HOFFIS

Jag for hem i fredags. Var i Stocholm hela lördagen. I Norrtälje halva söndagen och nu är det måndag och jag är tillbaka i Borås...

Min lilla tripp hem blev 20 minuter försenad. Sådant är överkomligt. Himla tur att SAS hade ett extra flygplan (eller "en maskin", som dom själva säger) när det jag skulle åka tydligen drabbats av tekniska problem. Jag har lite svårt för det där med tekniska problem. Vad innebär det liksom?
Sen satt jag brevid en himla trevlig man på vägen upp. En social begåvning och vi pratade väl om skolan, jobb, familj, Globen, dykning, resor, gymnastikuppvisningar, sjöar, sport... ja, osv. Han lyfte även ner min väska när vi landat och släppte ut mig så att jag slapp sitta och vänta. Trevliga människor det finns.

Lördag. Upp realtivt tidigt och iväg till Stockholm. Det var en konstig dag i Stockholm, för det enda jag kom hem med var en ny penna. Jag brukar ha massor av påsar efter den här helgen, men icke.
Vi (dvs jag och mor min) åkte till Globen i god tid. Strosade runt lite och tog oss sedan an den allmäna röra som brukar vara i Globen den här helgen. Vi undvek Annexet av skäl jag kommer till strax.
Bänkade oss på rad 7 en ryg timme innan Matinén skulle börja. Fick se Torneamentum stå och småprata, hörde vilken ringsignal en av dom hade, såg någon reporter av någont slag sitta upp på en av deras hästar. Det finns två sorters nybörjare tror jag. Den första sorten sitter ihopsjunken. Den andra sitter käpprätt. Den här kille var den ihopsjunkna typen. Såg även hopp- och dressyrryttarna sista-minuten-träna sina hundar i agility. Det gick... inte överdrivet bra. Men det är en annan historia.

Matinén var rolig. Vet inte om det beror på att jag föredrar olika shownummer eller om jag bara behöver växa upp. Jag tror på det första. Agilityn vanns av hoppryttarna, Torneamentum körde ett tornerspel i rasande fart. Kanske det gick lite för fort. Shettisar är inte riktigt kloka. Men dom är uppenbarligen starka.
När Matinén var slut gick vi några varv runt. Hittade en ensam Härold. Eller ja, helt ensam var han ju inte, men vi passerade en tre gånger sammanlagt, och två av dom var han rätt ensam.

Bestämde oss för att det var dags att ta oss an Annexet...

Annexet är under Stockholm Horse Show en ångestframkallande kokande häxkittel. Det är faktiskt fruktansvärt. Jag har ingen egen häst att handla saker till, och har för många år sedan passerat stadiet när det var roligt att köpa en ny hovkrats. Jag begriper inte att folk frivilligt sätter sin fot där inne. Är det värt det? Man ser inget, det är varmt, man kan knappt röra sig för det är så packat med folk som det bara kan bli. Extrapriser i all ära, men jag skulle fasen hellre betala fullt pris för att slippa mosa mig runt därinne. För att inte tala om alla stora påsar fyllda med hjälmar, stövlar, jackor och täcken som folk har med sig ut på läktaren sen. Det är hemskt. Hua! Men, kanske jag skulle tycka annorlunda om jag faktiskt hade en häst och inte bara planlöst skulle driva omkring...

Dags för Galaföreställningen. Jag måste prioritera om nästa år. Det får helt enkelt bli två Globen-dagar. Matinén på lördagen och Grand Final på söndagen. Jag fixar inte all den hoppning som är på Galan. Jag överlever en klass, men att se 17 ryttare hoppa samma bana är inte jättekul om man inte själv är väldigt förtjust i hoppning. Att sedan se ytterligare 17 ryttare hoppa, en annan, men samma bana gör det ännu segare. Men Pignon, vilken kille! Det ser så härligt ut! Och schack! Vill väl inte påstå att dom "spelade" det, men det såg häftigt ut. Sen att svart mot vitt kanske inte fick mig att tänka på schack i det här läget är ytterligare en annan historia. Det såg mer ut, bildligt, som några snubbar tagna från mörk fantasy mot Ku Klux Klan. Men, det är min iakttagelse.

Fyrspann är fantastiskt roligt att se!

Jag hann även bli halvt hjärnvättad av en svensk artist med namnet Maverick. Har aldrig hört talas om människan, men jag är ganska säker på att det finns någon missil som heter så. Ni vet, sådana här som man skjuter iväg, som hänger under flygplan. Jag fick höra honom sjunga... 4 låtar. Plus ett visst stycke ungefär 30 gånger till eftersom fanskapet spelades på jumbotronen typ hela tiden i varje paus. Och jag vet ändå inte vad han sjöng. Men han hade bruna ögon.
Tacka vet jag Patrask! Så glatt vöerreaskad jag blev!

Upptäckte att jag tagit runt 80 bilder. Har inte lagt in dom på datorn, men vad jag kan se på kameran så lär väl ungefär 75 av dom vara suddiga.

Sen blev det sömn ett par timmar innan det var dags att gå upp och åka in till Norrtälje för att äta frukost med Sanna och Camilla. Det var himla mysigt. 

Sen insåg jag att jag var jättetrött. Troligen beror det på att jag inte sovit ordentligt på ganska länge. Är det inte det ena är det något annat. Ska sluta dricka te på kvällarna och se om jag somnar bättre.

Nu är det måndag och det regnar i Borås. Hör och häpna. Jag tror Borås har en egen nationalsång. Den heter "Här kommer Petronella". Eller möjligen "Why does it always rain on me...". Hopplösa stad. Jag är så sjukt trött på den och vill att det ska bli jul fort som tusan.