Home is where your heart is... typ.
Nu har det passerat lite mer än en vecka.
Jag kan inte påstå att allt känns som vanligt, det gör sällan det efter min gotlandsvecka.
Men det känns.. okej.
Just nu, morgondagen kanske för med sig en annan känsla.
Men jag skulle verkligen velat vara ledig ytterligare en vecka.
Den senaste veckan har jag känt mig... trött.
Delvis beroende på min släng av depression, men också för att jag, bortsett från vecka 32, jobbat samtliga vardagar sen... ja, vecka 32 förra året ungefär.
Vi får se om planerna går som de ska och jag tar en vecka ledigt i oktober.
Det är inte varmt ute.
Eller jo, det är det. Men det är höstvarmt, inte sommarvarmt (förutom i lä, i solen).
Det gör mig inte så mycket, för jag längtar till hösten. Jag känner mig redo för september.
Fast... jag längtar fortfarande åt sydost...
