Lång dag

Jag skulle inte gå så långt som att kalla mig själv "morgonmänniska", men jag kan också konstatera att jag under inga omständigheter platsar i kategorin "kvällsmänniska".
Mornar känns på något sätt alltid lite mer neutrala och kravlösa, även om man väljer att göra som jag och hänga på dörren till gymmet klockan sex på morgonen tre dagar i veckan... För mig innebär det dock att träningen faktiskt blir gjord, och jag behöver inte tänka i slutet av dagen att "faaaaan, jag borde träna". Det kan förvisso funka det också, men just nu slipper jag det gärna. På helgerna brukar jag vakna helt utan hjälp av väckarklocka sådär runt halv åtta.
 
Idag var en betydligt lugnare morgon på gymmet än i onsdags, vilket var skönt. Jag gillar när man liksom bara kan ta övning efter övning utan att någon är i vägen. Idag kändes det dock lite trögt, men det gick rätt bra ändå. Kände mig pigg på lilla uppvärmningen, men sen fanns det inte jättemycket energi kvar efter det. Genomförde allt gjorde jag i alla fall.
Sen blev resten av dagen inte riktigt som jag tänkt mig.
 
Den började när jag åt frukost och kollega ringde och sa att hon blivit sjuk.
Okej, hon hade tre besök bokade. Bestämde mig snabbt för att ta dem, eftersom det egentligen inte är mer ansträngande än att försöka nå dem på telefon och meddela sjukdomen samt att vi hör av oss.
Jag blev dock, med en viss fördröjning, klar med den sketna arbetsuppgift jag ägnat mig åt de senaste dagarna. Det kändes riktigt bra.
För övrigt var det en extremt lugn fredag, då kontoret kändes ovanligt tomt. Till och med för att vara fredag. Själv gick jag en timme tidigare då jag skulle möta upp min mor vid Arlandarondellen för att sedan ta vägen till Thuns.
Thuns lämnade jag ett par tofflor, lite strumpor, en kofta, ett par jeans och några strumpor rikare, och ett antal kronor fattigare. Kunde blivit ännu värre då jag hittade galet snygga väskor men lyckades lägga band på mig. Här impulsshoppas inga väskor för 800-900 kr! De var för övrigt nog i alla fall 500 kr billigare än i butiken i stan där jag sett dem... Tids nog blir jag nog ägare till en väska av det märket (som för övrigt är Spikes & Sparrow).

Skriv något!

Kommentera inlägget här:

Vem är du?
Kom ihåg mig?

Din e-postadress: (det är bara jag som ser den)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0