And you are...?
Promenad.
Morgonpromenad, närmare bestämt.
Jag har för vana att hälsa på folk även om jag inte känner dem, eftersom jag tycker det är trevligt, och de hälsar ofta själva.
Idag blev jag stoppad av en kvinna med en hund.
"Hej! Jag måste fråga dig, hur är det med din pappa?"
Eh, ja, det är väl bra med min pappa...
"Ja, vi pratade om det härom dagen, vi har inte sett honom på länge".
Nehej, nä, han jobbar ju...
"Jaha, men vad bra. Han berättade ju när han blev sjuk, och det var ju lite synd eftersom han alltid varit så aktiv. Nu har vi inte sett honom på länge men vi möter ju dig nästan varje morgon."
Ja, jo, han har ju inte semester än, men han brukar också ta en runda runt middagen/på kvällen...
"Vad bra. Ja, jag skulle bara höra..."
Ungefär sådär gick pratet, lite mer, vi pratade i ungefär två minuter kanske?
Sedan gick vi vidare åt varsitt håll.
Grejen är den att jag inte har en aning om vem det här var...
