Åtta dagar kvar

Nej, jag går inte på semester om åtta dagar.
Däremot tror jag stenhårt på att de nio dagar jag har kvar efter om åtta dagar kommer kännas helt fantastiska.
Jag har inte orkat skriva ett ord på sistone.
Faktiskt kan jag nog konstatera att jag inte mår jättebra just nu.
En dag i förra veckan glömde jag att värma lunchen innan jag började äta.
Jag har drömt om berg av papper.
Jag äter godis.
Jag tränar inte.
Jag är på jobbet före klockan sju på morgonen.
Jag orkar inte röra en fena när jag kommer hem.
Känns det här bra?
Nej, det gör det inte.
Det är inte såhär det ska vara bara för att några kollegor har semester.
Det är inte rimligt.
 
Det hela innebär dock att jag inte riktigt vet hur jag ska ta tag i det här.
Imorgon ska jag ta en tidig morgon igen, sen tänkte jag sluta med det.
Jag har börjat komma i någon typ av "fas" (peppar peppar) med pappershögarna.
Jag måste komma igång och röra lite på mig igen, med början på... torsdag.
Ja, så får det bli.
 
I helgen ska jag dock försöka beställa en ny telefon.
Det går sådär att bestämma mig. Hade nu nästan bestämt mig för en Iphone 5c, när min bror helt plötsligt föreslog att jag kanske skulle ha en Xperia z1 compact. Den var visst bättre. Fast å andra sidan har jag ju en Ipad, då kanske det vore smart med en Iphone.
Då resonerar vi lika, han och jag.
Fast de typ senaste nio månaderna har jag ju också haft en Ipad, och jag har i nuläget en Nokia, så det argumentet är väl egentligen inte så himla mycket att hänga i julgranen...
Jag vill ha en telefon att bli kompis med.
Jag är i och för sig sällan kompis med teknik, men man vet ju aldrig.
Plötsligt händer det.
 
 

Ett steg framåt två steg bakåt

När dagens första tanke är "du måste skämta!", en mental diskussion med väckarklockan, ja då vet man att dagen kommer att vara precis lika lång som dagen innan, men kännas betydligt längre.
Att pallra sig iväg till gymmet strax före sex är inga problem de flesta dagar, när man vant sig. Vissa dagar är däremot skitjobbiga. Det som får en att gå upp då är tanken att upp måste jag ju förr eller senare i alla fall.
Jag hade tänkt gå idag, men jag kikar ut genom fönstret och konstaterar att det vräker ner regn.
Okej, jag är lat.
Jag ville inte komma fram väldigt blöt.
Alltså fick bilen göra en insats.
Baserat på mängden vatten som föll från himlen under dagen, och fortfarande föll när jag skulle hem, så var det ett bra beslut...
 
Gymmet kändes okej, men det känns verkligen som om jag... fastnat lite. det som borde vara lite trist är det som är roligast. En och annan övning VILL bara inte. Och det är frustrerande. Jag har funderat på att boka in en uppföljning, men jag vill ju egentligen vänta lite, harva på och ta nya tag efter semestern. Det är dock väldigt långt dit...
Under tiden har jag en annan plan för att få in lite mer rörelse i vardagen, men jag får se hur det blir. Måste testa det först.
 
Jobbet idag var... ungefär som rubriken säger. Jag hann under inga omständigheter med det jag planerade, och det jag planerade var egentligen inte så mycket. Men gör klart innehållet i en plastficka, så finns där två nya. Jag når liksom aldrig botten. 14 (arbets)dagar kvar på kollegans semester.
23 (arbets)dagar kvar till min egen.
Det kommer gå bra.
Positiva tankar.
 
Imorgon hoppas jag kunna beta av delar av min krångelhög, som nått oanade höjder på bara fyra dagar. Det skulle vara oerhört skönt om jag hann med hela, men vi får väl se.
Och så hoppas jag att det slutat regna imorgon...
 
 
 

Alldeles för mycket

Ja, det blir lätt så vid en något längre (en dag extra) ledighet som sammanfaller med någon form av högtid.
Midsommar är ju en sådan.
Och det äts verkligen för mycket.
Varför äter man egentligen tills man är proppmätt, nästan lite illamående?
Man behöver ju egentligen inte det.
 
I onsdags råkade min telefon ut för en liten olycka. Den gled ur handen när jag skulle kliva ur bilen, och vips spräcktes skärmen. Det har faktiskt aldrig hänt mig förut, men jag antar att någon gång ska vara det första. Jag har ju funderat på att byta telefon, och nu får jag väl göra det. Är inte jätteförjust i att gå runt med en trasig telefon. Haken är ju att jag inte vet vad jag ska byta till. En kompis undrade vad jag skulle använda telefonen till, och det är i det stora hela ringa, sms, mms, mail, Spotify, en hyfsad kamera, twitter. Det är väl ungefär det, men idag kan man ju inte leta en telefon som fixar allt det, man får leta för att hitta en som inte gör det...
Och ungefär där befinner jag mig.
Jag vet att jag ska ha ny telefon men jag vet inte vad.
Jag avskyr verkligen att byta telefon.
Kan inte alls uppbåda den här entusiasmen inför det som vissa lyckas med.
 
Min virkade kofta har idag gått lite framåt, jag har nu ungefär 2/3 kofta minus armar. Det går faktiskt fort att virka, men jag har dåligt tålamod. Är man flitig och klarar av att läsa beskrivningar så bör man utan alltför stora problem fixa den här koftan på en helg.
 
Men midsommar är trots allt äntligen, efter två hela dagar, på väg att ta slut. Imorgon är det faktiskt en helt vanlig söndag. Det innebär förhoppningsvis att folk drar hem. Jag kan faktiskt inte för mitt liv begripa denna hysteri. Sommarstugorna står tomma hela året i stort sett, men just midsommar, då är det banne mig både en och två och tre bilar vid varenda satans hus. Och ingen har något vettigt att göra. Folk går promenader, gärna i gummistövlar (är man på landet ska man ju ha gummistövlar, oavsett väder). Folk åker moppe (utan hjälm), helt utan syfte, det finns varken A eller B, man bara åker fram och tillbaka. Vuxna människor utan behov av en fyrhjuling åker just fyrhjuling. Barn åker fyrhjuling (utan hjälm) på små fyrhjulingar.
Och imorgon kommer väl bli en lång lång dag av passerande bilar.
Hej då på er.
 
I övrigt kan jag inte påstå att det händer så himla mycket. Jag överlevde arbetsveckan, men den var ju trots allt bara tre och en halv dag lång. Tror väl att kommande vecka kommer kännas lite mer, men jag börjar lite lätt räkna ner faktiskt. Jag har räknat ut att det är 24 arbetsdagar till semestern, det känns trots allt överkomligt. Kom helt plötsligt på igår att om tre månader befinner jag mig på Island. Och är det om bara sex veckor jag åker till Gotland? Som sagt, på något vis känns den närmsta tiden överkomlig.
 

Sommartider

Det är väl i alla fall det som är meningen, såhär med fem dagar till midsommar. Progonosen säger dock som vanligt att det blir max 15 grader och regn.
När var det egentligen riktigt bra väder på midsommar senast?
 
De närmsta veckorna skulle jag egentligen behöva lägga upp en plan, eftersom jag tror att det kommer bli mycket att göra. Folk i arbetsgruppen har gått på semester vilket innebär en massa extra, ovana, arbetsuppgifter. Jag tänkte också försöka utöka träningen lite, och det kommer ju att ta lite tid.
Dessutom har jag åter igen insett att jag behöver laga mer mat.
Varför är det så himla tråkigt?
Att lägga upp en plan är dock jobbigt, framför allt om man inte lyckas hålla den. Jag kommer därför nöja mig med en mental plan. Den börjar med "inget mer godis, kakor eller bullar!". Jag tycker egentligen inte om godis, och inte kakor heller. Muffins och bullar kan jag tycka är gott ibland, men jag ska försöka låta bli. Jag inbillar mig också att om jag började laga lite mer mat så skulle behovet av smörgåsar inte vara lika stort...
Problemet med detta är att jag kommit fram till att jag stressäter.
Speciellt på jobbet.
Ju mer jag har att göra, desto större godisbehov får jag. Och godis är ju inte den optimala lösningen på stress. Alltså behöver jag passa mig lite här, och se till att jag inte "råkar" köpa med mig en påse när jag är ute och springer på lunchen...
 
En annan plan jag har är att sova mer.
Hur då?
Jo, eftersom jag för närvarande går upp väldigt tidigt (strax efter fem på morgonen), så kanske jag borde släcka lampan före kl 23 kvällen innan.
Jag fungerar finfint på mindre än åtta timmars sömn, men fem eller sex timmar blir för lite i längden.
Haken är ju då att min kväll blir lite lite kortare, och jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om det.
Dessutom är det just nu väldigt svårt att få till "sovmörker" i min lägenhet.
 
Idag har jag för övrigt haft en effektiv söndag.
Jag borde alltid planera en massa saker på söndagar.
Jag har sovit ute på landet till ca kl 8. Åkte hem vid 9:30 med de sista hyllplanen. Tömde kassarna med böcker som stått på mitt golv, och gjorde en snabbröjning hemma. Åkte sedan ut till Sanna i bergen till kl 11, där vi hade lite virkskola och fika. Därefter tillbaka ut på landet, iväg till kyrkogården för att plantera blommor, sedan iväg och slänga skräp, byta om för en promenad/joggingrunda, sedan dusch, middag och hem igen där röjandet fortsatte.
Har inte haft samma söndagsångest som jag haft de senaste veckorna, vilket känns skönt. Det är störande att känna att en hel dag försvinner i någon slags rastlöshetsdimma.
Imorgon är det måndag igen och jag har exakt 27,5 arbetsdagar till semestern.
I nuläget känns det faktiskt helt överkomligt, får se om det gör det när jag är halvvägs, jag får återkomma i frågan.
Kanske skulle påbörja en nedräkning eller nåt?

Nä, inte denna dag heller

Dagen blev ungefär som jag trodde att den skulle bli, men lite lite stressigare.
 
Gymmet i morse var sjukt jobbigt, tänk om det gick lika fort att träna upp som det gör att tappa? EN planerad dag missade jag förra veckan, och det kändes. Eller så sitter det bara i mitt huvud.
Jag hade ju en plan att jag skulle harva på under sommaren nu och ta uppföljning i höst, men nu börjar jag fundera på om det verkligen är en strålande idé. Jag är helt enkelt lite trött på flera av övningarna, det är liksom... för små. Om ni förstår hur jag menar.
Jag vill åt större övningar istället för, som det känns, isolerade muskelgrupper. Stående hund t.ex, som den kallas, den här med knästående position, ett ben rakt bak och motsatt arm fram?
Den har jag haft med sedan början. Jag kan ju inte påstå att den är roligt, men jag känner mig...ja, aktiverad, helt enkelt. Någon typ av sidoplanka/sidoarmhävning har jag också, skitjobbig men bra. Bägge är ju övningar som jag använder mer eller mindre hela kroppen på. Jag sitter inte på en bänk och drar. Eller ligger på en bänk och lyfter.
Jag får helt enkelt se hur jag gör med det här, kanske att jag improviserar lite de dagar det känns lite extra drygt!
 
Väl på jobbet drog morgonen iväg i fasligt tempo. Försökte hinna med det jag planerat samtidigt som jag fick lösa diverse IT-relaterade problem. Stressade iväg till APT där en dator + kanon skulle riggas, vilket gjordes i all hast.
Den skulle jag också sköta samtidigt som jag var sekreterare, för det var min tur. Och så skulle jag äta en fralla på det.
Efter frallan blev det enklare, men det var ett förlängt APT med lite hoppig dagordning och ganska mycket diskussion. Det är ju bra, men svårt att skriva protokoll på. Är lurigt att skriva rent hela fem sidor anteckningar...
 
Sen blev det gemensam lunch, vilket är trevligt och halva styrkan jobbar sista veckan innan semestern nu. Ett ganska stressat läge.
Tillbaka igen satte jag mig direkt och försökte skriva minnesanteckningar, det kan helt enkelt inte vänta för då kommer jag garanterat glömma allt.
Ungefär var tionde minut blir man avbruten av diverse, så det går ju ganska långsamt framåt.
Avslutade dagen med ett besök.
Hann också med att kolla med chefen att det var okej att prioritera om lite de närmsta dagarna, vilket det var.
Det känns bra, hoppas jag får ordning på det som jag vill. Har lämnat fredagen helt blank i kalendern, där vill jag få mycket gjort.
 
Åkte till Coop för att köpa en vattenmelon men de hade höjt kilopriset alldeles för mycket.
Köpte lite annat och åkte sedan hem, därefter verkar jag fått en liten minneslucka, för jag kan fasen inte komma ihåg vad jag gjorde när jag kom... Men jag antar att jag började laga mat på en gång då.
Vi säger det helt enkelt.
 
I morgon blir det full fart igen.
Pappsen tittar förbi på morgonen med tre hyllplan så att jag kan plocka ner tre andra (det pågår en nerslipning och ommålning eftersom de inte gick att torka av). Det är lite rörigt i min lilla lägenhet just nu.
Sen blir det till jobbet tidigt, och morgonen ska ägnas åt minnesanteckningarna som inte blev klara igår. Jag tror att jag har tre besök imorgon, och sen går väl resten av dagen åt till prioriterade uppgifter... Plus ett litet avstämningsmöte med kollega. Wow, får se om den här planen håller!
 
Efter jobbet tänkte jag passera nere på stan, är i behov av garnnystan. Sen ska jag försöka städa lite imorgon kväll, och jag ska även tvätta. Därefter kan jag väl bara stupa i säng och sen var det bara fredag kvar!

Keeping focus

Det finns dagar då man känner sig lite extra trevlig.
Så där så att man alltså tänker på det.
Sådär schizofren trevlig.
Semesterstress.
 
Jodå, halva styrkan jobbar sista veckan innan semester, och man har uppfattat att läget nog kommer bli "ansträngt" under semesterperioden.
Det är en lite lagom underdrift sådär.
Läget är "ansträngt" just nu, och fasen, vet inte hur vi ska lyckas de närmsta fyra veckorna.
Jag skulle gissa att vi får gå ner på att helt enkelt ta en dag i taget.
Eller möjligen en timme i taget.
 
Imorgon blir det en... ja, en dag där jag kommer få massor eller inget gjort. En "fri" timme på morgonen, sedan rigga dator och kanon för 2,5 timme APT, därefter gemensam lunch. Eftersom det är min tur att skriva protokoll så lär jag väl få tillbringa tiden efter lunch med att skriva rent protokoll, och sedan ska jag avsluta dagen med besök. Och det jag egentligen skulle behöva göra är att scanna in papper.
 
Tog en promenad efter jobbet, det var lite motigt men ganska skönt när jag väl kommit iväg. På gränsen till lite väl varmt, men bland träden i halvskugga och lite blåst så var temperaturen i det närmste perfekt. Imorgon blir det gymmet på morgonen, får se om det blir någon promenad också.
Nu ska jag koka lite tevatten och packa väskan.
Ciao!
 

Wow, inte som man tänkt!

Nä, inte blev dessa dagar som jag tänkt heller.
Pappsen for in till akuten i fredags kväll och där blev han kvar. Och är kvar, antagligen blir han utskriven imorgon. Verkar vara samma sak som vid påsken, så vi får hoppas att man löser problemet ordentligt den här gången.
 
Det blev givetvis ingen tur till U-V igår, då en av orsakerna till att vi skulle dit var att lilla pappa skulle installera en diskmaskin, och det var han liksom inte i skick att göra. Men jag och mor hann i alla fall med en massa andra saker istället, och det var väl kanske bra.
 
Idag har jag i det stora hela gjort ingenting, sedan tagit en promenad som gjorde mig blöt när det började regna, sedan hälsa på pappa och sedan jobbat.
Jag måste lära mig utnyttja söndagar på ett bättre sätt.

Ur tid är tiden

Ja, minsann, det skulle jag nog vilja påstå.
Tiden räcker inte till just nu. Dagarna är långa och ljusa och det känns att sommaren är på väg.
Det betyder dock inte att man egentligen hinner mer, för det här grundläggande sova-äta-jobba ska ju hinnas med ändå.
I onsdags kom jag iväg från jobbet ungefär enligt plan, vilket jag måste säga var lite förvånande men väldigt bra. Som alltid när man väntar på en ledighet som består av mer än lördag-söndag, i det här fallet onsdag eftermiddag-söndag, så säger kroppen "är det inte dags att börja varva ner nu?". Ungefär 13:45, en halvtimme innan jag slutade, sa huvudet tvärstopp. Hjärnkontoret stängde helt enkelt ner, och det var väl kanske lika bra. Så jag plockade ihop och fixade lite och tog mitt pick och pack och lämnade. Kände mig faktiskt lite groggy nästan, men det var bara trötthet.
På morgonen hade jag varit på gymmet, men jag tog ändå en promenad när jag kom hem, och det var ganska skönt med friskt luft. Dessutom var det ju helt okej väder.
 
Igår torsdag blev inte riktigt som jag tänkt mig. Blev väckt av ett sms 06:18 (tack mamma) på min lediga dag och sov rätt dåligt efter det. Gick upp enligt plan men sen blev det inte så väldigt mycket efter plan. Vädret var liksom inte tillräckligt pålitligt. En minuten var det blå himmel och sol, nästa minut vräkte det ner regn. Det var inget väder för min planerade långpromenad. Så jag hoppade direkt in i duschen och började blöta ner håret. Kom på att det skulle jag ju inte ha gjort, för jag tvättade det ju onsdag eftermiddag... Men så kan det gå.
På eftermiddagen drog jag iväg till Uppsala och Ikea där jag mötte upp mor min. Försökte finna lite inspiration och kom hem med en ny handduk till håret (min är nog... 15 år gammal vid det här laget) samt en handduk modell större i dålig kvalité, ett medvetet val. Dålig kvalité innebär tunn, vilket är jättebra eftersom jag då får en stor handduk som tar så lite plats som möjligt i träningsväskan. Köpte också en ram som ska få lite bevingade ord i sig, och även en tygbit som ska få bli örngott åt min stora kudde som vanliga örngott inte passar till. Sen vet jag att jag köpte något mer men det har jag glömt bort...
 
Idag på nationaldagen ögnade jag en och halv timme av förmiddagen till jobb (och fler timmar blir det nog i helgen).
Ja, just precis. Att ta med mig jobb hem ingick verkligen inte i min extraledighet. Extraledigheten var till för att orka med de närmsta sju veckorna innan semestern. Men som jag nämnde, just nu räcker dagarna inte till, och just denna arbetsuppgift funkar att göra hemifrån, och den går till och med fortare där.
Faktiskt skulle ganska många saker gå fortare hemifrån, eftersom man inte hela tiden blir avbruten där... Sen servade jag mor och far med lite melon och vatten när de städade en lägenhet, samt bidrog med en kökspall och en radio. Sedan ut på landet, dusch, pannkaksmiddag och en fotbollsmatch på det (som inte var en vacker syn).
 
Imorgon blir det visst en tur till U-V för att se bror+sambos nya lägenhet, om inte pappsen blivit sjuk till dess. Min mor har också tjatat om några blommor på torget, så vi får väl se vad det blir. Man har ju förresten invigt västra vägen idag, kanske man ska ta en sväng på den. Man gjorde ju onekligen invigningen till ett jäkla jippo såhär på nationaldagen, vad ska de bygga att inviga till nästa år liksom?
 
På söndag hoppas jag kunna göra ingen särskilt. Det är en väldigt underskattad sysselsättning, att göra ingenting. Det är mitt standardsvar på standardfrågan "vad har du gjort i helgen?". Varför är det så att man förväntas göra en massa saker hela tiden? Och här kommer tips från coachen: om jag svarar att jag inte gjort något särskilt så innebär det att jag faktiskt inte gjort något särskilt, eller att jag inte har någon lust (eller behov) av att dela med mig av det. Det kan också innebär att jag inte är ett dugg intresserad av att höra vad den frågande personen har gjort. Vill jag veta så skulle jag säga "inget särskilt, själv då?".
Jag inser ju nu att jag redan börjar oroa mig för måndag, och det är bara fredag.
Det kan ju inte vara tänkt att det ska vara på det här viset.

Otippad dag

Jag kan inte påstå att dagen gick som jag planerat, men den gick ändå rätt bra.
Ett inställt besök frigjorde tid, och högen i min låda är nu nere på lite mer normala nivåer. Jag kunde ta tag i saker som blivit liggande, oerhört skönt.
Sen började det regna.
 
Ja, okej, riktigt så gick det inte till, men det regnar faktiskt nu och har gjort det ett tag.
Det gjorde att det inte blev någon promenad, som var inplanerad.
Faktiskt har det regnat så mycket de senaste timmarna att man fick skjuta på elitseriespeedway(en?) i Hallstavik.
Inte för att jag bryr mig en skvatt om det, men i alla fall.
 
Imorgon ska jag försöka lyckas med konsstycket att lämna jobbet kl 14. Jag kommer att ta ut lite sparade timmar och gå tidigare, och på torsdag stanna helt hemma. Torsdagen blir inga problem att klara av, det är ju trots allt bara att inte gå till jobbet. Alltid svårare att lämna jobbet när man väl kommit dit...
Sen på kvällen ska jag tvätta, flytta runt lite lådor i förrådet och se om jag kan hitta någon typ av flyttkartong någonstans. Jag har äntligen börjat plocka ihop saker jag inte behöver ha kvar. Det har suttit långt inne, men nu så.
Jag tog även med några böcker till vår hylla på jobbet, böcker jag inte tyckte var särskilt bra och som jag inte tänker läsa igen.
De tar plats i min bokhylla.
Onödig plats.
Alltså, hoppas de skänker glädje åt någon annan!
 
Nu har jag visst en träningsväska att packa till i morgon...
 

Late is the hour

Det kanske börjar bli dags att skriva något, men klockan är mycket.
Jag var duktig och var på gymmet i morse. Vissa saker går framåt och andra står helt still.
Det var måndag så i övrigt blev väl inget som jag tänkt mig.
 
Den här veckan jobbar jag "bara" två dagar och lite till. Är helt flexledig på torsdag och även några timmar onsdag eftermiddag.
 
Imorgon ska jag försöka skriva ihop något skoj...
 
Hade mina joggingskor till jobbet idag.
Det var förvånansvärt skönt att knata runt i dom!
 

Man kanske bara ska sluta engagera sig?

Bli egoistisk, helt enkelt. Sluta kommunicera med folk, så får folk fortsätta som de uppenbarligen alltid har gjort, med att försöka få till ändringar och liknande genom att tjata tills det förhoppningsvis händer något.
Är så rysligt trött på både det ena och det andra.
Det är märkligt hur man ena dagen kan tycka att allt funkar finfint, och nästa dag blir bara blaha, liksom.
Man kanske skulle bli som alla andra, enbart fokusera på det egna och skita i alla andra. Ibland känner jag mig lite schizofren på jobbet, och när man väl kommer hem är det total mental utmattning en timme eller två.
Att ständigt vara positiv och försöka ta tag i saker är ganska jobbigt i längden, speciellt när det inte händer något alls eller det som händer verkligen inte var tänkt skulle hända.
Man ska kanske sluta vara hjälpsam och låta folk lösa sina egna problem. Skicka iväg dem med "jag vet inte, jag hinner nu, hör med den och den".
Det verkar ju fungera för somliga.
Det känns ju inte riktigt som jag, men jag kanske kan vara öppen för förändring, så kanske jag har energi att lägga på roliga saker istället?
 
Finaste blommorna i mammas rabatt just nu.
Helt fantastisk!
 

Kan du fixa?

Ja, självklart!
 
Exakt klockan 16:15 tog det tvärstopp i huvudet idag.
Det gick bara inte längre. En dag med en alldeles för lång att-göra-lista som ständigt fylldes på av diverse små bränder som akut måste släckas. Kan du fixa ditt och kan du fixa datt?
Och förresten, hur går det med det där andra?
Dags för möte!
Jag mailar det här till dig så kan väl du göra ändringarna?
Oh, jag har tänkt på en sak, i sommar när den och den är borta samtidigt, skulle vi kunna titta på det här innan tillsammans med den och den, bara utifall att det dyker upp?
Inte så att jag blir ansvarig eller så, men det vore bra om du kan det. Vi kanske kan gå igenom det nästa vecka också på mötet vi egentligen inte har tid att ha?
Javisst!
 
Missförstå mig inte nu, jag gillar att ha mycket att göra, men alla dessa smågrejer som kommer i vägen för de STORA grejerna man skulle behöva ta tag i.
Små saker som inte alltid är akuta, men som man ändå helst gör på en gång eftersom det tar max 15 minuter och man vill bli av med det på en gång, eftersom man annars bara går och tänker att "det där ska jag göra sen också!".
Som att röra sig framåt med vatten upp till halsen. Det är inga problem att gå, men det går helt enkelt inte tillräckligt fort.
 
I morgon lägger jag om min plan.
Det blir inget gym på morgonen, jag går till jobbet extra tidigt istället och försöker få något gjort innan folk dyker upp.
Sen åker jag nog fasen ut på landet.
 

En sådan dag, sån dag...

Idag var dagen då jag var på väg att skriva upp "skriva att-göra-lista" på min att-göra-lista.
Helt tokigt vad mina arbetsuppgifter är spretiga just nu, och de är dessutom helt utan ett logiskt ställe att börja på.
Det ställer till det lite grann.
Dagen rullade trots det på rätt bra, med några få avbrott.
 
Efter jobbet tog jag en vända på stan vilket väl var ganska trevligt.
Passerade som vanligt bygget av nya kulturhuset, som ser alltigenom gräsligt ut.
Felplacerat, konstig design och smälter inte in i omgivningen alls.
De kommer säkert sluta med att de inte håller budget heller.
 
Sen jag kom hem har jag gjort i stort sett ingenting enligt plan.
Jag måste styra upp det här.
(men jag har målat tånaglarna!)

The black hole of T-centralen

Jag har överlevt dagen men fick med mig en gräslig huvudvärk hem, antagligen en kombination av nervositet, vätskebrist och väldigt tryckande väder.
Jag kom iväg med exakt den buss som var planerat, precis rätt tunnelbana, bytet gick bra, och sen gick jag lite lätt vilse när jag skulle hitta byggnaden men det gjorde inte så mycket för jag hade så gott om tid.
 
Efter sju timmar med ny input till ett dataverktyg jag aldrig tidigare använt så kände jag mig ganska mosig i huvudet när jag skulle ta mig hem. Allt klaffade dock finfint, och jag hade ungefär två minuters väntan mellan dagens samtliga bussar och tunnelbanor. Jag antar att det får ses som ett gott betyg till Stockholms kollektivtrafik denna regniga måndag?
När jag väl satt å bussen hem så jäkla vad det dunkade i huvudet. Det var en sådan där huvudvärk som gör att man nästan mår lite illa.
Och för bövelen, MÅSTE man ha sin ringsignal på högsta när man sitter i bussen? Shit, liksom...
Sedan var jag tvungen att åka och handla så jag vände i stort sett i dörren (tog en Ipren först) och åkte iväg.
Försöker smälta dagen lite, och jag har även börjat fundera på hur det är tänkt att jag ska förvalta dessa kunskaper, det är för närvarande ett lite område för tillfället.
 
Imorgon är det tisdag, jag tror att vädret ska bli bättre till dess men vi får väl se imorgon. Ska släpa datorn tillbaka till jobbet, det blir roligt.
Tror att jag ska gå och lägga mig tidigt idag, det känns som att det varit en lång, lång dag...
 

Plockar upp bitarna

I torsdags när jag gick hem från jobbet var jag inte glad. Eller var det i onsdags? Jo, det var nog faktiskt i onsdags.
Tydligen är det något med precis den här tiden på året som gör att allt hopar sig. Jag tycker om att ha mycket att göra, men helt plötsligt kom jag på mig själv med att inte ha den blekaste om hur jag skulle prioritera det jag hade att göra.
Och jag vill poängtera att den plötsligt anhopningen saker att göra inte var självförvållat.
När man blir ombedd att göra något, och under tiden man gör det bli avbruten av samma person för att denna vill att man gör en sak till, är ibland lite frustrerande. Speciellt när man inte hunnit klart med den första saken, och ingen av dem egentligen tillhör "ordinarie" arbetsuppgifter.
På ett sätt är det ju roligt, för det innebär att jag har saker att göra. Man tror på mig, jag har kapacitet att göra det. Men ibland alltså...
När man väl uppfattat mitt lilla problem en hel dag senare (jo, jag påtalade detta prioriteringsproblem)... Ja, då hade jag det mesta under kontroll. Det enda jag behövde vara var egentligen att lämna jobbet och komma tillbaka morgonen efter och ta tag i saker i en logisk ordning.
Så en sak blev i alla fall avklarad förra veckan. Några större grejer återstår och fredagen blev inte alls som jag tänkt, men det är en ny vecka imorgon.
Som för övrigt börjar med en kurs.
 
Jag tycker inte om att leta efter platser jag inte vet var de ligger.
Och jag avskyr tunnelbanor.
Imorgon ska jag åka tunnelbana, och byta tunnelbana, och försöka hitta en plats jag aldrig varit på.
Underbart.
Men jag har allt under kontroll. Jag har läst på. Jag har kikat på reseplaneraren, jag vet vart jag ska och jag har räknat så att jag under alla omständigheter har marginalerna med mig.
Enda haken är, att jag måste göra det jag ogillar när det är som mest folk.
Det kommer gå bra. Jag är förberedd.
Och jag har kollat att lånedatorn jag har med mig går att logga in på utanför kontorer och programmet på den går att starta.
Full koll.
 
Annars då?
Jo, jag har i helgen bestämt mig för hur rutorna i min pläd ska se ut. Jag har dock inte riktigt bestämt mig för hur stor den ska vara, jag ska jämföra med min andra. Det blir mörkgrått, petrol och sedan en ljusare grå färg.
Såhär:
Jag har även påbörjat min virkade kofta och hela bakstycket är klart. det går väldigt fort att virka stolpar i det garnet. Den bör garanterat vara klar till midsommar i alla fall. Jag var på väg att säga nästa helg, men det är nog optimistiskt. Det är ett helgprojekt så jag virkar inget i veckan.
Jag har också fått tillbaka min fina blockflöjt som har varit på "service". Min mor lämnade in den i en musikaffär i Uppsala eftersom jag, när jag väl hittat den, upptäckte att kork... ja, det är lite kork på ett ställe, liksom torkat. Så den byttes, och så fick jag påminnelse om att det vore bra om jag kunde komma ihåg att fetta in det ibland. Den lilla burken med fett som ligger i fodralet var i finfint skick.
Fett håller sig länge, det har nog legat där oanvänt i ungefär 20 år...
Nu ska jag bara försöka lära mig spela någon truddelutt på den, något som kommer bli lättare sagt än gjort...
Jag har även sandpapprat av min lilla byrå, som jag lyckades lirka fram ur friggeboden ute på landet utan att orsaka ett allmänt prylras därinne.
Så den är redo när jag väl bestämt mig för vad jag ska ha för färg...
Det har för övrigt varit väldigt fint väder i helgen!
 

Splittrat

I måndags när jag var på gymmet bestämde jag mig för att lägga på lite vikt, för någon gång måste jag ju göra det också.
Det resulterade i en del träningsvärk, vilket gjorde att dagens träningspass kändes lite extra.
Kommer på mig själv med att tänka, ska det här göra ont eller gör jag fel?
Vadå ont? Jisses, jag hade träningsvärk... Man lär sig vartefter.
 
Jobbet var stressigt och rörigt idag, blev avbruten hela tiden i det jag försökte göra. Misstänker också att det kommer att fortsätta imorgon... och på fredag. Och möjligen fram till typ mitten av juli?
 
I går kväll satt jag och virkade. Jag har ju bestämt mig för att virka en pläd, och jag har bestämt vilka färger jag vill ha. Jag vet dock inte riktigt hur färgerna ska sitta. Jag hade en så strålande idé, men han i garnaffären sa tvärsäkert att om jag gjorde som jag planerat så kommer inte pläden att bli "lugn", som jag ju bestämt att det ska vara... Efter att ha virkat diverse olika kombinationer kan jag inte annat än att instämma. Kommer kanske bilder på provrutorna i helgen.
 
Imorgon är det torsdag, och jag ska försöka komma iväg så att jag är på jobbet någon halvtimme tidigare än vanligt. Man får så mycket gjort på morgonen när inte alla hunnit komma. Hoppas på en effektiv dag imorgon!

Kortare uppehåll

Just precis, ett lite kort blogguppehåll har jag haft.
Det var inte direkt medvetet, det bara blev.
 
I fredags var det planeringsdag men jag tänker helt enkelt inte säga så mycket om det. Jag gillar mina kollegor, men efter mer än åtta timmar... så börjar det bli för mycket.
Ägnade större delen av eftermiddagen åt att försöka sammanfatta dagen, något som inte var helt enkel. Jag såg inte min bordsskiva, så mycket papper var det. Och två av dom var väldigt stora, eftersom någon (läs: chefen) bestämt att det skulle skrivas på ett sådant där stort blädderblock...
 
I morse var jag på gymmet. Dags att komma in i rutiner igen, och måndagar är värst.
Det är något med måndagar... På plats bestämde jag mig helt plötsligt för att börja öka lite på några vikter. Vilket väl absolut är på tiden. Jag kan liksom inte riktigt "känna" när det är dags, jag har inte det tänket.
Och eftersom jag saknar det tänket så får jag väl tänka om.
Alltså, har jag kört på med samma vikt under en period och det jag klarar alla repetitioner... Ja, då lägger jag på lite.
Busenkelt, right?
 
Imorgon  ska jag gå till garnaffären efter jobbet. Ska titta lite garn, framför allt färger, till projekt pläd.
Just precis, jag har bestämt mig för att virka en pläd till. Galet kanske, men att virka plädar i rutor är väldigt bra, för rutorna blir inte så stora vilket gör att de är lätta att ta med. Virka en ruta här, och en ruta där. Tror det kommer bli bra. Men jag ska virka min kofta också!
 

Plötsligt händer det

Nä, jag har inte vunnit på lotto.
Och jag har inte vunnit något annat heller tror jag.
Det var en jobbrelaterad grej som plötsligt hände. Jag säger bara det, det är ordning på mammor!
 
Men åter till dagen.
Igår kväll satt jag och funderade på hur jag skulle göra. Eftersom jag åker till Åland imorgon så tänker jag inte träna på morgonen, det blir så besvärligt med väska och allt. Jag kom också fram till att jag inte orkar gå dit och sen gå hem och sen gå till jobbet. Så roligt är det inte att knata Stockholmsvägen upp och ner.
Då kom jag plötsligt på att jag ju skulle ta ut friskvårdstimmen! Strålande idé. Enda haken är att vädret inte precis har samarbetat, men då fick jag ytterligare en snilleblixt.
Jag tar med träningsväskan och stannar till på gymmet på vägen hem!
Vilken strålande idé, tyckte jag då i alla fall.
Väskan var packad och jag släpade med den till jobbet. Eftersom min ursprungliga friskvårdsplan var att ta en promenad, så ställde jag in mig på att tillbringa tre kvart eller så på crosstrainer. 
Allt detta gick ut på att jag skulle lämna jobbet ungefär halv fyra.
 
Vartefter dagen gick började jag känna att grått väder verkligen ger grått humör ibland.
Väldigt opepp var jag.
Sen rann tiden iväg, det hände massa grejer på jobbet och sen var det försent.
(jag hade bokat tvättstugan, så jag kunde inte träna hur sent som helst)
 
Så det blev ingen träning.
Om jag lyckas övertala mig själv kanske jag kan rulla ut mattan och improvisera lite träning imorgon innan jag hoppar in i duschen... Om jag orkar.
 
Och nu har jag glömt bort tvättstugan!
Åland imorgon...

Oui?

Jaha ja, bara sådär så var mer än halva veckan avklarad.
Kom jag iväg till gymmet i morse? Yes I did.
Tog jag bilen? Ja.
Var det nödvändigt? Nej (inget regn).
Det märks väldigt mycket om man hoppar över några träningspass.
Konstaterade med kollega att det vore ju trevligt om man märkte lika tydligt att man var där... Sammanfattningsvis, det var defintivit inte en av mina bästa pass.
På uppvärmingen på "min" crosstrainer blev jag lite trött.
Jag tänker inte påstå att America's Next Top Model är högkvalitativ tv, men jag tycker det kan vara underhållande. I gymmet klockan sex på morgonen har programmet också en klar fördel, nämligen att det är textat.
Alltså är jag tacksam för när det går på någon av de två skärmarna, för det betyder att jag kan fokusera på det.
Det är ju så förbannat tråkigt att gå och springa på stället.
Efter ungefär två minuter idag byter man kanal!
Vad i hela?
Vad fick jag istället? Jo, gårdagens nyheter på SVT.
Och jag vill bara påpeka att det inte är textat.
Why, liksom?
 
 
Jobbdagen var lite skum, på något vis både mycket och lite att göra. Ett litet samtal senare och jag ser, bokstavligt talat, högar med jobb framför mig.
En formell protest mot slöseri av skattepengar?
 
Imorgon är det torsdag och jag har en plan om att ta ut friskvård. Det ska dock regna, så vi får se hur det blir med det.
Oh, tvätta ska jag visst göra imorgon kväll. Jippie, vad kul...

Tisdag avklarad

Ja, swoop, och så var tisdagen också avklarad. Halva kontoret var på utbildning, så det var väldigt lugnt. Man kan få mycket gjort då när man inte blir avbruten, men det kan också bli lite för tyst. Jag behöver lite rörelse runt mig för att vara riktigt effektiv. Det får väl bli imorgon, när alla är på plats igen!
 
Idag är det inget pyssel hemma (än). Jag har varit tvungen att prioritera vissa saker. T.ex. matlagning, så att jag fick någon middag. Och sen fick jag syn på mitt mattsvarta badrumsgolv och då var det bara att dra fram dammsugaren (som för övrigt behövdes vid spis/diskbänk också). Kände också att jag ville måla naglarna. Och kanske ett fotbad senare... Och samtidigt fundera över nästa virkprojekt, utöver koftan. En kollega gjorde en variant på mormorsruta, en afrikans blomma (jag tror det blev femkantig). Jag är ju fortfarande lite sugen på en pläd, men har lite svårt att bestämma vilka färger, och sen är det ju ett helt gräsligt stort projekt... Jag tittade på min pläd jag gjorde när jag pluggade. Jag minns att det kändes som att de satans rutorna aldrig skulle ta slut, och det var ju inte så konstigt. Eftersom jag gjorde alla rutor och sedan virkade ett varv till på varje (för att garnet skulle ha samma färgbad), i 140 rutor...
140 rutor!
Sanna var här enligt plan i söndags och fick med sig projekt mössa, som visade sig vara (tror jag) ett betydligt bättre förstaprojekt än en mormorsruta. Jag hade förberett alla ökningar, så det vara bara att virka fasta maskor, runt runt runt.
 
Men, veckan fortsätter.
Imorgon är det onsdag och inget konstigt alls. Jag tänker träna på morgonen, idag har jag nog inte känt något i halsen, och jag är trött på det här nu. Det ska bli lite dåligt väder dock, så kanske tar jag bilen på morgonen, vi får se. Sen är det en helt vanlig dag, så får vi se vad jag hittar på under kvällen.
Kanske ingenting alls.
Torsdag kommer antagligen bli ytterligare en helt vanlig dag.
På fredag lämnar vi stan eftersom vi har planeringsdag, tar då en tripp över till Åland och det blir säkert någorlunda trevligt, även om vädret ser ut att bli ytterst ostabilt.
Men meterologer har ju haft fel förr, om man säger så...
 
Nu ska jag ha en kopp te.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0