HOFFIS

Ja, det blir lätt så vid en något längre (en dag extra) ledighet som sammanfaller med någon form av högtid.

Midsommar är ju en sådan.

Och det äts verkligen för mycket.

Varför äter man egentligen tills man är proppmätt, nästan lite illamående?

Man behöver ju egentligen inte det.

 

I onsdags råkade min telefon ut för en liten olycka. Den gled ur handen när jag skulle kliva ur bilen, och vips spräcktes skärmen. Det har faktiskt aldrig hänt mig förut, men jag antar att någon gång ska vara det första. Jag har ju funderat på att byta telefon, och nu får jag väl göra det. Är inte jätteförjust i att gå runt med en trasig telefon. Haken är ju att jag inte vet vad jag ska byta till. En kompis undrade vad jag skulle använda telefonen till, och det är i det stora hela ringa, sms, mms, mail, Spotify, en hyfsad kamera, twitter. Det är väl ungefär det, men idag kan man ju inte leta en telefon som fixar allt det, man får leta för att hitta en som inte gör det...

Och ungefär där befinner jag mig.

Jag vet att jag ska ha ny telefon men jag vet inte vad.

Jag avskyr verkligen att byta telefon.

Kan inte alls uppbåda den här entusiasmen inför det som vissa lyckas med.

 

Min virkade kofta har idag gått lite framåt, jag har nu ungefär 2/3 kofta minus armar. Det går faktiskt fort att virka, men jag har dåligt tålamod. Är man flitig och klarar av att läsa beskrivningar så bör man utan alltför stora problem fixa den här koftan på en helg.

 

Men midsommar är trots allt äntligen, efter två hela dagar, på väg att ta slut. Imorgon är det faktiskt en helt vanlig söndag. Det innebär förhoppningsvis att folk drar hem. Jag kan faktiskt inte för mitt liv begripa denna hysteri. Sommarstugorna står tomma hela året i stort sett, men just midsommar, då är det banne mig både en och två och tre bilar vid varenda satans hus. Och ingen har något vettigt att göra. Folk går promenader, gärna i gummistövlar (är man på landet ska man ju ha gummistövlar, oavsett väder). Folk åker moppe (utan hjälm), helt utan syfte, det finns varken A eller B, man bara åker fram och tillbaka. Vuxna människor utan behov av en fyrhjuling åker just fyrhjuling. Barn åker fyrhjuling (utan hjälm) på små fyrhjulingar.

Och imorgon kommer väl bli en lång lång dag av passerande bilar.

Hej då på er.

 

I övrigt kan jag inte påstå att det händer så himla mycket. Jag överlevde arbetsveckan, men den var ju trots allt bara tre och en halv dag lång. Tror väl att kommande vecka kommer kännas lite mer, men jag börjar lite lätt räkna ner faktiskt. Jag har räknat ut att det är 24 arbetsdagar till semestern, det känns trots allt överkomligt. Kom helt plötsligt på igår att om tre månader befinner jag mig på Island. Och är det om bara sex veckor jag åker till Gotland? Som sagt, på något vis känns den närmsta tiden överkomlig.