HOFFIS

Jag lever i mitt så lever du i ditt.

Det är bra med goda vänner, man kan få så intressanta saker att fundera över.
Mikrokosmos.
Mikro antyder ju att det är något väldigt litet.
Kosmos antyder att det är något väldigt stort (stort i storleken "oändligt", ungefär).

Vad är då ett mikrokosmos?
Jo, det är våra liv. Eller nåt liknande.
Jag är ju onekligen en mikroskopisk detalj i universum. Men jag har också en omgivning. Mitt eget kosmos.

Jag gillar tanken på mikrokosmos. Min alldeles egna bubbla. Eller sfär (det är ju ett ganska roligt ord).
Jag kan fylla mitt kosmos med mitt liv, sådant det är.
Eller så kan jag hitta på ett innehåll.
Ett drömkosmos, där jag är bäst.
Där jag styr över årstiderna och gör vad jag vill.
Har vad jag vill. 
Där jag tillämpar min alldeles egna religion, Hoffismen (jag har inte riktlinjerna riktigt klara på den, tanken var att jag skulle jobba på det förra hösten, men att skapa en egen religon är svårare än man tror).

Det är mitt eget kungarike. Eller kanske drottningrike? Nej, det lät lite som en bikupa...
Jag tror inte att jag är så bra på det här att planera egna riken.
Drömmar fixar jag.
Men inte riken.
Jag tror Anders vet hur man gör.
Anders!
Krull, varför i hela världen läser inte Anders min blogg?