HOFFIS

Ja, det har ju varit plusgrader hela helgen nu.

Just nu är det 2.3 grader hos mig.

Det hade kunnat komma finfina mängder snö idag, om det bara varit lite kallare. Som det var nu så föll det stoooora flingor, men de var plaskvåta. Och det blev inte precis ett snötäcke på marken, det blev en blöt sörja. Verkligen charmigt februariväder.

 

Imorgon är det ny vecka, och en sådan där satans måndag igen. Jag tänker försöka träna på kvällen, så det blir ingen träning på morgonen, vilket känns bra. Jag hoppas bara att jag kommer iväg sen. Jag ska hem och äta efter jobbet, och sen dröjer det lite drygt två timmar innan passet börjar. Jag kommer behöva hitta på något att sysselsätta mig med den tiden, för om jag sätter mig i soffan är det antagligen kört...

 

Annars är det väl inget speciellt med den här veckan tror jag. Tänkte försöka ta ut friskvård någon dag, men jag har inte bestämt vilken än, eller ens om jag gör det. Det är ju inte väder utomhus för aktiviteter, så då ska jag tajma in det med något på NTC.

Sen ska jag väl förhoppningsvis försöka träffa Sanna i slutet av veckan, inte bestämt ännu om vi ska ses i Bergen hos henne eller i min lilla hörna. Det återstår att se.

 

Ja, sen börjar OS på fredag... Men första ska jag ta mig igenom morgondagen.

 

Jag vill absolut inte har vår, inte än.

Men jag vill inte heller ha denna otroligt mesiga vinter som pågår utanför fönstret. Det är plusgrader. Plusgrader! Snön smälter och jag fick köra med vindrutetorkare på i bilen eftersom det regnade. Allvarligt talat liksom?

För ska vi ha det såhär, ja då tycker jag att det kan bli vår på en gång. 

 

Men det är alltså lördag idag. Första februari. Januari flög förbi, och det känns som en halv evighet sen det var jul och nyår. Idag har jag tagit det lugnt bara. Sov till ganska exakt 08.45. Då gick jag upp, åt frukost, pysslade runt lite och dammsög det sista. Jodå, jag drog fram dammsugaren igår, men det blev inte mer än badrummet och hallen. Och baserat på skramlandet så var det välbehövligt i hallen...

Tittade på Vinterstudion och damernas 10 km klassiskt, innan jag åkte till landet. Stannade till på loppisen och lämnade den ganska fort, men ändå 25 kronor fattigare. Åt lunch på landet, och har sedan dess mest glidit runt. Tittade lite gamla fotoalbum, det är roligt ibland. Sedan blev det herrarnas 15 km klassiskt, och det var ju himla skoj att Dario Cologna tog sig in på en andra (nästan första) plats. Säsongens första tävling, om jag inte minns helt fel. Bra form inför OS! 

 

Och nu drog man förbi med en massa grus på vägen utanför, så det blir defintivt inga skidor där i alla fall...

 

Jag känner att jag behöver ett projekt. Vad ska jag hitta på?

Jag börjar känna att jag nog får ta mig en allvarlig funderare på om det här med att gymma på morgonen är en bra idé. Det känns ju faktiskt lite segt.

Jag går på rutin på morgonen, och träningen förstör mina morgonrutiner. Kroppen mår inte riktigt bra av det. Det kanske är en vanesak, och kanske blir det lite enklare när våren kommer.

Men just nu är det så att när jag vaknar vill jag stoppa ner fötterna i mina tofflor och dra på mig en morgonrock. Inte att kliva rakt i träningskläderna och se till att allt är packat i väskan... Men vi får se hur det blir!

 

Annars gick dagen i flygande fläng, idag var utan veckans snabbaste. Vet inte riktigt vad det berodde på, men tiden bara rann iväg. Eventuellt har det något med känslan av "fredag" att göra... Fick väl en del lite störande besked, men också en del beröm.

Det är ju så att det tydligen planeras för flexkontor nere i kommunhuset. Men ingen säger något. Utvalda personer var innan jul på "studiebesök" i en närliggande kommun för att få "inspiration". Jättebra. Men som vanligt när folk "där uppe" planerar saker så är kommunikationen med fotfolket lite bristfällig, och allt jag egentligen gjorde var att fråga hur man egentligen ställer sig till den forskning som finns nu. Flexkontor och kontorslandskap höjs ju inte precis till skyarna nu för tiden. 

Jag fick medhåll bland kommentarerna. Jag har fått beröm från flera kollegor och ett "bra gjort" av min chef. Och av hans chef. Faktiskt känns det lite fånigt, för allt jag gjorde var ju att skriva två rader.

Men, eftersom jag är som jag är, vill jag driva det här lite till. Ska fundera över helgen över hur tvär man kan vara. Med mitt efternamn kan jag inte precis vara anonym, och som kommunanställd bör man kanske försöka vara lite (lite) politiskt korrekt... Fortsättning följer!

 

Nu väntar jag på detta snökaos, som med största sannolikhet inte kommer att komma i närheten av ett snökaos. Ja, det snöar lite. Det blåser lite.

Därifrån till kaos är steget ganska stort.

Det snöade när jag gick upp i morse.

När jag gick till jobbet hade det slutat.

Det som inte hade slutat var blåsten. Och kylan. Jag kan ju se på termometern att det är minusgrader ute, men just nu är det liksom så rått ute. Det blåser liksom rakt igenom en och kylan kryper in under både jacka och mössa. Lurigt, den här kylan.

 

Annars har väl dagen varit helt okej. Ett besök som inte dök upp gjorde mig i och för sig lite irriterad, men det släppte. Fick en del småsaker gjorda också, sådant där som det inte är bråttom med, sådant som man alltid tänker "jag gör det sen" och därefter är det bortglömt.

 

Jag bestämde mig också för att ta reda på varför Norrtäljes nya hemsida för projektet "Norrtälje Hamn" bland annat har en bild på en isbjörn. Vad jag vet har det aldrig funnits isbjörnar, så vad är det egentligen man vill förmedla med denna isbjörn?

Jo, jag skickade iväg en tweet med just denna fråga, och fick till svar "Bra fråga! Det är en liten teaser till den kommande bildserien som illustrerar hamnens historia... Stay tuned!". Hm, okej. Så vi menar alltså att Norrtäljes lilla hamn fanns redan på istiden?

Nej, det gjorde den ju inte: "Platsen fanns, och det är historien om den vi ska berätta - från istid till framtid. Den kommer att bli fräck!".

Mhm, ja, det kommer säkert bli oerhört "fräckt". Jag vill för övrigt påpeka att någon anställd i kommunen faktiskt använde ordet "fräck" i sociala medier. Ett ord jag enbart använder när jag är sådär lite lagom sarkastisk. Typ om någon 50+ skulle dyka upp i bubbelgumsrosa hår. Eller om en 10-åring pallar äpplen.

Dessutom, om man ska ta det ordagrant, så är det alltså inte Norrtälje Hamns historia, utan platsens historia.

Vet någon om det ens fanns isbjörnar här under istiden (oklart vilken istid, visst har det väl passerat fler än en?)?

 

Det var ingen träning idag, utan det är meningen att det ska bli gymmet imorgon. Morgonträning igen alltså. Just nu känns det sådär, men förhoppningsvis kommer jag iväg enligt planen imorgon på morgonen. Nästa vecka kanske det blir så att jag lägger om träningen lite. Jag är lite sugen på att testa Bodycombat.

 

Jag har, givetvis, inte dammsugit idag. Jag vet inte varför jag envisas med att skjuta det hela framför mig på det här sättet. Om jag bara börjar så har jag dammsugit typ hela lägenheten på 10 minuter.

Men icke...

Jag tänkte inte på det när jag gick till jobbet, men jag kom att tänka på det när jag skulle lämna jobbet.

När jag var liten var jag väldigt förtjust i kjolar och klänningar, det var det enda jag ville ha. Om det var för kallt detta, så hade jag mjukisbyxor på mig. Under kjolen eller klänningen, det finns bildbevis för det här.

I morse bestämde jag mig för att ha klänning, men jag vägrar helt enkelt att gå till jobbet i strumpbyxor om det är minusgrader. Det enklaste var då att dra på mig ett par byxor över, och då termobyxor kändes lite väl varmt och jag inte hade några andra bra överdragsbyxor, så fick det bli mjukisbyxor.

Måste säga att det kändes lite märkligt.

 

Jobbet rullade på rätt bra idag, veckans hittills "piggaste" dag. Och med det menar jag inte att den var ovanligt händelserik, utan att jag kände mig lite mer på hugget...

 

Träning efter jobbet, det blev Tabata idag också, fast ett annat pass med en annan ledare. Tycker nog att det här passet var lite, lite bättre än det förra veckan, men om det kunde kombinera ihop dem... Dagens 45 minuter gick fortare än förra veckans. Dock led även detta pass brist på ordentligt streching efteråt. Nu vet ju jag hur man gör så för mig är det väl inte ett så stort problem, men om man inte är så van så tänker jag att vi hoppar ju över ganska många muskler. Och det som töjs görs ofta stående på ett ben, så att man måste fokusera på att hålla balansen...

 

Men imorgon är det torsdag och en ny dag. Ingen träning, men jag måste verkligen försöka dammsuga lite...

Jodå, en tisdag var mycket bättre än en måndag.

Det var mer ordning på jobbet, jag hade mer ork, saker blev gjorda. Det kändes bra med tanke på att gårdagen var som den var. Dryg, med andra ord.

Men jag har skickat iväg gardinerna i mitt rum på jobbet till tvätt, det känns bra. Hoppas alla fläckar (som varit där sen jag tog över både rummet och gardinerna) går bort bara.

 

Det var ingen träning på schemat idag, helt enligt planen. Imorgon är det dags igen, för jag siktar på tre gånger även denna vecka. Det är ju också planen även för nästa vecka, sen får vi se om jag kanske ska lägga till något. Varje vecka eller varannan vecka, eller kanske byta ut något pass mot något annat. Jag planerar att harva på med gymmet ett tag, till, mest för att känna att jag kommer igång där ordentligt. Samtidigt känns det som att det behövs lite mer... fart. Vi får se hur det blir, men att känslan av att vilja träna början infinna sig känns jäkligt bra!

 

 

Jag körde på med min morgonträning idag, och det var sjukt segt att ta sig ur sängen.

Det allra bästa med att träna på morgonen är att träningen då är avklarad.

Det som är betydligt mindre bra med att träna kl 6 på morgonen är att man inte kan sega runt hemma. Man kan inte äta frukost i lugn och ro. Morgonrutinerna blir störda. Och det är allmänt segt.

Men det kändes allt som allt bättre än vad det gjorde i fredags, i alla fall när jag väl kommit igång. jag harvar på ett tag till, det är väl en vanesak liksom.

 

Men måndagar alltså. Jag kommer liksom inte igång med något. Varje arbetsuppgift känns som ett enda stort projekt. Jag var trött, jag var seg, och huvudvärken kom smygande. Faktiskt så tog jag ut lite komp och gick vid... ja, 45 minuter innan plan. Jag orkade helt enkelt inte vara kvar, det gick inte. Så hem gick jag.

Förberedde den största tvätthög jag tror jag någonsin haft, det sista är i torktumlaren just nu, ska strax hämta det.

Jag har inte städat som jag planerat, men jag har åtminstone påbörjat det. Får väl fortsätta imorgon.

 

Imorgon, som är tisdag, och förhoppningsvis en betydligt bättre dag än denna måndag.

 

 

Kanske blir livet lite bättre om man lägger till tiddelipom lite här och där?

(Tiddelipom är för övrigt, om jag inte minns helt fel, ett utryck från nalle Puhs gode vän Nasse)

 

Imorgon är det ju en ny vecka, för helgen har som vanligt bara fladdrat förbi. Idag när jag skulle åka från landet kom jag också på en sak som jag verkligen tycker är störande.

Varje måndag, får man frågan hur helgen varit. Om man gjort något särskilt.

Vet ni vad? Det har ni inte med att göra. Jag inser ju att det är en trevlig fråga, som visar på intresse, men vad jag gör eller inte gör på helgen är min ensak om jag inte väljer att berätta om det. Det är helg, jag är ledig, det innebär oftast att jag inte planerar in några saker, främst för att det ju är helg och jag vill vara ledig.

Liknande problem inträffar såklart även på fredagar, fast då är det ju istället "ska du göra något roligt i helgen?".

Lite extra löjligt blir det ju när man får frågan på fredagen och svarar att man inte ska göra något särskilt, och sen får frågan på måndagen igen från samma person/personer. Lyssnar ni inte eller har ni bara dåligt minne?

Likadant är det vid till exempel semestrar. Måste man verkligen planera in en massa saker jämt? 

 

Imorgon är det träning på morgonen igen, är det tänkt. Jag måste ju fortsätta på den inslagna vägen och ge det en chans. Jag ska också tvätta på kvällen. Efter förra veckans inställda tvättkväll kan jag väl sammanfatta det som att det helt enkelt är på väg att svämma över. Jag hoppas jag hinner tvätta allt, men det borde gå bra. Får springa upp och ner lite mer frekvent bara. Städa ska jag försöka göra också. Har för mig att det på måndagar är mest skit på tv, så den kommer i alla fall inte att hindra mig. 

 

Nu är det tea time!

Idag görs det inte många knop kan jag meddela.

Det är "bara" minus... typ 3, men det känns som ungefär -7 kanske. Och det blåser lite.

Det ser inte ut att gå att åka skidor där jag åkte förra helgen, och jag har en del träningsvärk kvar i kroppen.

Så det verkar som att idag blir en inomhusdag, och det är väl både bra och dåligt.

Det är ju skönt att vara inne i värmen med en tänd brasa, men det brukar ju vara ganska skönt att vara ute i friska luften en stund också. Men när det är mulet, blåst och minusgrader... Nä, det får bli inomhus. Får kanske hitta på något litet projekt att göra.

Virka fler glasunderlägg kanske. Eller kanske sy något, jag vill ju ha nya tygkassar.

Men först kanske man skulle göra en kopp te. Känner mig lite frusen och trött...

Ja, jag kunde ju ha skrivit något imorgon istället, men nu när jag skaffat mig en sådan trevlig vana att skriva något varje dag så kändes det som att något borde skrivas idag också. Jag har exakt 24 minuter på mig.

 

Jag tränade i morse. Ett besök på gymmet. Och attans vad jobbigt det var!

Inte att gå upp och faktiskt ta sig dit, utan att genomför träningen...

Så fort uppvärmingen var avklarad och jag började använda maskinerna drog jag slutsatsen att vi (jag och min "coach") varit liiiite väl optimistiska när vi bestämt vikter och motstånd. Att testa maskinerna med kanske fem drag på varje i lugnt tempo är ju onekligen en sak. Att genomföra allt i 12x3 repetitioner... det var betydligt jobbigare. Jag kände mig lite svag, men jag drog ner på vikten med motiveringen att det är viktigare att jag gör 12x3 med rätt teknik än typ 7x2,5 med halvtaskig teknik.

En annan hake är att jag har ett stillasittande jobb, så jag fick ganska mycket övningar för armar, axlar och rygg. Vilket alltså innebar att det bara var EN maskin där överkroppen så att säga kunde vila...

 

Dessutom skulle jag avsluta med bland annat plankan och sned planka, och det gick minst sagt sådär. Dessa skulle jag ta i slutet eftersom jag annars inte skulle orka med rätt hållning i de andra. Nu blev det istället så att jag var så trött i armar och axlar att det knappt gick att stå i den där satans plankan. Armarna bara skakade, faktiskt var det lite komiskt. Benen var också tämligen tröga, och då spelar det helt enkelt ingen roll ifall bålen orkar med det hela. Att säga att träningen kändes "bra" idag vore helt klart en överdrift, jag skulle kunna sträcka mig till ett "okej" då det trots allt var första gången. Jag ska försöka ge det en så pass lång chans att jag kommer in i något slags "flow".

Jag ska testa några mornar till, men om det inte blir bättre kanske det helt enkelt är så att min kropp inte riktigt trivs med den här typen av ansträngning innan den fått i sig en ordentlig dos energi.

Det vill säga föda och vätska.

 

Nu måste jag sluta!

 

Det känns som att jag ständigt upprepar att dagen inte riktigt blev som planerat.

Det bör väl i sin tur innebära att livet är oförutsägbart. Eller så är det bara mitt jobb som är, fast det inte borde vara det. Och det skulle man kunna skriva massor om, men det varken kan eller vill jag göra. Det känns som att jobbet tar tillräckligt med plats i livet som det är, plus det där man får med sig hem i huvudet och går och vrider och vänder på...

 

Idag var det ingen träning, vilket väl var lite skönt men ändå kändes lite trist. Det spritter liksom lite i benen, jag känner mig ganska pepp just nu och hoppas att det kommer hålla i sig tills jag går och tränar av bara farten. Imorgon blir det ett försök till morgonträning, alltså träning innan jobbet. Det betyder att jag kommer att vara på gymmet sådär runt kl 06, vilket känns helt sjukt när jag ser det såhär i text. Men det blir nog bra. Hoppas jag. Det krävs lite planering dock, för jag måste ha med mig min frukost, den ska ätas på jobbet efter träningen. Har en kollega som gör såhär, och kan hon så kan jag banne mig också göra det... Hon har dessutom längre sträcka än mig att ta sig på morgonen.

 

Det absolut bästa med morgondagen är dock att det är fredag.

Sen är det helg.

Och snön ligger kvar, så jag kan åka skidor igen! Det känns bra, det är bara att passa på för helt plötsligt är den säkert borta.

Uttalas som det låter tror jag, utan betoning på något särskilt ställe.

En gruppträningsform med stepbräda, lite vikter, snabb musik och intervaller i olika moment.

Och en galen (men väldigt trevlig, hurtig och pedagogisk) ledare.

I nuläget betraktar jag mig själv som otränad, och det här var jobbigt.

En tabata är två olika moment som upprepas, ungefär så här:

Armhävningar i 20 sekunder, 10 sek vila, upphopp i 20 sek, 10 sek vila.

Det här upprepas sedan fyra gånger, så att det totalt blir åtta, och det är alltså en tabata.

Sen går man vidare till två nya moment och alltså en ny tabata.

Passet innehöll åtta stycken tabatas.

Jag kan konstatera att jag har lite dåligt magmuskler, och att det står till sådär med armmuskler i allmänhet (kommer förhoppningsvis lösa sig med hjälpa av gymmet). Det blev lite skakigt i benen framåt slutet.

Lite forcerad stretching, men det var ett ganska roligt pass.

Man kändes sig sådär galet matt i kroppen efteråt, sådär att det var lite jobbigt att gå i nerförsbacke, uppförsbacken hem var sjukt jobbig, och trappstegen ska vi inte tala om...

Men jag är ändå nöjd med att jag faktiskt tränat. All träning är bra träning, så är det nu!

 

Innan detta då?

Jo, lite småtrögt att komma ur sängen imorse, det ska sägas.

Lite ovant att behöva dubbelkolla innehållet i en väska (det går ju inte att glömma skorna när man ska träna, till exempel), och sen kom jag på att just det, man skulle byta ut någon mojäng i lägenheten idag...

Mojängen har med tv och bredband att göra. Tror jag. Vi har blivit matade med informationsbrev i flera veckor, dessvärre verkar ingen ha blivit särskilt mycket klokare (jag har pratat med flera). Jag var lite orolig att inget skulle fungera när jag kom, men både tv och internet fungerar, så jag antar att det gick bra. Kanske att man borde göra en kanalsökning ändå, bara för att de rekommenderade det och för att det faktiskt var länge sedan jag gjorde en. Jag måste bara lista ut hur man göra.

Jobbet rullade på, möjligen kändes dagen lite trögare än vanligt, men imorgon är det ju torsdag!

Och då måste jag faktiskt handla efter jobbet...

Idag var det tisdag, och jag har satt min fot längre in än bara entrén på Norrtälje Träningscenter.

Jag måste säga att jag tycker det var en himla bra allmän introduktion, som avslutades med en genomgång av gymmet. Fick med mig åtta övningar därifrån, varav jag kommer få genomföra de två sista på ren envishet. Plankan har ju aldrig varit någon favorit...

Men i övrigt gick det väl bra, jag ska tänka på att inte röra huvudet så mycket (med andra ord jag ska fixera blicken på något framför mig), och på ett ställe hade jag väldigt bra "muskelkontroll".

Alltid bra att veta.

Han tyckte också att jag skulle försöka blanda lite så att jag får in både gym och gruppass, så det ska jag försöka göra. Faktiskt så bokade jag om min tvättid imorgon. Den krockar med ett av passen jag vill prova, och att vänta till på fredag innan nästa gång... Nä, det skulle ge mig dåligt samvete. Med uppföljning i mitten av februari så finns det inte tid att ligga på latsidan, det är bara att ösa. Så nu måste jag försöka planera de närmsta veckorna lite, med jobb, träning, tvätt, matlagning och handling...

 

Men om man skulle ta jobbdagen istället. Kan inte påstå att det blev exakt som jag tänkt mig, men det blir ju sällan det när det dyker upp oväntade saker. Gilla läget och anpassa sig, liksom, även om man helst velat slippa vissa saker. Sånt är livet, antar jag. Och det var väl allt för dagen.

 

Imorgon är det halvtid i arbetsveckan, vilket känns bra. Hade tänkt handla efterjobbet imorgon, men under rådande (tränings)omständigheter handlar jag på torsdag istället, det funkar det också.

 

Nu ska jag röja lite på diskbänken och packa om väskan. Det här blir en ny erfarenhet, att släpa träningsväskan fram och tillbaka till jobbet...

Jag har tydligen inte sett ut att må så bra idag. Jag vet faktiskt inte varför. En har sagt att jag ser lite trött ut. En annan att jag var lite blek om nosen. En tredje undrade om jag var på väg att bli sjuk.

Nej, inte vad jag vet.

Men det har ju varit, och är fortfarande, måndag.

Sen vi började med måndagsmöten har det blivit lite lite jobbigare måndagar. Ett störningsmoment liksom, och det är inget bra sätt att börja veckan på.

 

Sen har jag upptäckt att jag ibland tycks ha någon typ av personlighetsklyvning light (vi kan också kalla arbetsskada från McD-tiden). Jag kommer på mig själv med att tänka "nej, sluta nu, tänkt positivt, gilla läget!". För fasen, ibland går jag verkligen runt och är irriterad, cynisk och sarkastiskt. För att några minuter senare vara löjligt glad, positiv och uppmuntrande... Något blir lite fel. Det känns skumt.

Och det ger mig ont i huvudet.

Jag vet nämligen att huvudvärken beror på något annat än vätskebrist, för nog har jag hällt i mig vatten idag. Betydligt mer än vad jag gjort vissa dagar som inte gett mig huvudvärk. Tog en Ipren för lite mer än en timme sedan, och jag kan inte påstå att den haft någon större effekt. Man kanske skulle ta en till?

 

Men väskan inför imorgon är packad. Det är alltså meningen att träningen ska börja imorgon. Jag har en plan i huvudet för hur jag skulle vilja lägga upp mina veckor, men jag tänkte mjukstarta och fokusera på att komma igång, och sedan öka. Måste få in någon typ av rutin också, både med träning och allt annat.

Mat, till exempel. Jag kan inte minnas att jag någonsin träffat någon annan än mig själv som är så totalt ointresserad av mat och matlagning. Jag tycker verkligen att det är skittråkigt, och är sällan sugen på någon särskilt maträtt. Jag är absolut hungrig när jag inte äter, men det är verkligen "jag är hungrig, punkt", och inte "jag är hungrig, det här vill jag ha!". Det gör verkligen middagar till ett projekt varje dag. Och det är verkligen jobbigt.

 

Men, det är åtminstone tisdag imorgon, vilket innebär att denna satans måndag är avklarad.

Ny dag, nya tag, nya humör.

För övrigt skulle jag just nu vilja ha en schäslong eller liknande.

Ibland kommer jag på mig själv med att bara logga in här på bloggen utan minsta aning om vad jag egentligen tänkt skriva. Och det fungerar tydligen, för nu har jag skrivit något en massa dagar i rad, något jag inte tror att jag lyckats med på ett antal år. Jag har helt enkelt inte orkat och inte haft lust.

 

Jag åkte skidor idag igen. Och jag har lite träningsvärk, men det gör inget. Jag har inget emot träningsvärk om jag vet att jag gjort något, och har man inte åkt skidor sedan förra vintern så är det väl inte så märkligt om det känns efteråt. Faktiskt så känns det jäkligt bra. Inte bara för att det är skönt att röra på sig, utan det är något med skidor som är så himla rofyllt (om man nu inte härjar i spår med en massa andra åkare, som Elginbird).

Sen har jag försökt hålla lite koll på skid-SM, men det var det här med att sitta låst framför tv:n... Men jag såg i alla fall finalerna i sprinten.

Och så hann jag även med herrarnas andra åk i slalom, så jag är väl ganska nöjd ändå.

 

Men det är ju söndag igen. Vad är planen för veckan som kommer?

En snabb titt i kalendern visar att det inte händer något särskilt. Jobb, besök, ett möte, ska göra mitt första träningspass på NTC på tisdag med en instruktion, på onsdag ska jag tvätta på kvällen... Ja, shit vilken spännande vecka jag har framför mig.

Eller inte.

Vi får väl se om det händer något spännande och oplanerat.

 

Nu ska jag göra te och rosta en macka och titta på något gammal avsnitt av Morden i Midsomer.

Väldigt engelskt.

 

Japp, idag har jag haft skidpremiär. Fram med dem bara!

Det fnns absolut tillräckligt med snö efter veckans snöande, även om den på sina ställen var väldigt lätt. 

I vanlig ordning kände man sig lite som Bambi på hal is, jag är ju trots allt inte en jättevan skidåkare, även om jag tycker det är väldigt roligt. Och nu var det ju ett tag sedan man stod på ett par skidor, vintern har ju som bekant inte varit särskilt skidvänlig. 

 

Jag försökte även hålla lite koll på Vinterstudion och skid-SM, men det fick bli prioritet nummer två. Dagarna har ju begränsat med ljus denna årstid, och vill man vara ute i dagsljus måste man liksom välja bort tv ibland... Så det gjorde jag igår. Ibland kan jag känna att det vore bra att inte vara intresserad av någon sport alls, för då skulle man inte riskera att missa något. Visst, det går ju att se i efterhand numera, men hur roligt är det egentligen att se något som redan är avgjort? Jag tycker i alla fall inte att det är så himla roligt. 

 

Men idag var en rätt trevlig lördag. Upp sådär vid halv nio. Äta frukost. Pyssla runt lite. Sen när och gräva fram bilen (det hade kommit en del snö under natten...). Märkligt nog tycker att det är ganska roligt att gräva fram bilen. Jag gillar att skotta snö, om det inte är för stora ytor. Precis som jag gillar att kratta löv på hösten, om det inte är en hel fotbollsplan som ska krattas. 

 

Och imorgon är det söndag igen.

Jo, faktiskt så tror jag att min bild från den 20 januari i fjol kommer kunna vara ganska lik en bild man kan ta... på måndag. Den 20:e alltså. Enda skillnaden är bakgrunden till den. I fjol hade väl snön legat ett antal veckor redan, medan snön som ligger nu nyss kommit. Känns det som i alla fall.

 

I dag var en lite konstig, men helt okej dag. Lite extra trög hemma i morse, kändes det som. Väl på jobbet var det bara att dra igång med det som stod på att-göra-listan. Så det rullade på. Sådär strax före lunch kom chefen och börja svamla om verksamhetsplanen med mål och aktiviteter som jag fick skriva efter våra planeringsdagar i höstas. Jag skrev och skickade det här för cirka fyra månader sedan. Fyra månader. NU kommer han och börjar krångla om... ja, det vete fan, men sammanfattningsvis lät det som om aktiviteterna var för "långa". Alltså inte "långa", men långa, de var för beskrivande. Hm, okej. Ja, ja är ledsen, men mitt mål är för det mesta att skriva så att folk begriper vad jag menar eftersom det känns lite onödigt. Det är så jag skriver. Men jag kunde väl fundera lite på hur man skulle kunna formulera det hela lite mer... "vad-det-nu-var-för-ord-han-använde". Vi skulle prata lite om det här på måndagsmötet. Som alltså är på måndag. Javisst, tack för att jag fick det här nu. När ska jag fundera över det här, i helgen eller? Det är helg! Fyra månader har han haft på sig att säga något, FYRA!

Vad fasen liksom, jag minns väl inte allt heller...

 

Sen fick jag rycka in och hjälpa till med en telefon.

Jag vet inte varför, men folk har fått för sig att jag är bra på telefoner. Det är jag inte.

Inte egentligen.

Men i jämförelse med en del andra så är jag det.

Det beror dock inte på mina fantastiska kunskaper, utan mer för att somliga verkar ligga på ungefär samma telefonnivå som min mormor.

 

Sen då?

Jo, sen tappade jag all energi på lunchen.

Jag lyckades hitta lite av den igen, och eftermiddagen gick helt okej.

Efter jobbet fick jag sopa fram bilen, och fick som vanligt inte upp vänster bakdörr. Det innebär att jag försöker öppna dörren men inser att den sitter fast. Dock har den öppnat sig lite. Men fast sitter den. Vilket i sin tur innebär att jag måste försöka få igen den så att den är ordentligt stängd.

Och då får man helt enkelt kasta sig mot dörren.

Sen händer det att jag fortfarande glömmer bort att jag måste ha nyckel för att ta mig in i bakluckan.

Jag glömmer alltså det. Och jag har haft bilen i... wow. Jag och Olopen har känt varandra i fyra år i sommar.

Fantastiskt.

Imorgon ska vi övertala pappa att bilen vill stå i garaget och smälta en stund.

Och då menar jag inte telefoner eller datorer eller så.

Nej då.

Själva känslan, när man håller på att skriva ut typ hundra sidor, och skrivaren börjar skramla och tjuta sådär runt sida 77. Hela den lilla skärmen blinkar och indikerar att det fastnat papper på i stort sett alla ställen där det kan fasta papper i den...

Men det är ingen fara. Det lööööser sig. Djupa andetag bara, och öppna alla luckor och dra loss papper. Sju stycken närmare bestämt. Sen slår man igen alla luckor och skrivaren är tillräckligt smart för att  fortsätta skriva ut papper i rätt ordning. Finfint!

 

Idag kändes som en dag som flög iväg (det skulle eventuellt kunna ha något att göra med att jag tog ut flex och gick två timmar tidigare).

Åkte förbi pappsen imorse och fick nya lampor eftersom bilen blev halvblind härom dagen.

Sen till jobbet.

Fixa massa småsaker.

Lösa lite problem. Ha lite besök.

Besvara några frågor.

Skriva rent lite grejer.

Inte riktigt hinna med det man planerat.

Äta lunch där i mellan någonstans.

Och bara sådär var det dags att lämna.

(Det har för övrigt kommit snö idag också, trevligt!)

 

Åka och hälsa på sjukskriven kollega, drack te och åt sockerkaka.

Temperaturen hade sjunkit ungefär 10 grader under tiden jag var där.

Hem, dusch och klockan var kväll.

Bara sådär.

 

Imorgon är det (äntligt) fredag igen. Kommer antagligen jobba till 16.30, det är planen. Har redan planerat vad jag ska ägna den sista sega timmen åt. Får väl se om den planen håller eller om något dyker upp.

Ska försöka ta mig till Intersport efter jobbet, får se om jag åker ut till landet.

 

Sen kan jag (hoppas hoppas) åka skidor i helgen!

Jag tror att idag var den dag som gått fortast sen... ja, jag minns faktiskt inte. Dagarna har känts långa under en period nu.

Jag vet inte varför, men jag tycks alltid hamna i en situation på jobbet när jag skriver ut en massa papper. Vi kan bara konstatera att Sverige inte är i närheten av, faktiskt mycket långt ifrån, ett papperslöst samhälle. Aldrig, liksom.

APT hade vi också, var väl sådär lagom givande. Det är ju ett trevligt avbrott, men inte så himla mycket mer om inte något särskilt tas upp, vilket det sällan gör. Vi fick reflektera lite över 2013, om vi upplevt något särskilt eller så. En fråga man kanske kunde ha skickat ut med kallelsen, det är inte helt enkelt att reflektera över det liksom på minuten... 

Eftermiddagen flöt sedan fram relativt smärtfritt.

 

Var sedan mycket nära att gå raka vägen hem, 30 minuter efter min tidsplan (vilket absolut inte var hela världen). Men, jag skulle ju köpa träningskort. Det sved lite, men nu är det gjort att jag tror det kommer bli bra. Mitt första och i nuläget enda mål är att komma igång. Jag måste liksom börja någonstans. Jag återkommer i frågan typ på tisdag, då jag har haft en... introduktion? Genomgång? Jag börjar hur som helst på gymmet. Jag har en liten plan i huvudet, men den får stanna där tillsvidare.

 

Annars då?

Ja, jag vet inte riktigt. Jag hämtade mitt bokpaket igår, nämnde jag det? Så jag har en liten hög igen, vilket är super eftersom man tids nog tröttnar även på att läsa om sina favoriter... Och oftast glömmer jag bort när det är dags att beställa nya. Eller så finns inga böcker jag vill läsa.

Jag brukar inte svära i bloggen. Faktum är att jag överlag sällan använder svordomar i skriven text, det är en princip jag har. För jag undviker banne mig inte att svära i vanligt tal.

Men ibland blir man så jävla trött på folk som liksom inte hänger med. Det ÄR inte 1998 längre. Det är 2014. Väldigt mycket har hänt de senaste 10, 15, 20 åren. Dessutom blir det så extra störande när dessa personer sitter och tjatar om att de är medvetna om detta och förstår det. Men ändå inte kan låta bli att säga "ja, fast förr så....". Jaja, jag skiter fullständigt i hur det var förr! Herregud, leva i rätt årtioende åtminstone!

Så, då var lilla utbrottet avklarat.

 

Olopen har en trasig lampa. Tänkte när jag körde ut på landet att det lös lite konstigt, ljuset liksom drogs åt höger. Och var det inte lite mörkt? Jo, visade det sig, det var det. Vänster lampa fram lös dåligt. Eller snarare inte alls. Den ska åtgärdas på torsdag. Det är bra med pappor.

 

Men idag då?

Jodå, det var en ganska bra dag. Gjorde klart lite ärenden på morgonen, innan det var dags att ta tag i... statistiken. Som jag skjutit framför mig i ungefär en vecka. Jag har ett älska/hata-förhållande till denna statistiken. Någonstans tycker jag att det är roligt att få fram resultat och klura på jämförelser... Samtidigt som det är ett satans pillgöra att få det klart, ty det känns inte som om tekniken används på bästa sätt alla gånger. Men jaja, klart för den här gången är det.

Sedan fick jag ett samtal jag inte trott att jag skulle få, vilket var toppen.

Sen... sen jobbade jag nog bara på som vanligt. Sådär vid halv fyra blev det extremt trögt, men det är ju trots allt inget ovanligt...

 

Förresten, om ni vill läsa det här någorlunda kronologiskt, börja längst ner, för det stycket beskriver dagen, det andra stycket upptäckte jag efter jobbet, och det första irriterade stycket inträffade precis innan jag kom hem...