Det här med att blogga...
Jag bloggar för att jag känner för det.
För att jag gillar att skriva, och möjligen för att mina vänner ska få veta vad jag går runt och funderar över.
Jag skriver för min skull, och det är helt frivilligt att läsa det.
Har jag inget vettigt att skriva så struntar jag oftast i det.
Därför är det så intressant att fundera över hur andra resonerar.
Jag följer ett fåtal bloggar.
Alla dessa vet jag vilka det är som har.
Ingen av dem är särskilt ytliga, och det handlar om sådant som intresserar mig.
(Kan handla om att bloggaren är en av mina vänner eller så bor den bara på Gotland. Yep, så lättflörtad kan jag vara ibland, men just här blev det en lyckoträff eftersom jag faktiskt gillar bloggen)
Därför blir jag så fascinerad över anledningen till att andra bloggar.
Jag tror nämligen inte att någon är så himla intresserad av att veta att jag dricker te just nu.
Eller att jag köpt en ny tröja.
Eller att jag har svårt att bestämma mig för om jag ska köpa den eller det plagget i blått eller rött.
Visst kan jag fråga.
Men jag gör det inte.
Och varför gör jag inte det?
Jo, därför att smakråd förvisso kan vara bra ibland, men jag tvingar inte på andra min osäkerhet bara för att jag inte kan bestämma mig.
Att tala om för alla att jag sitter och dricker te känns inte heller särskilt spännande.
I min värld är det här lite att skrika efter uppmärksamhet.
Väldigt ytlig sådan.
(Ja, fenomenent är antagligen ännu värre på Facebook, men det är ju något jag vägrar)
Har man verkligen inget vettigare att göra av sin tid?
Inget intressantare att diskutera?
Sträcker sig inte världen längre än till sin egen, egotrippade person?
Klart den gör!
Skulle man antagligen få till svar.
Gör då som jag, och gnäll åtminstone på snöröjningen.
Tänk på alla pensionärer som halkar runt (en blå eller röd halsduk gör varken till eller från).
Eller skänk en tanke åt världens konflikter.
Svältande befolkningar.
Vattenbristen.
Miljöförstöring.
Djurplågeri.
Vad det blir till middag.
Vad som helst.
För ärligt, läser jag en blogg och personen har lagt upp en bild på ett plagg av något slag som ännu inte införskaffats, då har jag läst den för sista gången.
Dagens outfit på andra intresserar mig inte.
Jag har nog med att välja en egen...
Heja Hoffis!