den är här, den är där. Den vandrar runt som ringen i dagisleken "Denna ringen den ska vandra, från den ena till den andra..." 
Skitdålig koll på Frodo, helt enkelt.

Star Wars, 1-3
Det vill säga de tre filmer som utspelas först men spelades in sist. Hoppet står till Anakin att rädda världen (typ), men Anakin är på väg över till den mörka sida och smider dåliga planer med den ondskefulle men ack så mäktige Palpatine. Ingen misstänker något särskilt och ingen verkar notera att han är på väg att genomgå en omfattande personlighetsförändring med tillhörnade saker som slängkappor, stora huvor, lite spooky lysnade ögon och mord på några små jedis.
Skitdålig koll på Frodo, helt enkelt.  

Ja, det finns ju som ni märker en uppsjö exempel på begreppet "Skitdålig koll på Frodo."

Förresten Sanna, jag har inte börjat på någon ensam toffel.
Jag håller på virkar en poncho...

Jag försöker givetvis hänga med i världens nyheter.
Jag anser att det hör till allmänbildning.

Men på sistone har jag börjat fundera på en sak.
Det är mycket om diskriminering (stavning?) hit och dit.
Sådant är givetvis inte bra.

Frankrike skickar iväg alla romer.
Jag tror att britterna inte heller är alltför trevliga mot dem.
Ja, kanske inte i Sverige heller...
Varför då då?
Jo, för att vi generaliserar denna folkgrupp och klassar dem som ganska otrevliga typer som begår brott.
Ungefär som när man anser att det inte skulle begås brott i Sverige om det inte fanns några invandrare.
För det skulle det ju givetvis ändå. Begås brott, alltså.

Men det är inte det inlägget handlar om.
Jag vill fokusera på det här med generalisering.

Jag vill att någon lyfter upp frågan att politiker och "förstå-sig-påare" gör en ganska hemsk generalisering när man påstår att ungdomar är lata. Är det verkligen schysst?
Att stämpla en hel generation som lata?
En hel generation med framtidsångest, är väl närmare sanningen...
Alla kan inte söka alla jobb, så är det bara.
Det känns sjukt onödigt att pressas att söka jobb man på förhand vet att man inte kommer få (eftersom man bara är kvalificerad enligt arbetsfömedlingens och/eller jobbcoachernas synsätt).
Jag läste en insändare i tidningen härom dagen.
En 55+:are som menade att det ju behövs massor av städpersonal, dagisfröknar och butiksbiträden.
Är det verkligen sant?
Kanske.
Men jag är överkvalificerad för städjobb (och då menar jag att städföretaget skulle tycka det, och jag har dessutom inte pluggat på högskola i tre år för att gå och städa. Jag vill helt enkelt något annat, och det har ingenting med lathet att göra.)
Dagisfröken? Stopp här nu, måste man inte vara utbildad för det?
Butik? Svårare än man kan tro. Om man inte känner någon eller är väldigt väldigt framåt (betydligt svårare än vad det låter...).

Dessutom, människor som muttrar mest över detta är 40-talisterna. Och eftersom det är de som generaliserar, anser jag mig vara i min fulla rätt att göra samma sak.
Det är dom som bor i sina stora lägenheter med sommarstugor på landet. Det är dom som köper bilar de inte kan köra och som tar upp två parkeringsplatser eftersom de inte kan parkera rakt. (personligen tycker jag ju att om man inte kan sätta sig i en "vanlig" bil ska man ge sjutton i att köra...) De är dom som inte har några lån på banken och tillbringar sommaren i Spanien. Det är dom som "vill" jobba tills dom blir 70 och därmed försvåra ännu mer för alla "lata" ungdomar.

Jag säger passa er, det är de lata ungdomarnas pengar som ska ta hand om er när ni blir gamla...

Spinning med gym efter blev lite för mycket.
Jag var lite för trött i benen efter spinningen.
Dessutom blev jag hungrig...

Mellan två och tre kilo garn tror jag det gick åt.
9-10 månader.

Men nu är den klar!
Skåda mitt största virkprojekt (än så länge)!!







Jag är nöjd.
Tack och hej!

Jag känner mig lite som ett troll.
Eller möjligtvis en hob.

Jag tror jag kommer gilla det massor.
Imorgon.

Idag har jag ordning på tankarna.
Tror jag.

Det är 1 september och därmed officiellt höst.
Det är friskt ute, och jag väntar på alla höstfärger.

Jag har halva varvet kvar på sista varvet av min fantastiska pläd.
Som med alla slut känns det som om det går extremt långsamt.
Eller väldigt, väldigt fort.

Skolorna har börjat, Krull är ute och reser.
Folk äter kräftor och jag har börjat dricka te varje dag igen.

Äsch, det här blev inte mycket vettigare än igår...
Imorgon eller på fredag bör jag ha något mer konkret att säga!