Om man inte är där man borde vara
Som jag till exempel. Om man befinner sig i en stad som man inte riktigt känner är "hemma", ser man många fler detaljer än vad man kaske skulle göra om man bara "var".
Med 16 grader i skuggan är det vår. I solen är det sommar. Ändå kan man fortfarande dela upp boråsarna i två kategorier. Den som tycker att det är sommar och den som tycker att det är... kallt. Det finns de som går runt i shorts och flipflop. Ingenting jag skulle göra riktigt än, men okej. Jag är en sådan som fryser om det är 22 grader inomhus, men jag har ändå inte täckjacka på vintern i Borås, för det behövs inte, annat än i extremfall. Slutet av april är inte extremfall. Men det finns faktiskt de som går i täckjacka fortfarande. Hur var det nu? Jo, "jag skulle smälta som en piggelin i Sahara". Eller om det var Kalahari. Hur som helst. Poängen är att en tjock jacka inte behövs.
Sen har vi det här med övergångsställen. Boråsarna ska ha eloge, för de är riktigt duktiga på att stanna och släppa fram... fotgängare kallas det va? MEN. Snälla stressa mig inte! Det är lite väl ambitiöst att stanna för fotgängare när de fortfarande befinner sig 10 meter bort. Stress! Jag väntar hellre en extra bil, så det så. Samtidigt kan jag ju inte säga att jag inte uppskattar det, för man blir ju riktigt sur om ingen släpper över en när man väl står där....
Med 16 grader i skuggan är det vår. I solen är det sommar. Ändå kan man fortfarande dela upp boråsarna i två kategorier. Den som tycker att det är sommar och den som tycker att det är... kallt. Det finns de som går runt i shorts och flipflop. Ingenting jag skulle göra riktigt än, men okej. Jag är en sådan som fryser om det är 22 grader inomhus, men jag har ändå inte täckjacka på vintern i Borås, för det behövs inte, annat än i extremfall. Slutet av april är inte extremfall. Men det finns faktiskt de som går i täckjacka fortfarande. Hur var det nu? Jo, "jag skulle smälta som en piggelin i Sahara". Eller om det var Kalahari. Hur som helst. Poängen är att en tjock jacka inte behövs.
Sen har vi det här med övergångsställen. Boråsarna ska ha eloge, för de är riktigt duktiga på att stanna och släppa fram... fotgängare kallas det va? MEN. Snälla stressa mig inte! Det är lite väl ambitiöst att stanna för fotgängare när de fortfarande befinner sig 10 meter bort. Stress! Jag väntar hellre en extra bil, så det så. Samtidigt kan jag ju inte säga att jag inte uppskattar det, för man blir ju riktigt sur om ingen släpper över en när man väl står där....
Skriv något!
Trackback
